Bossbloggen

View Original

Prestationspassion - att prestera passionerat eller låta passionen prestera

Min eminenta bransch- och styrelsekollega Linda (Resa medvetet) skrev häromdagen en grymt intressant bloggartikel om prestationspassion för Influencers of Sweden och jag skulle faktiskt vilja fånga upp ämnet även här, om än utifrån en annan vinkel.Clara Löfvenhamn

Vad är passionsprestation?

Ur ett historiskt perspektiv i vårt affärsliv så kan vi se att prestation och passion är två motpoler till varandra. Samtidigt så blir det allt vanligare i dagens självförverkligande tider att de smälter samman. Allt fler vill arbeta med saker som de älskar och brinner för och en del av oss har rent utav förmånen, förutsättningarna, välståndet och möjligheterna till att kunna få göra det. Förverkliga våra drömmar och designa våra liv. Fantastiskt! Men vad är skillnaden mellan att prestera passionerat och låta passionen prestera? Och vad händer när passionen överskuggas av prestation?Läs mer: Sociala medier + chefsdröm = sant?

När passionen får styra

Lite vad som helst verkar det som. Just nu är det exempelvis min passion som håller mig inomhus vid tangentbordet (och eluttaget) att skriva dessa rader till er i stället för att ligga ute på gräsmattan. Det är min passion som ligger till grund för den här plattformen och att mitt arbetsliv kretsar kring ledarskap. Vissa av oss vill bygga bolag, vissa vill arbeta 9-5, en del inte jobba alls, vissa vill baka och andra spela brädspel eller klättra i berg. Jag värderar inget av sätten att få utlopp för sin passion. Det finns inget som är rätt eller fel där. Eller ja, i alla fall inte så länge man tar hand om sig själv, andra och sin omgivning och inte skadar någon.Att prestera passionerat innebär att man, även om arbetet kanske inte är det roligaste, ändå lägger den energi och det engagemang som krävs för att jobbet ska bli bra.Att låta passionen prestera handlar i stället om att ta sin passion och göra business med och tack vare den. Det kan vara en intensiv och spännande balansgång och det är lätt hänt att passionen överskuggas av prestationen. Framförallt när passionen blir ett levebröd och vi lever i ett samhälle som ständigt värderar prestationen högre.Att prestera passionerat har aldrig varit ett problem för mig, jag blir för engagerad för att kunna göra något annat och jag är så glad nu när jag får arbeta med min passion dagarna i ända. Samtidigt kan det senare kan vara svårare i perioder, inte minst i de perioder som minst prestationsångest slår till. Då jag helt plötsligt blir mer fokuserad på siffror och känner hur stressen ökar och hur ångesten startar så fort jag går in på Instagram. Helt i onödan.

Bra påminnelse: Livet är trots allt ingen tävling om vem som kommer snabbast ner i graven.

Kreativitet

Mina sätt att försöka hålla passionen före prestationen

Så, vad kan en göra då för att hålla passionen framför prestationen? Jag kan bara mina knep förstås och tar gärna emot tips på fler, ty det är inte alltid så enkelt att balansera detta.

Go back to the basics

Ofta kan det hjälpa att backa bandet en smula och gå tillbaka dit det började: nämligen hit. Att skriva om ledarskap och prata med er. Det är det som är grunden för allt och det känns tryggt och hemma att vara här med er.

Titta inte på statistiken mer än nödvändigt

Jag håller givetvis ett litet öga på hur bloggstatistiken ser ut för att kunna svara på frågor om bloggen. Men jag gör det knappt ens en gång i veckan, i snitt två gånger per månad. Instagram och Facebook likaså. I de senare två kanalerna räknar jag varken likes eller räckvidd utan lusten får styra min närvaro i dem.Det här arbetssättet är inte alltid det enklaste. Dels eftersom siffror är så tacksamt mätbart och lätt att ta på. Inte mint när en är en tävlingsidiot som alltid vill leverera bra resultat (någon annan här som känner igen sig i det?). Men jag väljer aktivt att arbeta så för att underhålla passionen på lång sikt.

Gör något helt annat

Ibland kan det underlätta att lämna internet därhän för att göra något helt annat. Påminna mig om att livet är så mycket mer än ens jobb. Jag tycker ju nämligen det helhjärtat idag, men bland är det tyvärr lätt att falla tillbaka in i gamla ovanor och beteendemönster.

Bubblaren: Inte ta saker på så stort allvar

Självklart är det ofta bra att vara seriös i sitt arbete - men det är en hårfin balans mellan att vara seriös eller att ta saker på för stort allvar eller att tillskriva det långt större betydelse än vad det behöver ha. Självdistans är bra att ha och kan verkligen hjälpa en att få perspektiv på när saker inte går som en har tänkt sig dem eller när man inte lyckas leverera till de 120 procent som man har föreställt sig.Vad säger ni om det här med passionsprestation? Känner du igen dig eller det känns helt främmande? Och hur gör du i så fall för att balansera prestationen och passionen med eller mot varandra?