Högkänslighetens styrkor som ledare

Att vara högkänslig som ledare kan ha både sina fördelar och utmaningar och idag tänkte jag att vi ska kika lite närmare på några av högkänslighetens styrkor som du kan använda dig av som ledare.

Läs mer: Om HSP och att vara stark men känslig på samma gång

Högkänslighetens styrkor som ledare

Läsa av både rum och personer

Eftersom ledarskap inte handlar om oss som chefer utan om personerna vi leder är det en viktig förmåga att både kunna läsa av ett rum och personerna i det för då kan vi sedan anpassa oss efter det. Inte i den bemärkelsen att vi ska låta oss påverkas av stämningen eller det vi ser men för att lättare kunna navigera och kommunicera.

Mer närvarande

Om du som högkänslig kan lära dig bemästra förmågan att lyssna aktivt kommer du också att bli ännu mer närvarande vilket bara är en fördel som ledare. Det är när vi är som mest närvarande vi gör som störst skillnad för våra medarbetare - inte minst för att det är då vi är som mest inlyssnande och bekräftande.

Bättre tajming

En annan styrka vi kan använda oss av som högkänsliga ledare är att träna upp vår tajming. Alla, mig inkluderad, har väl någon gång ställt oss frågan “när verkar det vara rätt läge att säga det här?” och om du lyssnar aktivt och utgår från det coachande ledarskapet kommer din tajming inte bara bli bättre utan troligtvis också komma utan lättare.

Vad säger du som är högkänslig ledare? Kan du lägga till några fler styrkor på listan?

Några myter om högkänsliga personer

Länge trodde jag att ensam var starkast och ansträngde mig till det yttersta för att vara just stark, bita ihop och sluta vara så känslig. Men ja, så hörde jag talas om högkänslighet och ett gäng pusselbitar om vem (och hur!) jag är som person föll på plats. För en tid sedan sprang jag på den här artikeln där Huffington Post har sammanställt några myter om högkänsliga personer. Ska vi kika på dem och resonera kring hur dessa kan bemötas i arbetslivet? Ja, klart vi ska!

Låt oss kika på och förhoppningsvis spräcka några mytbubblor om högkänslighet i arbetslivet! Bild: Vincent Simard from Pixabay

Myter om högkänsliga personer

Vi är svaga

Nopes, nej, icke. Att vara känslig är inte synonymt med att vara svag. Mental styrka respektive svaghet handlar om helt andra saker, exempelvis vår förmåga att hantera och bearbeta olika situationer eller vår resiliens och där kan högkänsligheten (rätt hanterad) vara en stor styrka.

Vi är introverta

Klart det finns många högkänsliga som är introverta men vi är också många som är både extroverta och högkänsliga. Det senare kan vara en spännande mix när man å ena sidan drivs av sociala sammanhang och tankar energi från det samtidigt som man blir trött av dem.

Vi blir enkelt oförrättade

Allvarligt talat, gäller inte detta sjukt många egentligen - högkänsliga eller ej? Inte minst i sociala medier där åsikter ska vädras och yppas hela tiden.

Vi är blyga

Samma här som ovan! Alla är vi olika och vissa är såklart blyga medan andra av oss är allt annat än blyga utan tvärtom.

Det är bara kvinnor som är högkänsliga

Tyvärr - och jag menar verkligen tyvärr - så tycks det vara mer naturligt att erkänna och prata om högkänslighet för, om och med kvinnor vilket jag misstänker har att göra med den där föråldrade mansynen som till stor del fortfarande råder. Såklart är män också högkänsliga men så länge män uppfostras i att inte känna efter, inte visa eller prata känslor kommer nog de högkänsliga kvinnorna fortsätta synas mer.

Vi är benägna att drabbas mer av psykisk eller fysisk ohälsa

Är inte läkare så jag kan inte uttala mig om detta - men jag skulle ändå säga att det låter högst osannolikt!

Att vara högkänslig påverkar arbetsplatsens resultat negativt

Jag tänker att det beror på vad man 1. definierar som arbetsplatsens resultat och 2. vad man vill ha för resultat? Ska det vara en organisationskultur som är homogen och bara präglas av snabba resultat och noll mänsklighet kanske högkänsliga medarbetare kan vara en nackdel men i gengäld tror jag inte att särskilt många trivs där då oavsett om de är högkänsliga eller inte.

Vi gillar inte folksamlingar eller större sammanhang

Mmm, återigen - varierar extremt mycket från person till person och säkerligen också både beroende på faktorer som kontexten, anledningen till närvaron i sammanhanget och dagens humör.

Vi tar inte risker

Hahaha! Det här tycker jag är en rolig myt. Jag skulle kunna köpa att högkänsliga kan (om än inte alla alltid) vara mer inkännande och reflekterande över sina beslut men det är ungefär lika ihåligt som att kvinnor tar mindre risker än män. Risktagande beror ju på många faktorer men inte minst vilka förutsättningar, vilka privilegier, vilket maktkapital och vad för social kapital och skyddsnät en har.

Det är enkelt att identifiera en person som är högkänslig

Tänker att det är bäst att låta bli att sätta etiketter på andra personer än en själv oavsett vad det gäller och det allra främst i arbetslivet. Högkänslighet syns lika lite eller lika mycket som andra karaktärsdrag och vi som ledare ska undvika att kategorisera andra personer så mycket vi bara kan.

Högkänslighet är onormalt

Tja, vad är normalt egentligen? En femtedel av befolkningen sägs vara högkänsliga vilket såklart är en minoritet men i min värld är inte saker normala bara för att de vanligare.

Vad säger du som läser, känner du igen i någon eller några av dessa myter om högkänslighet?

Leva som högkänslig

Nio dagar av tio så tycker jag väldigt mycket om min högkänslighet. Färgerna är många och skimrande, en ljusglimt kan få mig att tappa andan och musiken vibrerar i hela kroppen. Men den där tionde dagen... Hade jag haft möjligheten att välja mellan att leva som högkänslig eller inte så hade jag gärna bytt bort den för det kan fan vara asjobbigt att vara känslomänniska.

Läs mer: Högkänsligt ledarskap - att vara chef och HSP

Tacka vet jag naturen och lyxen att få ha ställen där tystnaden och stillheten kan ge en vila och respit från sitt eget huvud med jämna mellanrum.

Leva som högkänslig

Inte minst när alla känslor virvlar runt huller om buller på högsta volym inombords och du bara vill hålla dig för öronen och fly. Fly från obehagskänslan som kryper under huden och får magen att kännas som ett svart hål. Framförallt när det händer flera olika saker som berör en starkt på en och samma gång och den starka känsloreaktionen egentligen inte är kopplad till en enda sak utan många. Usch. Usch och fy och blä.

Som tur var vet jag ju vid det här laget att känslor är övergående. Jag står mitt i känslostormen och vet att den kommer att stilla sig snart. Framförallt när jag ger den friheten att existera utan att för den sakens skull mata den med nytt bränsle. Att inte springa ifrån den utan i stället sänka tempot. Göra något som är roligt eller lugna aktiviteter som låter en vila. Kramas, pyssla med blommorna, städa i något skåp, gråta en skvätt när det behövs och skratta en stund senare. Får känslorna ta plats går de också snabbare över.

Det blir extra tydligt när jag är ledig och bara skrotar runt i mitt egna huvud. Det blir sällan tråkigt härinne. På gott och ont. Ibland tänker jag att det vore asgött att gå tillbaka till mina gamla beteendemönster och bara stänga av känslorna och döva dem med sysselsättningar istället. Men nä, det var inte nyttigt alls och det var en lättnad att inse att jag är högkänslig och försöka acceptera det konstanta känslobruset i stället. Även om det inte alltid är så bekvämt.

Vad säger ni andra högkänsliga härinne, tycker du det är jobbigt eller bra att vara HSP?

Högkänslighet och ledarskap

Ny vecka = nytt poddavsnitt och den här veckan så pratar vi om högkänslighet och ledarskap. Ett ämne som vi har lyft här på bloggen flera gånger om så för er är det knappast en nyhet att jag är högkänslig. Däremot var det väldigt roligt att få granska mig själv i sömmarna och undersöka: vad är vad i min HSP?

Förra veckans avsnitt: Resiliens som ledarskapsvertyg

Högkänslighet och ledarskap

Sedan vi spelade in avsnittet har som vanligt tankarna snurrat vidare om saker jag har tränat upp under åren. Vi pratade om i podden om hur viktigt det är att inte ta över andras känslor men inte om hur andras känslor kan färga en och sitta kvar efteråt. Som fastklistrade. Så upplevde jag i alla flal det som barn. Idag är jag någon helt annanstans på den fronten. Inte framme eller fullärd men jag har slutat absorbera andras känslor. I stället skiljer jag stenhårt på mina och andras känslor blir inte påverkad av omgivningen på alls samma sätt längre. Berörd blir jag absolut men jag uppslukas inte av dem längre. Några verktyg som jag använder mig för att lyckas med det är exempelvis att jag:

• Skiljer på mitt och ditt och bara att se den gränsen tycker jag gör det lättare att förhålla sig till andras känslor

• Duschar av mig mentalt efter varje möte, klientsamtal och uppdrag. Jag går mentalt igenom vad som hände, vad jag gjorde bra, vad jag har lärt mig och hur det här kändes och sedan lägger jag det till arkivet.

• Har en stadig grund att stå på i mig själv. Det hjälper mig mycket i vardagen och även om jag är en känslomänniska deluxe med popcornhjärna, tusen idéer och ett jäkla tempo så har jag med åren, terapi och träning grundat mig. jag vet att jag klarar av nästan vad som helst om det skulle behövas och den insikten bidrar med.

Men ja, nog om det! Lyssna in veckans podavsnitt nu. Här eller på Podbean, Spotify, Acast alternativt iTunes. Dessutom är du givetvis varmt välkommen in till vår LinkedIn-grupp!

Och vi vill såklart gärna veta vad du tycker om avsnittet! Någon annan högkänslig som känner igen sig eller har du som högkänslig ledare några andra erfarenheter att dela med dig av?

Emotionell distans men medmänsklig ändå

Medmänsklighet och empati är fantastiska styrkor. Är du en person som känner mycket med andra, högkänslig eller ej, värna den förmågan! Den är viktig som ledare och att bry sig om och vilja hjälpa andra är fint. Men som chef kan det också vara värdefullt att ha en taktik och teknik för att ha emotionell distans i ditt arbete. Inte så att du blir en robot eller helt okänslig utan för att undvika att ta över andras känslor och problem som om de vore dina egna. Här är några av de olika tekniker och tankesätt som kan användas av ledare för att skapa emotionell distans och samtidigt behålla sin medmänsklighet!

Det är fullt möjligt att vara medmänsklig som ledare och samtidigt låta bli att ta över andras känslor men det kan kräva lite träning - framförallt om du är högkänslig. Bild: Amy Hirschi on Unsplash

Skapa emotionell distans som ledare samtidigt som du är medmänsklig

Kom ihåg nu när du läser om de olika sätten att inget av dem är rätt eller fel. De har sina olika fördelar och nackdelar och fungerar olika bra för olika personer. Varför inte rädd att utforska och testa dig fram till vad som passar dig bäst i ledarrollen utan att tumma på dina inkännande förmågor. Målet med dessa är inte att vi ska bli maskiner på jobbet utan istället stärka dig så att det blir lättare för dig i din roll som ledare.

Andrum

Andrummet är det verktyg som jag själv har arbetat med och förstärkt sedan många år tillbaka. Det innebär att jag tar ett mentalt steg åt sidan där jag ställer mig frågan ”vad händer här egentligen?”. Och så försöker observera det så objektivt och icke-dömande som möjligt. Det som händer då är att jag också skiljer på sak och person och ser beteendemönster mer klart och får en annan förståelse för vad som sker utan att reagera känslomässigt på det.

Fördelarna med andrummet är att du får ett mer helikopterperspektiv direkt i vardagen. Det blir lättare att tänka framåt och se olika perspektiv samtidigt som du befinner dig i nuet. I gengäld är det en metod som kräver sin träning. Jag som har övat upp denna förmåga under drygt tio-isch års tid. Idag använder jag den mer eller mindre automatisk och kan både slå på och slå av den hyfsat löpande i min vardag. Men därför är min rekommendation alltid att börja i små och avgränsade situationer. Börja med att observera lunchrummet eller ett möte. Vilka sitter var? Vad pratas det om och hur? Vad händer här egentligen? Här är det aktiva lyssnandet också ett viktigt verktyg att använda sig av och så tränar du på det i olika situationer och ser vad som händer när du gör det.

Ett extra tips för att få denna att funka. Kom ihåg att det i nästan alla situationer är okej att du tar ett djupt andetag innan du ger ett svar i en dialog. Det är okej att lyssna – tänka – svara och ge dig själv lite extra andrum på det sättet.

Skölden

Vissa ledare jag har hjälpt genom åren har använt sig av en sköld som man kan fram och använda sig av för att värja sig från saker som känns jobbiga. Den kan vara av det material du vill men det finaste sätt jag har sett hitintills är att se det som ett finmaskigt nät. Då kan nämligen känslor sippra igenom er som samtalar men utan att du tar över alla känslor som den andra personen har.

Fördelen med denna att det kan vara väldigt effektivt i svåra samtal att inte ryckas med i andras känslor. Den kan också vara väldigt enkel att visualisera. Risken kan, med betoning på kan, dock vara att en också blir lite distanserad. Men det går att förekomma. Exempelvis genom att försöka göra maskorna lite större eller nätet transparent så att du ser motparten tydligt. Då kan du också vara transparent med dina egna känslor vilket skapar en större känsla av bekräftelse hos motparten.  

Goffman liknar vårt jag vid en teaterscen och menade att vi kan ha olika masker på oss när vi interagerar med olika personer i olika situationer. Bild: Vladimir Fedotov on Unsplash

Kliva in i yrkesrollen

Vi har tidigare pratat om sociologen Goffman och hans tankar om att vi bär olika masker när vi interagerar med varandra. Ett sätt som jag vet att en hel del ledare (inklusive jag själv ibland) använder sig av är att ha en tydligt identifierad yrkesroll som de kliver in när de kliver in på kontoret.

En av de stora fördelarna med denna taktik är att det kan bli väldigt tydlig skillnad på när du kliver in i yrkesrollen och jobbar. Precis som du kliver ur den och går hem för dagen. Den kan också vara extremt bra att använda sig av vid krissituationer eller när allvarliga saker händer eftersom den kan ge dig en emotionell distans till vad som sker runt omkring dig. En risk är dock att det kan skapa osäkerhet för andra runtomkring dig om ditt yrkesrolls-jag är för annorlunda mot dig själv som person. Så vill du använda dig av denna metod, se till att du är dig själv även i din yrkesroll så att du inte försöker vara någon annan. Det kommer att lysa igenom förr eller senare. Ett sätt att grunda yrkesrollen i dig själv kan exempelvis vara att formulera och arbeta utifrån dina värderingar som ledare.

Rita en skiljelinje

För andra ledare så kan det hjälpa att rita en linje mellan dig och personen du har framför dig. En linje som tydligt markerar för dig att du, precis som en diskuskastare, inte får gå över den gränsen.  Och det den andra personen säger och gör på andra sidan får stå för dem. Detta kan med andra ord bli ett väldigt tydligt sätt att skilja på ”mitt” och ”ditt” och underlätta för dig att inte ta över andras känslor.

Teflonskinnet

Teflonskinnet kan såklart liknas vid uttrycket ”som vatten på en gås”. Det vill säga att det andra säger och gör rinner av dig som ledare likt vatten. Något som kan vara extremt viktigt om du som ledare är i en situation där du blir utsatt för mycket åsikter, tyckanden och ”goda råd”. En förutsättning för att den ska fungera är att du är väl grundad i dig själv och att du inte tar åt dig av vad andra säger och gör.  

En potentiell nackdel är dock att allt rinner av dig, att du tappar inkänningen och i stället framstår som osympatisk. Be inte om feedback om du inte vill ha den och se till att du har ytor i ditt teflonskinn som gör dig mottaglig för omgivningen. Fördelen den kan ge är att tankesättet känns skyddande mot dig som person eftersom du blir lite extra vadderad gentemot omvärlden.

Det är rimligt att bli påverkad och berörd

Sist men inte minst, kom ihåg att det är både rimligt, normalt och sunt att bli påverkad och berörd som ledare. Du måste inte vara någon superhjälte och du inte bara får visa känslor, det kan vara bra att du gör det. Skapa dig därför också rutiner där du kan bearbeta saker som påverkar dig. Det kan vara att prata med sin mentor, ha en mastermind-grupp där du kan ventilera eller skriva av dig efter arbetsdagens slut.

Detta är ett urval av sätt att skapa emotionell distans på som ledare. Men som jag nämnde innan – ingen av dessa metoder är mer rätt eller fel än någon annan. De är olika och feel free att testa dig fram och använda olika sätt vid olika tillfällen för att lära dig vad som passar dig bäst! Dela gärna med med dig om hur det går eller om du har några andra knep som  ledare som vi kan lära oss av.