Techbranschens grabbkultur granskas och kritiseras

I maj så släpptes Allbrights senaste rapport "Tech lever grabbmyten" där de har undersökt och kartlagt fjorton olika svenska tech-företag som Na-kd, Klarna, Storytel och Kry. Oh ja, resultatet är deppigt. Trots att tech-branschen oftast omges av en glittrande enhörningsstoft så är dessa förhållandevis nya bolag inte särskilt moderna. Tvärtom lyser stenåldriga, traditionella värderingar och beteendemönster tydligt igenom och det verkar definitivt vara hög tid att techbranschens grabbkultur granskas och kritiseras.

Även om Sveriges techorganisationer ofta står för nytänk, modernitet och framåtanda så syns tyvärr inte det i deras organisationer som präglas hårt av majoriteten vita män som enligt Allbrights rapport har bytt ut kostymerna mot sneakers. Bild: Alex…

Även om Sveriges techorganisationer ofta står för nytänk, modernitet och framåtanda så syns tyvärr inte det i deras organisationer som präglas hårt av majoriteten vita män som enligt Allbrights rapport har bytt ut kostymerna mot sneakers. Bild: Alex Knight on Unsplash

Techbranschens grabbkultur granskas och kritiseras

Så, vad kan vi lära oss av rapporten? Bland annat att:

  • 29 procent kvinnor på ledande befattningar vilket är fem procentenheter bättre än övriga näringslivet. Vi ser en kvinnlig VD och

  • Två av de fjorton granskade bolagen har jämställda ledningsgrupper. Två. Och ett av de två bolagen har i gengäld då endast en kvinna som linjechef vilket såklart är under all kritik.

  • Överlag är de kvinnliga linjecheferna få. Andelen ligger på 12 procent inom dessa techbolag (och bara en tredjedel av dem har en kvinnlig linjechef överhuvudtaget) jämfört med den ynkliga siffran 16 procent som gäller för börsnoterade bolag.

  • Var fjärde medarbetare och en tredjedel av kvinnorna som har deltagit i undersökningen har utsatts för diskriminering. Andelen icke-vita kvinnor som har upplevt diskriminering i dessa bolag sticker dock ut mest där 58 procent har upplevt det. De vanligaste anledningarna är kön, etnicitet och hudfärg samt ålder.

  • Ett annat tydligt mönster är att kvinnorna som jobbar inom tech förväntas att ta hand om arbetsuppgifter som att skriva mötesanteckningar och styra upp de sociala aspekterna som fikastunder och konferenser. Något som hanteras med två olika strategier - antingen att göra det eller att strunta i att strunta i det helt trots att det förväntas av dem.

  • Rapporten visar också klart och tydligt att det är unga män som premieras via rekryteringar och att nätverkskontakterna avgör vem som får chefspositionerna och att jobbannonser som utannonseras är ofta redan tillsatta. Det sägs också att organisationens mångfald inte betyder att det finns möjlighet att avancera inom organisationerna:

"Enligt den enkät som anställda på techbolagen har besvarat upplever hela 47 procent av de icke-vita anställda att det är svårare för dem att ha en framgångsrik karriär inom tech på grund av sin identitet eller etniska bakgrund. Bland de kvinnor som fyllt i enkäten är motsvarande siffra 45 procent. En tydlig skillnad från männens enkätsvar, där 96 procent av de vita män som besvarat enkäten inte ser sin etniska bakgrund eller identitet som ett hinder."

Allbrightrapporten Maj 2020, Tech lever grabbmyten

Men också att det här med jämställdhet och mångfald är mycket snack och lite vardag. Kvinnliga grundare är sällsynt och det syns också tydliga mönster att många av de svenska techbolagsgrundare till stor del har läst på Handels eller KTH.

Hur kan detta rådas bot på?

Det är aldrig för sent att börja göra om och göra rätt och rapporten lyfter fram flera konkreta och bra verktyg att göra det på. Ett av dem är rekryteringsprocessen och hur viktigt det är att kvalitetssäkra den. Låt bli bekvämlighetsrekryteringar via nätverkskontakter utan låt alla gå igenom samma process och gör medvetna, genomtänkta rekryteringar på alla organisationsnivåer. Det gäller att cheferna och ledarna i organisationen har de kunskaper som behövs inom jämställdhet och mångfald men också att de använder sig av dem. Även inkludering, anpassning och representation är jätteviktiga verktyg att använda sig av.

På många vis är den här rapporten alltså en rätt så deppig läsning men ack så viktig eftersom det uppenbarligen behövs att vi sätter den här typen av strukturer svart på vitt för att vi ska bli medvetna om dem. Och när vi är medvetna kan vi börja göra om och göra rätt. Vad säger du som läser? Har du någon erfarenhet av techbranschen och hur upplevde du i så fall det?

Previous
Previous

Min nya stjärnkompis!

Next
Next

Mjölksyran är ett faktum