Tagg: Ledarskap och organisation

JAG GJORDE DET!

Okej, jag har redan bloggat en gång i dag men den här nyheten förtjänar ett eget extrainslag. Jag gjorde det! Min sista tenta är godkänd och jag har fått min examen!!!

2020-09-11_06-20-44
Det är mycket känslor nu i den här HSP:aren men störst är ändå lättnaden, glädjen och segerkänslan. YES, I did it!

Jag gjorde det!

I know, många utropstecken men fatta att det är rätt så exakt elva år sedan jag klev in på Linnéuniversitetet i Växjö i ett par svarta jeans och en sliten röd flanellskjorta. Var sjukt nervös eftersom jag egentligen inte var helt behörig för att börja läsa den här utbildningen (då skulle man ha arbetat heltid i fem år innan man fick söka in men jag lyckades tjata mig in ändå).

Några år senare började jag också läsa journalistik och då föddes ambitionen att vara 30 år med dubbla kandidater och ha tio års arbetslivserfarenhet. Hmm, så blev det inte riktigt eftersom jag blev sjuk i min utmattning. Och inser nu när jag skriver dessa rader att det i dag är åtta år sedan jag blev sjuk iden. Wow, det känns historiskt!

På grund av att jag blev sjuk så läste jag det fjärde året utan att lyckas ta några poäng och sedan fick jag skjuta på plugget två år när jag var sjukskriven. Vid det här laget hade jag kommit på idén om Bossbloggen och velade med skola och blogg. Och ja, vi vet ju vad jag valde, hehe.

Ett år senare blev jag företagare och läste om det fjärde året och nu står jag här… Är 35 bast, beteendevetare specialiserad inom ledarskap och organisation, har en till kandidat inom journalistik och femton års arbetslivserfarenhet utöver det. Lägg till att jag har grundat och drivit mitt egna bolag i tre år (där statistik visar att två av tre nystartade företag inte överlever sina första tre år). Feel the power!

Fira
Skål på det!

Så nu sitter jag här på Haymarket i Stockholm med ett glas bubbel (blir dock bara ett glas eftersom jag ska köra ledarskapsutbildning i morgon) och vet knappt vart jag ska ta vägen. Vill dans, skrattgråta stället runt men nöjer mig med att sittdansa lite. Äntligen. Äntligen är jag klar. Jag gjorde det! Trots att så många undrade om jag var dum i huvudet som jobbade och pluggade samtidigt och sa att det var därför jag gick in i väggen. Trots att jag själv tvivlade så många gånger på om jag skulle lyckas står fixade jag mållinjen med hälsan i behåll. Så mäktigt! Detta kommer jag fira i veckor framöver vill jag lova, haha.

2 Kommentarer  |  4 gillar

7,5 poäng kvar…

Idag fick jag ett verkligt glädjande besked. Sådär glädjande att jag, så snart jag faktiskt har fattat det, kommer att börja storgråta. Min uppsats är godkänd!!! Helt fantastiskt underbart och nu, nu är mållinjen nära. Det är bara 7,5 poäng kvar sedan har jag min examen.

Det är elva år sedan jag började den här utbildningen. Elva år. Egentligen är ju utbildningen på sex år men jag behövde tyvärr pausa mitt i på grund av att jag blev sju. Så jag var alltså 24 bast när jag på började detta. Så liten, vetgirig och hungrig på kunskap. Ville lära mig allt, allt, allt. Och ja, det vill jag såklart fortfarande, haha!

Happy
Typ såhär glad är jag även om jag inte riktigt kan greppa det. Känns så overkligt och underbart att aldrig någonsin mer behöva läsa min egen uppsats, hahaha.

7,5 poäng kvar

Men nu, nu är segervittringen total. Jag har en delkurs kvar som består av en statistiktenta och en analysuppgift och båda är påbörjade. Kör ju utbildning hela veckan så kommer inte att kunna plugga de kommande dagarna men nästa vecka och de första semesterveckorna blir det fullt fokus på att få klart dem. Sedan får vi se om det betyget trillar in nu eller i augusti – I don’t care för nu är det inte långt kvar. Jag ser mållinjen och jag tänker korsa den stabilt, stadigt och med världens största leende. Hur går det för er andra som jag vet hänger här och pluggar? Någon mer av er som pluggar här som har segervittring?

Kommentera  |  4 gillar

Äntligen dags för hemtenta

Hej! Hur är det med dig? Själv har jag en rätt så sömnig dag idag. Dels eftersom jag hade planerat in från början att den skulle vara lugn och mestadels social. Dels för att jag åkte på migrän igår kväll och därmed inte studsade upp ur sängen i morse. I gengäld så har den dagen varit görmysig och precis vad som behövdes. Lovar att berätta mer om det senare men måste uppehålla mig lite i nuet och den energiboosten jag just fick. Vi har nämligen fått vår hemtenta!

...

Är man knäpp eller är man knäpp? Ja, det är väl den eviga frågan… Samtidigt tror jag att livet blir lite roligare om man är lite galen så kallar mig nog normal detta till trots.

En hemtenta, tjalalalala

Jag vet, trodde du inte att jag är en crazy person innan så lär du göra det nu. Det är helt okej. Men ja, saken är alltså den att jag älskar hemtentor och att jag knappt kan bärga mig nu tills jag får sätta mig ner med datorn och kurslitteraturen och skriva, tänka, skriva, tänka lite till och skriva ännu mer.

Dagens i-landsproblem är alltså att jag inte bör göra just det. Hade ju tänkt att gå hem från kontoret, springa en säng, laga mat och sedan slappa tills det är sängdags.

Och jo, den planen kvarstår. Än en gång skola förnuftet segra över viljan och jag ska inte börja peta på den ikväll. Fastän jag vill. Fastän det är roligt. Ikväll ska mitt huvud vila. Hade trott att vi skulle få den nästa vecka så jag kan gott vänta några dagar till med att nörda ner mig.

För den som fortfarande tvivlar kan jag säga att dessa rader är skrivna utan den minsta ironi eller sarkasm. Samtidigt har jag enligt tidigare erfarenheter fått höra att jag är galen som tycker det är roligt att få utmana mig, mina kunskaper och mina förmågor i tentaformat. Hur ser ditt förhållande ut till tentor? Hiss eller diss?

2 Kommentarer  |    Gilla!

Tankar om mina studier

Vet du vad jag insåg häromdagen? Att i år är det tio år sedan jag började plugga igen och göra det jämte mitt jobb. Tio år. Det är ju helt jäkla decennium?! Fick i och för sig pausa två år på grund av utmattningen och ett år på grund av att jag startade Bossbloggen men det är ändå rätt mastigt. Nu är jag inne på det femte året av sex av utbildningen ledarskap och organisation och från och med nu är det bara sociologi som vi läser. Har fått lite frågor från er om hur mina tankar om mina studier går. Varför fortsätta när jag ändå har en högskoleexamen i ledarskap och organisation klar och har mitt drömjobb? Vad ska jag göra när jag är klar? Och varför läsa sociologi? Så det tänkte jag att vi ska försöka reda ut idag!

Adventure

Jag hade ljugit om jag sa att det är plättlätt att jobba och plugga samtidigt i så många år. Samtidigt vill jag också påstå att det inte behöver vara så svårt som många tror. Det är en grym win-win där du stärker både ditt arbetsliv och dina akademiska förmågor.

Tankar om mina studier

Om vi börjar bakifrån så läser jag sociologi för att det är så programmet är utformat. I min högskoleexamen så har vi läst grundkursen och nu följer två fortsättningskurser för att få ut en kandidatexamen i sociologi med specialiseringen ledarskap och organisation. I mina akademiska vänskapskretsar stämplas sociologi ofta skämtsamt som “humbug” eller “flum” och ja, sett från deras perspektiv kan jag förstå det. Dock bekymrar det mig intet eftersom det är så galet intressant att studera det mellanmänskliga som sker i samhället. Jag har alltid varit den som ofta står vid sidan av och tittar på vad det är som händer. Med den här utbildningen har jag fått fler verktyg att förklara och förstå det än bättre.

Sedan måste jag säga att den här delen är en av de mindre spännande av utbildningen. Men det beror mer på att jag hellre hade läst mer om ledarskap än sociologi, hehe.

Min drivkraft till att fortsätta fastän det i perioder blir jättejobbigt att plugga och jobba samtidigt är min målbild. Att år 2015 ha dubbla kandidat (har ju en i journalistik med) och över tio års arbetslivserfarenhet. Nu är det korrigerat till att år 2020 ha en dubbel kandidat, femton års arbetslivserfarenhet varav några år som entreprenör i ryggen i stället. Inte så mycket för titlarna i sig som den kompetensbas som all den här erfarenheten innebär. Jag känner redan idag hur välgrundad jag är i min yrkesroll och det känns verkligen som att allting jag har gjort sedan jag började jobba har lett mig hit där jag är idag.

Paddel

När jag väl har min examen klar så kommer jag att… Fira järnet, förmodligen gråta glädjetårar och ta två veckors semester där jag inte gör ett skvatt. I vilken ordning det blir är osäkert men ja, det märker vi!

Vad ska jag göra när jag är klar?

Förhoppningsvis prick det som jag gör idag även om jag ännu inte vet i exakt vilken form det kommer att gestalta sig i då. Egentligen är det ju bara ett års heltidsstudier i sociologi och två års erfarenhet till som saknas så det börjar närma sig nu. Det jag hoppas och tror är att jag ska bli än mer tagen på allvar när jag väl har min examen i handen. Även om jag är trygg i min kompetens möter jag fortfarande en del som ifrågasätter mina kunskaper eftersom jag är ung med ledarskapsbranschens mått mätt. Dock är de betydligt färre idag jämfört med sedan jag startade bloggen och nu har kunder och uppdrag inom branschen. Väldigt skönt!

Men ja, det är mina tankar om plugget. Jag behöver egentligen inte läsa klart det sista året egentligen för att kunna utföra mitt arbete mer än väl och ibland undrar jag om jag inte borde nöja mig nu och skippa den sista biten. Samtidigt så tänker jag att jag har kommit så långt och att det vore synd att slänga in handduken nu om jag absolut inte måste. Så jag kämpar på och vi får se vad som händer på vägen. Ibland leker jag dessutom med tanken på att forska i framtiden och då kommer detta att behövas oavsett vilket.

Hoppas det redde ut frågetecknen lite. Är det något annat du undrar över om utbildningen är det bara att hojta till! Sedan är jag nyfiken på om: är det några av er som pluggar och jobbar parallellt och vad ni tycker om det? Värt det? Onödigt? Jobbigt eller fantastiskt? 

4 Kommentarer  |  1 gillar

Platta organisationer utan ledarskap

Läsarfrågan: 

“Men om det saknas ett uttalat ledarskap, fungerar gruppen på samma sätt? Eller blir det annorlunda då? När alla är jämlika i gruppen – åtminstone i teorin. Som jag har tänkt på det senaste tiden!”
Wilda

Svar: 

Hej Wilda,

Du är inte ensam om att fundera mycket på frågan om platta organisationer utan ledarskap. Den har trumlats även i mitt sinne de senaste månaderna. Det finns forskare som (ej helt oemotsagda) menar att det i alla grupper, som består av fler än två personer, spontant uppstår en slags hierarki. Det vill säga att det inte alls behöver vara uttalat, någon i gruppen tar eller får någon form av ledarroll ändå vare sig vi vill det eller ej.

Är det möjligt för en organisation att vara platt som en pannkaka? Eller är risken att det bara blir pannkaka? Bild: Pixabay

Platta organisationer utan ledarskap

Men, under de senaste åren har det också vuxit en ny teori om en organisationsform som kallas Teal (ej heller den helt oemotsagd). Det här är ett ämne som jag tänker att vi ska prata betydligt mer om i framtiden när jag har hunnit göra än mer research om det för det är så, så himla intressant. För en av delarna med Teal och den typen av organisationer är att det inte finns ett uttalat ledarskap och att alla anses vara jämställda.

Tydligast är förstås om du kan se filmen men för den som inte har tid eller möjlighet kommer en snabb sammanfattning. Olika organisationsformer har utifrån Laloux’s Culture modell fått olika färger och de kännetecknas av olika karaktärsdrag:

Laloux Culture Model

Röd:

Kallas även för vargflocken och dess ledarskap präglas av makt och rädsla. Omvärlden upplevs som mer eller mindre kaosartad och då är det tryggt med en ledare som ger order vilka flockmedlemmarna utför dem. Organisationer idag som klassas som röda enligt denna modell är maffian eller gatugäng.

Bärnsten:

Bärnstensfärgade organisationer har ett militärt ursprung och har mer långsiktigt perspektiv än röda organisationer. Därför kräver de ett mer stabilt ledarskap och är hierarkiska, strukturerade och kontrollutövande med tydliga roller och processer. Myndigheter och det traditionella skolväsendet är några exempel på organisationer av denna kulör.

Orange:

Orangea organisationer är den vanligaste organisationsformen idag och kännetecknas av det är en meritokrati som är konkurrensutsatt med ekonomisk tillväxt i fokus. Dess processer är målstyrda och ledarna sätter strategin medan medarbetarna får viss frihet när det gäller att utföra arbetet och måluppfyllelsen följs sedan upp löpande.

Grön:

Gröna organisationer har enligt modellen uppstått eftersom orangea organisationer utarmar medarbetarnas motivation med sina vinstintressen. Denna nivå kännetecknas som familjen och målet är att skapa nöjda kunder och dela deras värderingar. Kulturen prioriteras framför strategin, engagemanget är högt och man arbetar för att stärka sina medarbetare oavsett vilken roll de har. Enligt filmen är ett företag som passar in i denna organisationsform Ben&Jerry’s och själv har jag sett den här typen av organisationer inom StartUp-scenen.

Teal:

I gröna organisationer kvarstår fortfarande en viss hierarki och att beslut fattas i konsensus och i teal-färgade organisationer så arbetar man effektivt utan någon hierarki. I stället har man en organisationsstruktur som är platt, har ett högre syfte och ett system för beslutsfattande som innebär att vem som helst kan fatta ett beslut i organisationen så länge man tillfrågar någon annan kollega som kommer att påverkas utav beslutet. Enligt modellen så är teal-färgade organisationer mer toleranta och tillåter att man som medarbetare får vara sig själv på jobbet. Men också att man leder sig själv samt att organisationen utvecklas evolutionellt beroende på vilka som är med i den.

Som ni nog förstår så hör denna typ av organisation inte till vanligheterna även om de enligt modellen finns. Jag har på omvägar hört talas om ett svenskt företag som jobbar ledarlöst på detta sätt men har ännu inte hunnit börja att undersöka saken närmare. Det är definitivt något som jag vill göra i framtiden dock.

Nästa fråga blir väl om platta organisationer per automatik också blir ledarlösa? Och njä, de blir de inte – däremot ser ledarskapet annorlunda ut och fördelas på samtliga medarbetare i stället för att bara ligga på toppen. Bild: Pixabay

Inget regelrätt svar

Jag upplever själv att det inte finns något entydigt eller regelrätt svar på din fråga. Forskningen går isär och vissa säger att det är helt omöjligt medan andra säger att det inte bara är möjligt utan en del av vårt framtida företagande. Jag har själv inga egna erfarenheter av en alldeles platt organisation utan hierarki. Men jag ställer mig absolut positiv till det och tror nog att det kan existera förutsatt att spelreglerna för hur man ska arbeta är tydligt. Däremot tycker jag att det är tydligt att ledarskapet kvarstår ven om organisationen blir platt. Dock förskjuts det från att främst ligga hos chefen till att varje person blir sin egna chef.

Okej, dags att dra i handbromsen. Stort tack för en otroligt intressant fråga Wilda! Jag hoppas du fick lite mer bränsle för dina tankar och funderingar – dela gärna med dig av dem. Jag tycker den här typen av frågeställningar är galet spännande och nästa vecka kommer jag att följa upp detta ämne med en artikel om vad som händer när ledarskapet inte finns.

Vad säger du som läser? Kan du känna igen din organisation i någon av dessa färger som Laloux Culture Model beskriver? Om ja, vilken? Och sedan, till den stora frågan: vad säger du om helt platta och likställda organisationer? Är det möjligt eller ej?


Vill du bli än bättre som ledare?
Skriv upp dig på Bossbloggens Ledarskapsbrev i menyn eller mejla clara@bossbloggen.se för att få inspiration och verktyg som vässar ditt ledarskap.

6 Kommentarer  |  6 gillar

© Bossbloggen.se