Tagg: Kompetensutveckling

Lärandets olika faser

Hallå! Hur mås det? Själv sitter jag här, matkomig deluxe, vid mitt skrivbord på kontoret och lyssnar på hur det knackas gatusten utanför fönstret. Har fixat de administrativa ärendena som stod på BRÅTTOM-listan. Tre telefonsamtal kvarstår tillsammans med tre olika ärenden i tre olika riktningar på stan. Sedan är det dags att bege sig hem till Höör och fortsätta tentaplugga. Äntligen börjar den lossna lite. Jag vet inte om du känner igen dig i det men jag har rätt tydliga zoner i mitt lärande. Känner du igen dig i lärandets olika faser?

Optimistisk
Till en början så är humöret och självkänslan på topp och allting känns möjligt.

Lärandets olika faser

Steg 1: Optimistisk

Innan en delkurs drar igång så är jag ofta rätt så optimistisk och tänker “det här löser sig” eller “hur svårt kan det vara?”. Rätt så skönt känsla att befinna sig i.

Steg 2: Vilse

När det väl drar igång så brukar det innebära att jag känner mig vilse, vad är det som ska göras egentligen? Vad håller jag på med? Strategin för att hantera detta brukar leda till följande ansiktsuttryck och följande steg:

Frågande
Rynkade ögonbryn är en ständig accessoar i detta stadium.

Steg 3 : Kartläggning

Eftersom jag gillar kontexter är det oftast där jag börjar när jag känner mig lost. Vart är jag? Vart ska jag? Vad är det jag ska jag göra och när? Jag har oftast ingen aning om hur här utan försöker bara gå igenom all litteratur och ta reda på vilka resurser jag har och kan tänkas behöva.

Steg 4: Fullständig panik

Här någonstans är det inte ovanligt att en känsla av “jag kan ingenting” slår till. Ibland för att kartläggningen innebär så mycket ny information som jag försöker förstå och passa in i det jag redan vet eller ser omkring mig. Jag inser då hur lite jag egentligen vet och undrar hur i hela friden jag någonsin ska kunna lösa detta. Här har det hänt att jag börjar stampa omkring hemma medan jag muttrar om att jag minsann skiter i det här.

Panik
Jag har inte hunnit fråga min bättre hälft ännu men jag tror ändå att vi kan konstatera att jag i panikstadiet sällan är mitt mest charmerande jag. Hehe… He…

Steg 5: Upprepa steg 3 och 4 igen

Här är chansen stor att jag går tillbaka till steg tre, kartlägger lite till – hamnar i steg fyra igen och att detta upprepas en eller ett par gånger. Men, förr eller senare så brukar någon pollett trilla ner så vi kan röra oss vidare framåt.

Steg 6: Försiktig förhoppning

Ofta så hittar jag något krok här och där som jag kan börja hänga upp det jag lär mig på och väl där brukar optimismen och glädjen återvända igen. Mörkret byts ut mot gryningsljus och det känns ändå som att det kan gå att få ihop det här i alla fall. Ibland stöter jag förstås på problem igen och åker tillbaka både till det fjärde och tredje steget igen men stunderna där brukar på kortare och kortare.

Steg 7: Ögonblick av klarhet

Vid det här laget brukar det dyka upp ögonblick av klarhet när de nya pusselbitarna hamnar på plats jämte de gamla. Skön känsla!

Steg 8: Tröttheten över att vara nästan klar

Min största utmaning är dock tröttheten som utmanar mig när jag är nästan klar. Ni vet, när man ser mållinjen och börjar bli sliten för att man har fokuserat mycket på något under en längre tid. Åh, vad lätt det vore att ge upp då om en kunde det.

Lärandets olika faser får humöret att gå både upp och ner
Segerdansen när en uppgift är inlämnad är ett stående inslag. Grymt tillfredsställande känsla, framförallt när en har känslan av att ha lärt sig nya saker på vägen.

Steg 9: Segerkänslan och lättnaden över att det är över

Sist men inte minst. När tentan är inne och en sitter där med segerkänslan rusande i kroppen tillsammans med lättnaden över att det är över. Mmm, vad god den är. Haha, som jag ser fram emot att få känna den även den här gången!

Kan tilläggas att jag just nu befinner mig i det sjätte steget och tänker att det här nog kan funka trots allt. Jag hoppas tillbaka lite till paniken stundtals men jag börjar tro att jag fattar vad det här handlar om. Eller ja, tror jag i alla fall. Vi får se!

Känner du igen dig i de här olika faserna av lärande? Eller har du en egen process som du brukar uppleva när du ska lära dig nya saker?

Kommentera  |  2 gillar

Wonder Women

Minns du att jag var i Stockholm förra helgen? Hehe, har full förståelse om detaljen inte fastnade. Men det var jag. Och anledningen till det var Wonder Women, en konferens för kvinnor som driver eller vill starta företag. Och för transparensen skull. Jag har alltså fått en pressinbjudan till detta event men hade noll krav på mig att skriva om det här på bloggen. Detta inlägg är således inte sponsrat eller köpt på något vis och som vanligt är alla åsikter mina egna. Så ni vet!

Eftersom jag har följt och lärt känna Entreprenörden, Klara-Maria Mach med sitt team, under lång tid anade jag att det skulle bli ett bra event. Men jag blev ändå otroligt imponerad över hur bra det var. Kom hem sprängfylld med ännu mer tankar om hur jag ska bygga vidare på mitt bolag framöver. Ska försöka sammanfatta några tankar kring höjdpunkterna!

Wonder Women

Wonder Women

I Klara-Marias välkomsttal så visade hon en bild över vilka olika orter som fanns representerade på konferensen. Var riktigt roligt att få se Höör vara med, har fortfarande inte vant mig vid att vi bor här, haha.

Vi var drygt hundra kvinnor som driver eller vill starta företag på konferensen och det var riktigt fantastiskt nätverkande båda dagarna. Hann inte prata med alls så många som jag hade önskat men de samtal jag hann med var otroligt trevliga och givande på flera sätt. Var många kloka och kompetenta personer som var med.

Karin Lindahl

Första föreläsaren var Karin Lindahl som är VD för Indiska som är mitt inne i ett stort förändringsarbete. Och det var så mycket som jag tog med mig från denna dragning. Främst att det är mycket lättare att prata om förändringar eller utmaningar när man har dem bakom sig. Känner så mycket igen mig i det med arbetet på bloggen eftersom det inte alltid känns bekvämt att ni får se min bolagsresa samtidigt som jag bygger den. Missförstå mig inte, jag älskar att ni är med på resan – jag hade varken velat eller kunna göra detta utan er. Och jag hade inte velat göra något annorlunda eftersom jag har svårt för när företag(are) bara klistrar upp guldglittriga fasader utan att visa glimtar från hur mycket jobb, svett och tårar som finns med i bakgrunden.

För det är inte alltid asmysigt att skriva ut när man är trött, mår kass eller har en dålig dag. Men lätt värt det i min bok! Hur som, föreläsningar var toppenbra. Fattade tycke för Karin Lindahls ledarstil och hoppas att ni också kan få höra mer om den framöver.

Konferens för kvinnliga företagare

Wonder Women

Efter lunchen (all mat var för övrigt grymt bra hela helgen) så intervjuade Klara-Maria Pauline Grindvall som har grundat My Perfect Day på scen. Även det var jätteintressant. Inte minst för att Pauline var så avslappnad och generös med alla sina kunskaper och erfarenheter.

Efter detta så väntade workshops med massa olika ämnen. Själv valde jag att gå på en om sälj och som vanligt är det alltid intressant att höra hur andra arbetar med detta.

På kvällen sedan var det en fire chat med Jessica Löfström, grundare och VD för Expandera Mera. En riktigt bra intervju det med och hennes budskap var klart och tydligt att fler kvinnor behöver bygga stora bolag. Eftersom det är vad jag har som vision med min business på lång sikt så hämtade jag mycket energi härifrån. Ska påminna mig om detta de dagar som jag tvivlar och undrar hur det ska gå egentligen.

En energikick som heter duga

Wonder Women
Elin Westerberg och Sofie Hellsten föreläste om femtech och hur den manliga normen gäller överallt. Viktigt och provocerande på samma gång!

Sedan på söndagen var det fler workshops där jag dels fick med mig matnyttig inputs till min affärsplan. Men framförallt gav det mig bra kunskaper att ha inför kommande uppdrag i bolagsstyrelser och vid bildandet av min egen första sådana. Det kan låta konstigt att tänka på saker som arbetsplatskultur och organisationsstruktur redan nu när jag är ensam här men det är så viktigt. Inte bara för att det motiverar mig utan också för att det kommer göra mitt framtida arbete lättare eftersom jag är mer förberedd. Sedan var det ytterligare en föreläsning innan det var dags att packa ihop och avsluta dagen. Lite klokare, fylld med massa energi, idéer och inspiration.

Och det var den helgen! Och ja, en kan ju tycka att jag borde ha tagit fler bilder i egenskap som bloggare men se det blev det faktiskt inte. Kanske ännu ett bevis på hur upptagen jag var med att befinna mig i nuet och alla fantastiska samtal som dagarna bjöd på? Oavsett var detta en energikick som hette duga. Är så glad att jag fick uppleva detta och kan varmt rekommendera konferensen om du behöver en energiboost som företagare nästa höst.

Har du varit på Wonder Women förut eller har du några tips på liknande event? Vore kul att höra!

Kommentera  |  1 gillar

Forskning om ojämställdhet

Jag vet inte om du känner igen detta men någon gång då och då så får jag höra att effekterna av vår rådande ojämställdhet inte finns. I stället beskrivs den som en myt eller påhitt. Därför fann jag den här artikeln från GRI-bloggen som lyfter fram olika exempel ut forskning om ojämställdhet extra intressant.

Likadan kostym, samma yrke. Vems kunskap och och profil lär skattas högst enligt forskningen? Bild: Pixabay

Manliga lärare värderas högre än kvinnliga

En studie som lyfts fram visar att manliga lärare värderas högre än kvinnliga lärare och de får bättre omdömen i utvärderingar. En skulle förstås kunna tro att det beror på att de är bättre än sina kvinnliga kollegor. Men det har visat sig att så inte är fallet. I och med det ökade antalet onlinekurser och tekniskt avancemang så har studier gjorts där detta undersökts och samma lärare har lett olika studentgruppen som man eller som kvinna. Resultatet? Om läraren var man så fick personen ett högre och mer positivt omdöme jämfört med när hen var kvinna. Nanna Gillberg, forskare vid Gothenburg Research Institute konstaterater i GRI-bloggens inlägg också att: “Andra studier har visat att det är främst manliga studenter som värderar kvinnliga lärare lägre än manliga.”

Kvinnliga studenter underskattas medan manliga studenter överskattas

En annan studie som lyfta upp är denna från University of Washington som genomförts bland 1700 studenter där de skulle skatta varandras kunskapsnivåer. Det genomgående temat i resultatet? De kvinnliga studenternas underskattades medan de manliga studenternas överskattades och de som oftast gjorde detta var män.

Det kan anses negativt att vara kompetent och framgångsrik som kvinna

2015 fick två olika studentgrupper i en studie från Harvard Business School, Markedshøyskolen i samarbete med Tankesmien Agenda läsa om en framgångsrik karriärist. För den ena gruppen hette han Hans Berg Jacobsen. För den andra hette hon Hanna Berg Jacobsen. Berättelsen var identisk men uppfattningarna om Hans respektive Hanna skilde sig åt. 52 procent gillade Hans medan 33 procent gillade Hanna. 72 procent av de som läste om Hans tyckte var en god ledare medan 54 procent tyckte Hanna var det. Samtidigt tyckte 67 procent att Hanna var bossig medan 54 procent ansåg att Hans var det. Detta var dock inte de mest slående resultaten.

Andra slutsatser som kunde dras i studien var att: 

Män gillar Hans men inte Hanna medan kvinnor gillar Hans och Hanna lika mycket.

Vid frågan om man skulle vilja dricka en öl med Hans/Hanna så vill männen gärna dricka öl med Hans men inte lika gärna med Hanna. Kvinnorna beskrivs som “generelt mindre øltørste” men kan lika gärna dricka en öl med Hans som med Hanna.

Män vill hellre jobba för och med Hans än med Hanna. Kvinnorna var lika öppna för att samarbeta med både Hanna och Hans.

Männen vill gärna ha Hans som mentor och göra samma val som honom men de är inte särskilt intresserade av att ha Hanna som mentor. Kvinnorna bryr sig inte om råden kommer från Hans eller Hanna.

Männen ser Hans som en bättre förälder än Hanna medan kvinnor inte upplever någon större skillnad mellan dem.

Är det någon mer än jag som anar ett mönster här?

Jag hoppas att jag får uppleva dagen då Rosie the Riveter kan få bli en historisk symbol som vi tittar tillbaka på och tänker “åh, jag kommer ihåg hur det var då när kvinnor undervärderades män, tänk vad tokigt det var på den tiden”. Visst vore det häftigt? Bild: Pixabay

Johns meriter är mer värda än Jennifers, fast de är identiska

I en amerikansk studie så skickades identiska jobbansökningar ut för John och Jennifer till 63 respektive 64 professorer som skulle bedöma personens anställbarhet, kompetens och rimligt löneläge. Här visade det sig att Johns meriter var mer löne-mässigt värda och högre värderade än Jennifers av både manliga och kvinnliga professorer.

Fler kvinnor rekryteras om de görs det anonymt

The Guardian skriver om hur fler kvinnor har rekryterats till symfoniorkesters på grund av att allas auditions sker bakom en skärmvägg och därmed är anonyma. I slutet på 70-talet var andelen kvinnor i de orkesters som klassas som topp fem mindre än fem procent. Idag är de närmare 30 procent enligt The Guardian.

Det sägs att kvinnor “måste våga ta plats” – men straffas om de gör det

Sist men inte minst så lyfter GRI-bloggen exemplet att det sägs att kvinnor måste våga ta mer plats. Detta trots att flera olika studier visar att de kvinnor som gör det genom att ställa krav och förhandla “tenderar att straffas socialt och i högre grad än män uppfattas som otrevliga och jobbiga”. Är det då så konstigt att kvinnor blir mer måna om att ses i positiv dager eller blir mindre måna om att ta plats? Kanske inte.

Berätta! Vad tänker du när du läser detta?

Kommentera  |  5 gillar

Hemtentans slutspurt

Hej gänget, hur är läget? Jag är en aning sliten efter galet intensiva dagar och nu väntar bara hemtentans slutspurt. Sedan så får jag vara lite ledig och det ska bli så skönt!

Hemtentans slutspurt

Lite kurslitteratur har väl inget dött av? Med undantag om man kanske har fått den i huvudet kanske… Blir så fascinerad ändå över hur mycket arbete och kunskaper som ligger bakom all denna forskning. Mäktigt!

Hemtentans slutspurt

Jag fick frågan häromdagen om varför jag fortsätter plugga ledarskap och organisation när jag redan har läst flera av dessa områden tidigare (läste ju fjärde året på min utbildning medan jag blev sjuk så tog inte poängen) och framförallt hur jag hinner det nu med ett nystartat företag. Svaret på det är att dessa studier är min investering i min karriär.

Dels vill jag ha den examen som jag siktade mig in på för åtta år sedan: en kandidat i sociologi med inriktning ledarskap och organisation. Målbilden jag målade upp då var att fylla 30, ha en kandidat och över tio års arbetslivserfarenhet. Eftersom jag blev sjuk har den korrigerats en hel del: inte bara till att jag, om allt går som det ska, kommer vara 35 när jag får dubbla kandidat och har över 15 års arbetslivserfarenhet. Det handlar om hur jag vill leva och jobba. Den här utbildningen kommer hjälpa mig att uppnå det, och på ett par sätt gör den det redan idag. När jag skriver hemtentan får jag nya verktyg att se på mina erfarenheter med och blir på gott humör för att det är så intressanta ämnen jag får lära mig mig mer.

Hemtenta

Jag började ju delkursen mer än halvvägs in i den så känner mig typ lika blurrig som jag ser ut här, hehe. Bara att kämpa på!

Sedan finns det klart mörkare stunder med. Som att dygnet får färre timmar på grund av att det blir ännu en aktivitet samt att det blir stressigt när allt händer samtidigt. Men så kan det bli ibland och just nu är lösningen att jag beger mig djupt i min pluggbubbla. Förhoppningen är att skicka in tentan redan ikväll och därmed vara ledig i morgon. Vi får se om det går!

Jag hoppas det är okej att jag håller på raderna om Internet i Fokus till i morgon. Och under tiden som jag djuplodar detta: kan inte ni dela med er ert absolut bästa hemtentatips? Nödvändigt snacks? Bästa musiken? Vad som helst! Har en känsla av att jag kan behöva den inspirationen om några timmar, hehe.

2 Kommentarer  |    Gilla!

© Bossbloggen.se