Tagg: Rehabilitering (Sida 1 av 2)

Även i bakslag sker framsteg

Hellu! Hur är läget? Med mig är det okej. Jag åkte på migrän och mådde superdåligt hela förmiddagen men här efter lunch lossnade det värsta så att jag kunde börja sätta fart igen. Så skönt! Anledningen till migränen var en överbelastning igår. Jag fick nämligen tumme upp från sjukgymnasten att äntligen få börja springa lite igår och begav mig ut. Det blev inte många meter men åh, så bra de kändes där och då. I morse var det inte lika härligt, haha, men försökte peppa mig själv med att även i bakslag sker framsteg.

Running

Även i bakslag sker framsteg

Jag minns från när jag började arbetsträna i utmattningen hur det är lätt hänt att kroppen blir chockad när man börjar utmana den och hur det gäller att ha is i magen när det händer. Ett steg tillbaka går att kliva fram igen och det kommer att bli lättare och lättare framöver. Plus att det är positivt att baksmällan inte är så stor som den hade kunnat vara, icke heller att förglömma! Det finns ingen rehabresa som är spikrak och inte ens den sista slutspurten som jag ändå befinner mig i är det. Så det är bara att fortsätta kämpa på ett steg i taget.

Hur mår du idag och hur har du det denna soliga onsdag?

Kommentera  |  2 gillar

Saker alla chefer behöver veta om utmattning

Stressrelaterade sjukskrivningar och utmattning sägs ibland vara den nya folksjukdomen. Alltfler drabbas och även om en inte varit drabbad själv känner många någon som har varit det. Bara de senaste åren upplever jag att alltfler blir mer medvetna om hur utmattning fungerar och inser att en person som har blivit utmattad inte bara ”känner efter lite för mycket”. Men fortfarande är det många ledare som känner sig rådvilla med vad de ska göra när en medarbetare blir utmattad. Den här artikeln med saker alla chefer behöver veta om utmattning är för dig! Eller för dig som är utmattad och som vill hjälpa din chef att göra sitt jobb.

Även om kvinnor är överrepresenterade i statistiken innebär det inte att det bara är vi som drabbas. Inte heller att ingen är immun mot att bli utmattad. Bild: Free-Photos från Pixabay 

Saker alla chefer behöver veta om utmattning

Utmattning är en sjukdom, inget påhitt

Att vara utmattad är inte synonymt med att vara lite trött, sliten eller känna efter för mycket. Det är inte heller något påhitt och det går inte att vara ”lite utbränd”. Utmattningssyndrom har visat sig kunna ge hjärnskador, bland annat i en avhandling från Umeås Universitet, och ska därför tas på allra största allvar. Hur mycket eller hur lite erfarenhet du själv har av utmattning så gäller det att du som chef allra minst är medveten om det.

Det är arbetsgivarens lagstadgade ansvar att hjälpa individen rehabiliteras

Det är lätt hänt att som chef känna att man inte har tiden eller kunskaperna att kunna hjälpa en medarbetare hur mycket som helst efter en sjukskrivning. Men vare sig ni vill det eller inte ingår i ditt chefsuppdrag och ni som arbetsgivare är enligt Arbetsmiljölagen skyldiga att hjälpa individen i sin rehabilitering och detta ska enligt Arbetsmiljöverket ske tillsammans med medarbetaren det berör och, vid behov, Försäkringskassan. Så ta på dig chefshatten och börja med att läsa på allmänt om utmattning men också…

Lyssna in medarbetarens behov

För även om det förstås finns många röda trådar gällande utmattningssyndrom, exempelvis den extrema tröttheten, minnes och koncentrationssvårigheter och ljus- och ljudkänslighet, så är det sjukdomsbilden inte alltid densamma för alla. Det beror dessutom på varför medarbetaren blev sjuk överhuvudtaget. Ibland är det bara arbetsrelaterade anledningar som ligger bakom, ibland är det händelser och kriser i privatlivet och ibland är det både och.

Var alltså inte rädd för att fråga medarbetaren om hur hen mår och vad hen behöver för att må bättre. Kom bara ihåg att den som är sjuk är i en utsatt position och därmed kan känna sig både utelämnad och exponerad så gör det med välvilja och omtanke. I ert arbetsgivaransvar ingår sedan att skapa en handlingsplan för rehabiliteringen och här är ni enligt Arbetsmiljöverket skyldiga att bidra med anpassning av olika slag oavsett om det gäller arbetsuppgifter, lokaler, arbetstider eller särskilda arbetsverktyg.

En bra idé att kalla till ett möte där medarbetaren, arbetsmiljöombudet, Försäkringskassan, läkare och eventuellt andra kontaktpersoner är med. Det gemensamma målet för er alla är ändå att medarbetaren ska bli frisk och kunna jobba fullt ut igen. Så genom att träffas kan ni diskutera åtgärder och handlingsplan för att detta ska ske och vilka olika insatser som behövs.

Det gäller också att se över er organisation i stort. En studie från Linköpings Universitet visar exempelvis tydligt hur arbetsgivare måste sänka kraven på sina medarbetare för att förebygga att de blir sjuka i utmattningssyndrom.

Det tar tid att bli frisk

Något som kan vara otroligt frustrerande både för den drabbade individen och er som arbetsgivare är att en utmattning inte går över av sig självt under en vecka eller två – hur gärna en vill det. Det kan med andra ord vara väldigt viktigt att du som chef hjälper medarbetaren att utmanas i en lagom takt. Kanske rent utav har en hand på handbromsen för medarbetaren så att hen inte tar på sig för mycket på en gång.

Att vara utmattad är inte likvärdigt med att känna sig trött, sliten eller att man behöver sova och därför kan tröttheten man upplever vara svår att förstå för den som aldrig varit med om det. Den är så förlamande och inget en bara kan “rycka upp sig” från hur gärna man än vill. Bild: Free-Photos från Pixabay 

Öka arbetstiden och arbetsbördan successivt över tid

Något som ofta är avgörande för rehabiliteringen är att öka arbetstiden och arbetsbördan successivt och att inte gå från noll till hundra på en gång. Låt också medarbetaren få stanna ett tag på varje steg i återhämtningstrappan så att ni inte skyndar er vidare för fort, att göra det ökar nämligen risken för onödiga återfall.

Ett annat viktigt tips som jag fick från min läkare i samband med min egen rehabilitering från utmattning var att inte öka arbetstiden och arbetsbelastningen på samma gång. Så om medarbetaren jobbar halvtid med arbetsuppgifter som är anpassade efter 50 procent och ska gå upp till 75 procent – börja med att bara öka arbetstiden och inte antalet arbetsuppgifter under de första veckorna. Sedan kan ni lägga till fler och fler arbetsuppgifter. Annars är risken att det blir för mycket på en gång och ni riskerar istället att medarbetaren kanske inte klarar av att gå upp i tid eller att det tar ännu längre tid att anpassa sig till den nya belastningsnivån. Det är inte heller rimligt att förvänta sig att en medarbetare som ska jobba 50 eller 75 procent ska hinna med allt hen gjorde när hen jobbade heltid. Det är så viktigt att ni anpassar arbetsuppgifterna efter vad som är rimligt och inte vad som önskvärt att personen klarar av. 

Andra saker som kan vara bra att ha med sig är att:  

Ingen utmattning behöver vara den andra lik

Även om många utmattades erfarenheter är lika så är det inte så att alla behöver vara identiska.

Det krävs ofta flera olika insatser från flera olika instanser

Rehabiliteringsprocessen kräver också ofta flera olika insatser från olika håll. Exempelvis kommer Försäkringskassan förmodligen att var delaktiga. Samtalsstöd från psykolog eller terapeut är definitivt något som kan vara värdefullt för att medarbetaren ska kunna finna insikt i varför hen blev sjuk och hantera traumat livskrisen som en utmattning kan innebära. Men också fysiska stödinsatser, som att träffa en sjukgymnast, en massör eller arbetsterapeut kan underlätta rehabiliteringen.

Läs gärna mer om det här: Den utbrändes rehab-team

Allting kostar i energi (och att priset ändras från dag till dag)

Sist men inte minst, så är det viktigt att försöka förstå att allting som vi tar för givet när vi är friska kan var oerhört påfrestande för den som är utmattad. Att duscha kan vara för ansträngande. Att gå runt kvarteret som sjuk kan vara jobbigare än att springa ett maraton som frisk. Vanligt bakgrundssorl kan upplevas som att stå bredvid högtalarna på en nattklubb. För att inte tala om att fatta beslut, klä på sig eller att försöka komma på vad en kan äta till middag. Som om det inte är nog så kan priset för alla olika aktiviteter variera från dag till dag. Det som går bra ena dagen kanske inte alls går att göra nästa dag och så vidare. Det är därför det är så viktigt att medarbetaren får möjlighet att vänja sig vid nya belastningar i en rimlig takt över tid.

Vad säger du som läser? Har du några tips eller erfarenheter att dela med dig utav? Har du några frågor om hur du som chef kan hantera läget när en medarbetare är utmattad? Hör av dig till mig på
clara@bossbloggen.se!

2 Kommentarer  |  2 gillar

Få mer energi som utmattad

Jag fick en fråga på Instagram från en av er underbara läsare om hur jag viktar min vecka så att jag hamnar på pluskontot energimässigt efter min utmattning. Så, eftersom jag fortfarande har svårt att skriva långa texter på mobilen fick jag lov att publicera mitt svar om att få mer energi som utmattad här i stället.

Och jag måste erkänna att min spontana tanke var att jag befinner mig på helt fel plats att ge några goda råd när jag själv just nu balanserar situationen att vara skadad och överbelastad på samma gång. Men! Vid lite närmare eftertanke så insåg jag att jag 1. ändå klarar detta och 2. det spelar ingen roll eftersom copy paste funktionen ändå sällan funkar eftersom allas utmattningsresor ändå ser så olika ut. Så jag tänker att jag skriver om hur jag gör. Sedan får du plocka fritt vad du tror passar dig och strunta i resten. Och har du som läser några av er andra läsare tips och råd? Dela gärna med dig så vi kan lära oss av varandra!

Läs mer: Varför jag blev utbränd

Hur gör man för att få mer energi som utmattad?
Känner jag mig som mitt tidigare spralliga och sprattliga jag? Mer och mer! Men jag orkar inte dansa runt så länge som jag en gång gjorde.

Få mer energi som utmattad

Utgå från dina premisser och förutsättningar

En viktig sak är att vara medveten om och utgå ifrån sina egna premisser och förutsättningar. Dels för att vår utmattningsproblematik ser olika ut beroende på vart vi är är i vårt tillfrisknande. Men också för att vi alla har olika arbets- och vardagsliv och det är inte alla som alltid kan sätta vår egen hälsa i det främsta rummet för jämnan.

Själv har jag det på många vis väl förspänt. Jag lever med en förstående och jämställd partner. Vi har inga barn eller några krävande djur och bor i ett litet hus som inte kräver jättemycket städning och omvårdnad till vardags. Jag är företagare och digital nomad, vilket i och för sig kan vara rätt stor stressfaktor många gånger, men det innebär också att jag själv ofta styr mina dagar. Exempelvis ställer jag nästan aldrig väckarklockan på morgonen utan sover tills jag har sovit klart. Jag kan dessutom ofta anpassa var och hur jag arbetar beroende på hur jag mår.

Sedan finns det såklart en lång rad andra faktorer som spelar roll med. Typ hur länge en har varit sjuk, hur och hur länge en arbetade för att bli det och livet i övrigt. Det hade ju varit fint om man bara behövde fokusera på att bli frisk men ofta ska livet levas på vägen med allt vad det innebär. Och eftersom det är ditt liv – utgå från de förutsättningar och behov som du har.

Vet vad allting kostar i energi

Ett annat viktigt verktyg för mig genom åren har varit att se energi som pengar och att allting jag gör eller utsätter mig för kostar energi. Stort som smått. Att lyssna på musik kostar mer än att ha det tyst i lurarna. Öronproppar i stökiga miljöer var länge en självklarhet. Att ta trappan i stället för rulltrappan eller hissen kostar jättemycket mer energi. Att bära ryggsäck kostar mindre än att ha en handväska. Är det superstädat hemma jämt? Absolut inte. Och så vidare.

Genom att vara medveten om priset för alla olika aktiviteter så har i alla fall jag upplevt att det blir lättare att skala av och skala ner. Även att skala upp lite i taget. Det gäller ju att utmana sig med för att öka sin styrka. Idag när jag mår bättre och tål mer så kan vi spela musik hemma ibland (något vi båda gjorde jämt innan) och numera händer det flera gånger i veckan att jag lyssnar på musik när jag åker på mina bussar och tåg.

Läs mer: Den utbrändes rehab-team

Happy
Något som är viktigt för mig är att försöka få lite frisk luft varje dag. Är därför jag är så glad över att bo såhär numera. Då kan man bara hoppa i kängorna och gå rakt ut utan att behöva bry sig för mycket om vad man har på sig och hur man ser ut.

Saker som ger energi i utmattningen

Baserat på de här två perspektiven så finns det såklart andra saker jag gör i vardagen. Vissa mer avgörande andra. Förutom mat, sömn och motion så har jag några andra gyllene regler som jag utgår ifrån:

Jag jobbar hållbart

Att jobba hållbart låter luddigt vid första anblicken men om vi konkretiserar det lite så innebär det bland annat att jag:

  • Jobbar nästan aldrig övertid och gör det bara om det verkligen behövs
  • Är ledig i princip alla kvällar och minst ett dygn under helgen
  • Försöker ge mig själv generösa deadlines så att jag har marginal för dåliga dagar
  • Jag anpassar förväntningarna på dagen utifrån måendet alla dagar det går
  • Är kompensationsledig när jag har jobbat kväll eller haft en stor leverans
  • Försöker ge mig själv samma sjysta förutsättningar som jag hade gett en medarbetare
  • Tar semester där jag helt loggar ut från allt vad jobb heter
  • Har mitt skyddande system med min fackliga representant
  • drar dessutom en väldigt skarpt gräns mellan vad som är jag som person och vad som är mitt jobb. Jag är inte mitt jobb, inte ens just nu när jag är egenföretagare och min verksamhet är self made.

Jag värdesätter min fritid helt annorlunda

Lediga kvällar är regel – inte undantag. Innan jag blev sjuk var jag produktiv jämt. Inga kvällar eller helger skulle “slösas bort” och ja, så ser det inte ut idag när nästan varje kväll spenderas framför Netflix. Helt hjärndött men ack så mysigt. Idag värdesätter jag min fritid på ett helt annat sätt och gillar att lata mig. Och om jag gör något så gör jag det för att det är roligt eller känns bra och inte för att prestera. Så! Gör saker som får dig att må bra även om de också kanske kostar och lägg ner allt vad prestationer heter om de inte behövs.

Stenhård prioritering

Som det kanske lyste igenom ovan så prioriterar jag också stenhårt vad jag gör och inte gör. Nu till exempel, när det är så mycket jobb och plugg samtidigt får annat stå tillbaka. Det känns som evigheter sedan jag umgicks med vänner och det finns många saker jag hade gjort mer av men det får stå tillbaka. Grenar ligger över hela vår gräsmatta efter alla stormar senaste tiden. Det skulle verkligen behövas dammsugas. Du fattar, alla saker som jag väljer att göra sker eftersom det finns flera saker som jag inte gör.

Är det tråkigt att inte kunna göra allting hela tiden? JA! Det suger. Men eftersom jag vet att det är en avgränsad tid det gäller, att jag försöker göra det på ett bra sätt och att det förmodligen kommer att vara värt det så får det vara så just nu.

Läs mer: Skillnaden mellan att vara överarbetad och utbränd

Happy
Om du ska ta med dig en enda sak från den här bloggartikeln. Låt det i så fall vara att du gör det som får dig att må bättre. Anpassa dig och dina förväntningar efter dina förutsättningar och TA HAND OM DIG!

Skillnaden mellan att vara trött och utmattningstrött

En annan sak som jag har insett allteftersom jag blir friskare är att det är en skillnad på att vara trött och utmattningstrött. Alla blev vi trötta innan vi blev sjuka och friska personer blir trötta av att göra ansträngande saker. Så att bli trött av att ha utmanat sig behöver inte vara farligt eller så hopplöst som det ibland känns. Dock är det nog viktigt att ställa sig frågorna: varför är jag trött? Är tröttheten rimlig baserat på det jag har gjort och de faktorer som påverkar mig just nu? Om en vet svaret på det och tröttheten är rimlig, härligt! Om den inte är det, då är det kanske läge att skala av och göra mindre eftersom…

För mycket av det goda fortfarande kan vara för mycket

Den hårda sanningen är ju tyvärr den att också bra saker, som hjälper dig att få mer energi som utmattad, kan bli för mycket. Just för att allting kostar. Och här är det såklart jättesvårt att ge råd utan att veta mer om den specifika situationen. Men generellt, om du upplever att du gör allt för att bli friskare från din utmattning och gör allt för att få energi men känner att du inte lyckas så hade jag nog ställt följande frågor om vi hade träffats och pratat om detta IRL.

Har du, med hjälp av psykolog eller terapeut, gått ner på djupet och verkligen rannsakat dig om vad det var som gjorde att du blev utmattad? Är det bearbetat och läkt? Har du fått den rehabilitering som du behövde för att ta dig ordentligt ur den akuta utmattningsfasen?

Och, den jobbigaste frågan av dem alla, hur bra är det rimligt att du kan må? Både nu och i framtiden. Inte alla blir helt friska eller återställda av sin utmattning. Ingen av oss blir såsom vi var förut. Och ingen vet egentligen på förhand hur friska vi kommer att kunna bli, hur det känns eller vad det innebär.

Livet är till för att levas

Jag hoppas såklart innerligt att vi alla som tagit oss igenom den här skitsjukdomen kommer att kunna leva, fungera och prestera normalt och såsom vi önskar efteråt. Men jag tror samtidigt att det är viktigt att inte romantisera eller ta för givet att det blir så och att i så fall försöka hitta sin good enough-nivå. Nivån där det funkar tillräckligt så att du kan få börja fokusera på att leva igen, inte bara överleva. För det förtjänar du! Lika mycket som vem annan som helst.

Åh, nu kändes det som att artikelns slut hamnade i moll snarare än dur. Men jag hoppas innerligt att de tankar jag har delat idag ändå kan bidra med något på vägen. Är det något som du vill att jag utvecklar eller förklarar vidare – tveka inte att höra av dig i så fall! Och som sagt, är det någon annan här som har ytterligare att tillägga eller bidra med, gör gärna det i en kommentar.


Tyckte du om detta inlägg?
Klicka gärna i hjärtat eller dela det så att andra kan få läsa det! 

Kommentera  |  3 gillar

En ny livsläxa börjar ta form

Relativt ofta så brukar jag få nya insikter om mig själv (vilket har blivit ett stående skämt här hemma nu) och i söndags när jag låg på massagebänken så var det dags för en ny pollett att trilla ner. Känslan av att en ny livsläxa börjar ta form. Men innan vi går in på det påminner vi oss om kontexten. Det är nu 7,5 år sedan jag gick in i väggen, 6 år sedan jag blev sjukskriven och 4 år sedan jag började jobba heltid igen.

Idag benämner jag mig som nästan-frisk och anledningen till att jag inte är helt framme än är för att jobb tidigt behövde prioriteras före att bygga upp kroppen fysiskt igen. Det här har jag ägnat i alla fall tre år att råda bot på och började äntligen se fina resultat av det fram tills perioden innan jag skadade armbågarna.

Läs mer: Varför jag blev utbränd

Sunset
Tänk vilken resa man gör ändå under livet. Är verkligen milsvid skillnad på Clara 24 år och Clara 34 år. För tio år sedan var det inte ofta jag satt såhär och njöt bara för att jag kände för det där och då. Ska bli roligt att se hur en kommer att vara om 10, 20 eller 50 år!

En ny livsläxa börjar ta form

Jag brukar försöka att undvika att romantisera bilden av utmattningen eftersom det är en sjukdom som suger stenhårt och en erfarenhet som jag på många sätt hellre hade varit utan. Men, samtidigt så känner jag också en viss tacksamhet över sakerna som jag lärde mig under traumat som den innebar. Dels så fattade jag att livet inte går ut på att jobba. Dels så förstod jag – både intellektuellt och emotionellt – att mitt människovärde inte har ett dugg att göra med vad jag jobbar med eller presterar.

Vilket är anledningen att jag tycker det här året där jag jonglerar skola, jobb och konsultuppdrag parallellt är så påfrestande. Inte bara för att det är ansträngande utan för att det inte linjerar med mina värderingar: jag vill inte jobba så mycket som jag gör nu. Men eftersom det är några ynka månader tills jag är klar nu så kämpar jag på och tycker, min skada till trots, att det funkar rätt så bra. De senaste veckorna har jag till och med börjat kunna slappna av i detta och börjat tro på att jag kommer att kunna klara av det här på ett sjyst sätt. Och som vanligt när jag börjar slappna av så händer det något.

Läs mer. Skillnaden mellan överarbetat och utbränd

Mitt i skeendet

Den här veckan har jag fått ondare i armarna igen och känner därmed en stress inombords som mycket beror på smärtan men som också är något annat och det var på massagebänken som det kom till mig. Det här är nog min tredje livsläxa från utmattningen. Att känna mig avspänd, både emotionellt och fysiskt, även i farten. I dagsläget är det definitivt det senare som är bekymret för min stackars kropp på grund av alla muskelspänningar jag har. Det återstår såklart att se om detta blir någon livsläxa eller inte. Men oavsett hur den slutar så är jag onekligen mitt inne i en slutfas som i sin tur är början på något nytt. I can feel it.

Och ja, det är egentligen alldeles för tidigt att dra några slutsatser än. Samtidigt kändes det fint att få skriva av sig mitt i skeendet och det ska bli spännande att blicka tillbaka och se vad som hände egentligen. Det allra mesta blir trots allt ofta klarare i retroperspektiv.

Vad säger du som läser och har erfarenhet av utmattning, vilken eller vilka var dina största lärdomar från detta?

Kommentera  |  3 gillar

När smärtan äter upp en men du lyckas ge den en smäll på käften

Nu har det gått en och en halv månad sedan som mitt “lite ont i armbågarna” urartade i att händerna svullnade upp som ballonger och det skar av smärta i hela mina armar. Maximal otur konstaterade arbetsterapeuten och mitt tre veckor långa jullov flöt ihop i en dimma av smärtor, Naproxen och stresspåslag. När det var som sämst behövde Mackan mata och borsta tänderna på mig och förutom lite kompis- och familjehäng och ett gäng besök hos min massör har jag i princip bara suttit i soffan och tittat på TV. Inte riktigt min grej. Definitivt inte hela dagarna i ända, haha.

Dessutom upplevde jag att det var en rejäl skillnad från när jag var utmattad. När jag var sängliggande då så var ju även huvudet trött – den här gången hade jag ändå full, och rätt uppskruvad, mental kapacitet som frontalkrockade med min fysiska oförmåga. Vilket tyvärr satte sig rejält på huvudet. Var så grinig och frustrerad. Stressad och orolig. Visste ju redan då att det närmsta halvåret kommer att bli tuff arbetsmässigt och ja, hur skulle det gå utan armar? Så för en gångs skull ifrågasatte jag bara inte om jag kommer att klara det här med att ta min examen, fixa mina kunduppdrag och fortsätta driva företaget. Jag var panikslagen och blev övertygad om att jag inte kommer att kunna göra något alls utan stupa här på upploppet. Lägga ner alla mina drömmar och ambitioner med företaget. Börja söka jobb. Kände inte heller igen mig själv i alla dessa tankar och känslor vilket i sin tur var ännu mer frustrerande, vilket i sin tur gjorde mig ännu mer stressad och så vidare. Inte ens det hoppfulla beskedet att jag kommer att bli återställd hjälpte särskilt mycket när det var som sämst.

Det som till slut gjorde det var när jag i början på januari läste en rad hos Wilda, som lever med både utmattning och fibro, om smärtmonstret. Då fattade jag att det var smärtan som brutit ner mig så och det med ens lite lättare att hålla all den där tvivlen på min förmågor på avstånd. När jag sedan när jag kunde börja sova igen några dagar senare… Wow! Det kändes som om jag blivit överkörd och tuggad på men att jag ändå hade lyckats resa mig upp och slå smärtan på käften. Ett litet framsteg i sammanhanget men det kändes stort där och då.

Nu, ytterligare några veckor senare har jag fortfarande ont men rör mig mellan 1 – 5 på smärtskalan i stället för ständigt ligga på 8 – 10. Jag stretchar nästan varenda morgon, gör min sjukgymnastik, stinker av tigerbalsam och försöker att ligga på spikmattan varje kväll utöver massagen som är det som hjälper mest. Om två veckor har jag äntligen också en tid hos en fysioterapeut som jag hoppas kan hjälpa mig med det massagen inte kan göra. Jag jobbar men långtifrån fullt ut. Arbetspassen blir också mer utspridda eftersom jag måste pausa mellan jobbstunderna och jag försöker diktera så mycket som möjligt eftersom att skriva på datorn och mobilen gör så ont i händerna och fingrarna. Samtidigt som jag också försöker skriva för att vänja händerna vid belastningen det innebär.

Och jag vet allvarligt talat inte riktigt vad jag vill med detta blogginlägg. Det var faktiskt bara skönt att få skriva av sig om det som varit. Förhoppningsvis kommer jag aldrig behöva uppleva något liknande igen. Sedan vill jag också vara tydlig med att jullovet inte bara var kolsvart. Det har inneburit så mysiga stunder med, inte minst under weekenden i Malmö som M fick av mig i julklapp. Den var magisk på alla sätt och vis. Och nu med två-isch tredjedelar gjorda av tentan som det är sådan tidspress med så känner jag mig ändå rätt optimistisk och lugn. Även om det är fem tuffa månader som jag har framför mig så kommer jag (förhoppningsvis) att greja det hela vägen. Ett steg i taget.

Till alla er som lever med kronisk smärta och värk – jag känner så innerligt med er. Fan vad du är stark som genomlider det. Jag kan inte ens med dessa erfarenheter försöka föreställa mig hur det är men skickar kubikmeter av kärlek, omtanke och beundran för dig som kämpar med det. Och förstås, till alla er andra med. Alla har vi våra strider och saker vi kämpar med under livets gilla gång. Heja oss!

Kommentera  |  3 gillar

Sida 1 av 2

© Bossbloggen.se