Sista dagarna som ung

Hallå eller! Hur är det? Här är det lite rivigt idag. På det bra sättet! Kände det när jag vaknade att jag har lite extra järn i kroppen. Orkar inte väga varje ord på guldvåg och jag är så less på att arbetslivet är ojämställt och ojämlikt. Men ja, det var inte det som jag egentligen skriva om nu. Jag lever ju mina sista dagar som ung nu och jag märker att det kräver en mental omställning. På söndag fyller jag 36. 30-jäkla-6. Hur gick det till?

Tur att man är en gammal och barnslig själ i ett så att man får njuta av alla möjliga åldrar samtidigt!

Ah well, till syvende och sist är jag ändå glad för ytterligare ett år till. Den mentala omställningen handlar mest om att jag alltid har varit så ung i jobbsammanhang och att jag behöver justera min egen självbild lite. Eller ja… Jag tillhör i och ör sig fortfarande det yngre gardet i min bransch och jag är fortfarande en hopplöst otålig millennial, haha! Så lär fortsätta vara det ett tag till även om åldern tickar vidare. Jag ser väldigt mycket fram emot att se vad kapitel 36 kommer att innehålla för spännande saker med tanke på allt det senaste livskapitlet har inneburit. Hur tänker du kring åldrande? Min farmor sa alltid att varje decennium har sin skönhet och det tänker jag på rätt ofta att hon hade rätt i.