Tagg: Karriärtrappan (Sida 1 av 2)

Tips till millennials som vill bli ledare

Vi diskuterade förra veckan varför organisationer behöver skärpa till sig och släppa fram fler förstagångsledare på ledarpositioner. Så vad kan du som är yngre och vill kliva fram till en ledarposition tänka på för att lyckas? Maria Berghäll, författare och föreläsare på Piece of Value, delar med sig av sina bästa tips tips till millennials som vill bli ledare.

Ledarskap har ingen åldersgräns, kom ihåg det! Bild: CoWomen on Unsplash

Tips till millennials som vill bli ledare

Lär av den äldre generationen

Använd andras erfarenheter och lärdomar till din fördel genom att försöka lära dig så mycket som möjligt at den äldre generationen. Iaktta och ställ frågor. Varför gör vi så? Vad händer om man gör så?

Maria Berghäll Foto: Privat

− Genom att vara nyfiken och ödmjuk mot andras erfarenhet kan du snabbare få en mycket större förståelse för hur organisationen fungerar och varför vissa processer ser ut som de gör. Det kan dessutom hjälpa dig göra ett bättre jobb när du väl kliver in i ledarrollen, säger Maria Berghäll.

Våga ta för dig

Samtidigt ska du inte heller bara behöva hålla dig i skuggan bara för att du är yngre och mer ny ute i arbetslivet. Våga ta för dig, be om att få ansvar, ifrågasätt och ställ frågor. Det är bra att iaktta och vara påläst och därmed bli mer bekväm och säker i det man gör men det gäller också att utmana sig själv också och prata högt om det du vill göra.

− Kommer du på en idé, berätta om den! Var öppen med att du vill ha en chefsposition i framtiden och be din chef om att hjälpa dig nå den. Din kompetens är lika mycket värd oavsett ålder så var inte rädd för att komma med förslag på hur ni kan vässa ert arbete, säger Maria Berghäll.

Läs mer: Ledarskapscoachning för dig som är eller vill bli chef

Genom att skugga en chef i hens dagliga arbete och ställa frågor kan du lära dig många matnyttigheter. Bild: Kobu Agency on Unsplash

Bygg nätverk

Genom att bygga nätverk och stötta varandra så får vi ett mer ett innovativt och kreativt näringsliv än vad Sverige har haft någonsin. Och det gäller att försöka nätverka med så många olika personer som möjligt så att du inte bara umgås personer som är precis som du.

− Det finns ett mod i att jobba med olikheter i en organisation och det gäller att vi också tänker på det i vårt nätverkande. Annars är risken att vi fortsätter bygga organisationer som är som de alltid har varit, säger Maria Berghäll.

Ta alla chanser du får till praktisk erfarenhet

I mitt arbete möter jag rätt ofta yngre som vill bli chefer som tänker att de är för unga eller oerfarna för att bli ledare. Ibland stämmer det, ibland inte. Inte sällan är det omgivningen som har en bild av att man måste vara en viss ålder för att kliva in i chefssrollen. Och visst, erfarenhet är en fördel när du blir ledare men det är inte alltid ett måste. Dock kan du underlätta för dig själv genom att försöka skaffa dig så mycket erfarenhet i förväg som möjligt. Om det sedan är en ledarroll via projekt på jobbet, föreningslivet, ideellt arbete, studentprojekt eller andra uppdrag spelar mindre roll eftersom du får praktiska erfarenheter.

− Du kan också be om att få skugga din eller en annan chef i organisationen så att du kan få se hur de arbetar. Det är ett jättenyttigt sätt att få lära sig mer på, säger Maria Berghäll.

Vad säger du som vill bli chef och läser detta? Hjälpte det dig? Finns det några andra utmaningar som du möter? Eller har du som ledare några tips att dela med dig av? Dela gärna med dig med en kommentar!

Kommentera  |  2 gillar

Förutsättningar för att bli chef

Läsarfråga:

Hej Clara. Hoppas allt är bra med dig och att ni njuter av ert nya hem 😊 jag har en fråga som jag hoppas du vill svara på. Är där några förutsättningar som skulle vara ett måste för dig för att på dig en officiell ledar/chefsroll. Något som absolut måste finnas på plats? Är i en situation nu när möjligheten poppar upp för mig. Och jag funderar om situationen är rätt för mig. Samtidigt vill jag prova och samla erfarenheter.

Svar:

Hej! Allt är bra med mig tack, jag sitter här på altanen och skriver dessa rader och det är ljuvligt att få göra det till trädens sus och en massa fågelkvitter. Självklart vill jag svara på din fråga – svarar på alla jag får även om jag gör det lite långsamt ibland. Först och främst, grattis till att möjligheten har uppstått! Det är fantastiskt och jag är så glad för din skull. Det är en klok fråga du ställer och jag ska självklart se om jag samla ihop mina tankar kring detta.

Fördelen med att prata om dina förutsättningar för att bli chef innan du kliver in i uppdraget är att ni därmed kan undvika onödiga frågetecken och oklarheter när du sedan är på plats. Tydliga spelregler medför en större trygghet eftersom vi då slipper bli osams medan vi spelar. Bild: klimkin från Pixabay

Förutsättningar för att bli chef

De saker jag hade sett som måsten är att med ansvarig chef är att vi skulle ha en bra en bra dialog om:

Förväntningar

Vilka förväntningar har chefen och ledningen på mig och teamet? Vad vill hen att jag ska ta med mig in i uppdraget och vad hoppas hen att jag ska åstadkomma? Finns det några tidsaspekter att förhålla mig till? Alla dessa frågor bottnar i att jag gillar att veta vilka spelregler som jag ska förhålla mig till och jag tror att det kan vara en bra sak att prata om även om det förstås kanske inte är nödvändigt att ställa dem alla.

Förutsättningar

Vilken slags introduktion kommer jag att få? Hur ser uppdraget ut och om det är en kombinerat operativ och ledande roll – hur ska fördelningen se ut mellan de olika uppgifterna? Förväntas det att jag ska jobba övertid? Vilka förutsättningar och arbetsvillkor har jag att förhålla mig till och få hjälp utav? Men också vad jag kan förvänta mig och få för stöd av min chef. Precis som ovan är detta rena kartläggningsfrågor. För om en har pratat om dessa saker i förväg så tänker jag att allting blir enklare när man väl är på plats, plus att det kan bidra till beslutet om detta är rätt företag och chefstjänst för mig eller inte.

Visionen

Vad är företagets vision? Vad vill man åstadkomma och hur vill man nå dit? Hur kan jag med mina kompetenser bidra till detta? Och vad är teamets roll i det? För att lyckas i ledaruppdraget så gäller det att du vet om vart organisationen vill nå och det tycker jag absolut är något som en ska få tidigt i sin ledarroll – helst redan innan du börjar så det vad du tackar ja till och kan känna in hur väl det stämmer in med din egen vision.

Läs mer: När arbetsmiljön är dålig i arbetsgruppen

Vilka är rätt förutsättningar för att bli chef? Det beror på.
Precis som med schack och allt annat är ledarskap en träningsfråga. Så, om du tvekar till att ta rollen för att du inte har varit linjechef förut, ignorera dina tvivel. Om du har rätt drivkrafter, möjligheter och förutsättningar så kommer du att lära dig det du behöver på vägen och kunna bli en superbra chef! Bild: rawpixel från Pixabay

Värderingar

Hur lyder företagets värderingar? Hur beskrivs dem och hur väl verkar de efterlevas? Här tänker jag att ens värderingar inte måste matcha företagets till 100 procent – det är sällan möjligt. Men det gäller att de ska överensstämma så mycket att det känns bra för er båda att jobba tillsammans.

Utbildning och mentorskap

En annan viktig punkt som inte hade stått på min lista för tio år sedan men idag är självskrivet på min måste-lista är att få reda på vilka utbildningsmöjligheter som finns. För ju tidigare du kan få det desto lättare kommer det bli för dig att börja jobbet på ett sjyst sätt. Och än viktigare, är det möjligt att få en mentor? Antingen internt från en annan avdelning eller än hellre, en extern person som inte har någon kunskap eller egenintresse av verksamheten som kan stötta och råda en på vägen. Det behöver inte vara dyrt utan är snarare en investering som alla företag borde ge sina nyblivna chefer eftersom det också kommer att underlätta ditt arbete från start. Inte minst för att du kanske kan undvika de vanligaste fallgroparna innan du hinner trampa i någon av dem.

Vad händer sen?

Ja, när en har pratat med sin chef om de här olika punkterna tänker jag att nästa steg blir att reflektera. Reflektera över:

  1. Varför du vill bli chef?
  2. Hur du vill vara som ledare?
  3. Kommer de här förutsättningarna att fungera för dig?
  4. Vill du göra detta?

Om du svarar JA! på de sista två frågorna: kör bara kör. Om du svarar njä på den första och ja på den andra – då kan bara du veta vad som är rätt för dig. Men något har jag lärt mig med åren och det är att om en kommer tänka tillbaka och potentiellt ångra att man inte provade något – då ska du testa på det. Framförallt om ni kan komma överens om en provperiod eller möjligheten att ta tjänstledigt från tjänsten du redan har för att testa chefsrollen. Det är aldrig fel att prova på något nytt och sedan ändra sig. Tvärtom är det en styrka att inse att ett uppdrag inte fungerar. Samtidigt, du kan aldrig veta det om du inte provar. Du kommer alltid lära dig något du inte kunde förut och erfarenhet är alltid bra att ha.

Välj din egen väg

Är däremot svaret nej på båda frågorna, och då ett nej som faktiskt baseras i dig och inte rädslor eller andra faktorer. Då kan det vara värt att säga tack men nej tack. Alla ledarroller eller organisationer är inte bra även om det ibland ser så ut utifrån. Det är ju trots allt en massa andra faktorer som också ska funka och kännas rätt, alltifrån lön till arbetsgrupp och hur den närmsta chefen verkar vara. Det viktigaste är att du väljer vad som känns rätt för dig och att du väljer din egen väg när du har möjlighet till det.

Vad säger du som läser? Jobbar du som chef och har några tankar att dela med dig av i ämnet? Eller drömmer du också om att bli chef och har några särskilda tankar kring krav och förutsättningar som du vill berätta om?

Kommentera  |  4 gillar

Nycklar till ett framgångsrikt mentorskap

Vi har tidigare pratat om varför alla borde ha en mentor och hur man kan hitta en. Idag tänkte jag att vi skulle kika närmare på vad för faktorer det är som gör ett framgångsrikt mentorskap. Vilka pusselbitar behöver finnas på plats? Och vad behöver du tänka på när du väljer mentor?

Ska ni ha era mentorsträffar över en lunch eller en fika? Eller är det mer formellt än så? Det är ni själva som bestämmer vad som passar er bäst. Bild: Pixabay

Nycklar till ett framgångsrikt mentorskap

Vilken är din anledning?

Att ha en mentor kan vara otroligt givande och berikande av många anledningar men innan du ens börjar leta gäller det att du skaffar dig koll på vilken av dem som är din. Vill du ha tips, råd och stöd i en särskild karriärfråga? Vill du lära dig mer om hur det fungerar i en viss bransch? Vill du ha en mentor som är erfaren i egenföretagande, ledarskap eller inom ett visst expertområde?

Genom att veta vad det är du vill ha av ett mentorskap så kommer chanserna till att hitta rätt mentor och få ett givande mentorskap att öka rejält.

Välj din mentor nogsamt

Okej, när du har mer koll på vad det är för typ av råd, stöd och lärdomar som du behöver gäller det att hitta rätt mentor. Har du gjort ovan hemläxa ordentligt så så blir denna punkt betydligt enklare. Behöver du en person med en viss expertis eller branschkunskap som exempelvis e-handel, försäljning eller ledarskap? Fundera då över vilka personer som finns inom branschen och ställ frågan till dem om de själva kan eller känner någon som kan vara lämplig för uppdraget. Leta upp forum eller branschnätverk och ställ frågan där eller så kanske någon i ditt nätverk känner någon? Jobbar du i ett större företag finns kanske möjligheten att hitta en blivande mentor där.

Undvik sedan att bry dig om faktorer som ålder eller kändisskap utan fokusera på i stället på vad personen kan bidra med.

Jämför era förväntningar

Ett annat viktigt steg att ni pratar om och jämför era förväntningar, allra helst innan ni inleder er mentorskapsrelation. Hur ofta ska ni ses? Vad vill du att mentorn ska bidra med? Hur lång tidsperiod ska detta sträcka sig över?

Hur ser ett framgångsrikt mentorskap ut?

Bilden av ett mentorskap är ofta att en äldre person guidar någon som är yngre. Men måste det verkligen se ut så? Det tycker inte jag. Sedan blir det ofta den vanligaste formen (kanske) på grund av erfarenhet och kunskaper. Men det behöver inte vara så. Äldre kan lika väl lära och utmanas av yngre som tvärtom och de bästa mentorskapen innebär lärande för båda parter. Bild: Pixabay

Välj någon som utmanar dig

En sak som jag personligen uppskattar med mina mentorer är att de utmanar mig och det tycker jag är avgörande för om ett mentorskap är givande eller ej. Ställer din mentor frågor som känns lite jobbiga att svara på? Ifrågasätter hen dina resonemang och idéer på ett bra och konstruktivt sätt? Grattis, då är möjligheten att du lär dig massor stor. Sedan är det inte så att du ska göra prick som din mentor råder dig alltid. Utan ta emot varje råd, överväg dem och använd de som är relevanta och som gör nytta.

Respektera och var tacksam för varandras tid

Det känns kanske lite överflödigt att skriva: men att respektera och vara tacksamma för varandras tid är otroligt viktigt. Mentorskapet är trots allt inte bara till för dig som adept utan det är viktigt att mentorn också får känna att er tid är värdefull och så givande som möjligt.

Tacka nej om det inte känns bra

Sist men inte minst är det också jätteviktigt att du tackar nej eller avbryter om en mentor inte känns rätt. Oavsett om det visar sig att det inte var en bra matchning, att mentorn inte är tillräckligt kunnig, inte är närvarande eller har tid för ert mentorskap. Återigen, respektera både din egen och din mentors tid och avrunda den delen av er relation. Det är ju inte säkert att ni måste bryta kontakten helt utan det kan helt enkelt innebära att du upplever att du har fått den hjälp som du behöver.

OBS! En viktig parantes

Var inte heller rädd för att betala för att ett mentorskap. Ibland kan det rent utav vara bättre eftersom du då kan försäkra dig om att personen 1) är kompetent och erfaren vid att vara mentor. 2) tar ditt uppdrag på allvar och 3) har tid för dig. Har du inte ekonomisk möjlighet till detta själv kanske du kan be din arbetsgivare att stå för det. Jag har vissa adepter som betalar för ledarskapsutveckling och mentorskap privat medan andra har ordnat så att deras företag står för kostnaden. Våga fråga nästa gång du har utvecklingssamtal. Du kan inte få mer än ett nej!

Vad säger du som läser? Vad är dina erfarenheter av mentorskap? Eller är du jakt efter en mentor och vill att jag skriver mer om det?

4 Kommentarer  |  1 gillar

Alla vill inte vara chef

En fördom som jag ibland möter är att chef är något som alla borde vilja bli. Att det är nästa naturliga steg i karriärstrappan. Men är det verkligen det? Och måste man vilja vara chef? I mitt tycke är svaret nej och nej. Att vara chef är ett jobb precis som alla andra jobb med sina för- och nackdelar och nej, alla måste inte vara chef. Alla måste heller inte vilja vara det och det är helt okej, man kan vara intresserad av ledarskap ändå.

Det är verkligen helt okej att inte hoppa högt av pepp vid blotta tanken på chefsansvar. Alla kan inte vara chef, alla ska inte vara chef och alla behöver inte vilja vara det heller. Bild: Pixabay

Alla vill inte vara chef

Om man är osäker kan det du däremot vara bra att testa på det. En som har gjort det och insett att hon nog inte vill bli chef igen är Sofia Marklund som idag driver träningsbloggen FitnessFia. När hon var 25 år så arbetade hon inom kommunen, skrev verksamhetsrapporter och satt med i ledningsgruppen när hon blev chef för första gången.

Berätta! Hur gick det till?

− Det skapades en överbliven grupp av personer som hade administrativa tjänster där jag var den som hade den högsta funktionen. Alla i gruppen hade olika chefer fastän man jobbade ihop så vi var på många sätt chefslösa i vårt gemensamma arbete. Så jag gick helt enkelt in till min chef och bad om att få leda den gruppen, säger Sofia Marklund.

Under rekryteringskampanjen så blev hon tillförordnad chef över en grupp om tio medarbetare där de flesta var äldre. Själv var hon ung och driven i kommunal verksamhet med medarbetare som hade skött sitt som de själva ville under en längre tid.

Sofia Marklund. Foto: Privat

− En kvinna kom till och med fram och sa ”du kommer aldrig bli min chef”. När jag frågade varför så berodde det på att jag var för ung och oerfaren. Det tog ett tag men efter en tid så accepterade hon mig och jag insåg då att det inte var personligt mot mig. Hon var nog bara rädd för att jag skulle lägga mig i och detaljstyra hennes jobb, säger Sofia Marklund.

Sofia Marklund berättar att det lättaste momentet trots allt var att få förtroende i gruppen eftersom de såg ett värde i att vi var en grupp som skulle börja jobba med gemensamma mål:

− Det fanns en tacksamhet att jag blev chef, jag är en problemlösare av naturen så släng något jobbigt på mig så tar jag det. Jag inte heller konflikträdd och det tyckte medarbetarna var skönt och gav dem ett stort värde för dem.

Vad upplevde du var det svåraste med chefsjobbet?

− För att vara chef behöver man ha två personer i sig. Du ska vara driftig, lösa problem och konflikter men också vara en omvårdande person. Jag en medkännande person men är samtidigt mer resultatinriktad än relationsinriktad så i jobbet är inte de mjukare värdena den arbetsuppgiften jag väljer först. I den här gruppen som hade genomgått stora förändringar och var lämnade åt slumpen under ganska lång tid med stor osäkerhet mådde många dåligt och det tyckte jag blev svårt att hantera. Framförallt när jag upplevde att jag inte hade tid avsatt för att vara chef för att man skulle göra sitt vanliga jobb samtidigt som man hade chefsansvaret.

Hur gick det sedan?

− I slutändan så fick jag inte jobbet vilket var en jättestor besvikelse då. Men jag hade ändå börjat inse att chefsrollen ändå inte var något för mig. Idag hade jag nog varken tackat ja eller sökt det eftersom jag trivs bäst med att vara min egen chef endast.

− En vän till mig, som är en bra chef och gillar att vara det, sa en gång till mig att det generellt finns två typer av människor, ägg och plommon. Enligt honom är de flesta människor som blir chefer av typen ägg. Hårda på utsidan men mjuka på insidan, vilket gör att de till synes klarar av jobbet bra men på insidan kanske lider. Han menade att de bästa ledarna är plommonen, de som är mjuka på utsidan och kan ta människor, men samtidigt som har en stabil hård kärna. Jag tror att det ligger lite i det och jag är nog lite för mycket ägg, haha.

Känner du igen dig i liknelsen med ägg respektive plommon? Bild: Pixabay

Vad tycker du? Måste alla vilja vara chef?

− Verkligen inte! Jag har träffat en del chefer sedan dess som är direkt obekväma där de är. Samtidigt vill de inte göra något annat eftersom de tror att det är negativt att kliva ner från chefsrollen. Men vad är poängen med en chefstitel om man inte trivs eller är lämpad för det?

Vad vill du skicka med till de som undrar om de vill och kan jobba som chef i framtiden?

− Att man inte ska vara rädd för att ändra sina val. Det finns nog rätt många uppfattningar och föreställningar om hur det är att vara chef och hur man borde vara för att bli det. Men man måste inte vara chef för att bli lyckad i sitt arbetsliv och att du inte ska vara rädd för att ändra dina val, säger Sofia Marklund och fortsätter:

− Om du inte vet om du har det eller inte: våga prova! Jag lärde mig så mycket från perioden som jag var chef och jag ångrar ingenting. Det var ett billigt pris att betala för så all den livserfarenhet som jag fick.

Vad säger du som läsare? Är du en av dem som är intresserad av ledarskap men samtidigt inte är intresserad av att bli chef? Dela gärna med er av era tankar och erfarenheter. Och berätta, känner du igen dig som ett ägg eller plommon? Haha!

Kommentera  |  5 gillar

För ett år sedan…

Jag hoppas det inte känns som att jag har fastnat med blicken i backspegeln nu när det blev en månadssammanfattning i fredags och ett tillbakablickande inlägg redan i dag igen. Men jag har så svårt att greppa att året nästan är slut och hur annorlunda livet kändes för bara ett år sedan. Trots att det egentligen bara är mitt arbetsliv som har förändrats.

För ett år sedan tog vi en promenad vid sjön

Den här bilden tog Mackan när jag hade varit ute på mitt gamla jobb för sista gången och vi tog en promenad vid den lilla skogssjön efteråt. Var så glad och så trött att jag typ skrattade och grät om vartannat. Och den där mössan letade jag som en tok efter igår, vart kan jag ha förlagt den?

För ett år sedan

För ett år sedan så jobbade jag fortfarande mer än heltid och drev bloggen på fritiden. Det var julfest med mina tidigare kollegor (efter vilken jag blev förföljd på vägen hem), folk hade sin plats i lunchrummet och jag saknade redan vissa kollegor samtidigt som jag bara längtade bort.

Eftersom det inte blev som tänkt med min ersättare så jobbade jag nästan halvt ihjäl mig de där sista veckorna. Var så stressad att jag behövde söka läkarvård för att kolla upp trycket över bröstkorgen som var intensivare än jag någonsin hade upplevt. Det var som tur var inte mer än panikångest (vilket jag egentligen visste) men det var likväl obehagligt. Vill aldrig mer vara så stressad eller pressa mig själv så hårt igen om ja kan undvika det.

För ett år sedan så visste jag inte vad jag skulle göra efter årsskiftet, mer än att jag skulle blogga förstås. Jag hade en plan men visste inte om den skulle funka. Och på sätt och vis är det väl så även inför nästa år. Jag har en plan och jag tror nog att den kommer att funka. Men vem vet egentligen? Och vem vet vad som har hänt till nästa december?

Vart var du för ett år sedan i jämförelse med vart du är idag? Berätta gärna, har saknat er i kommentarsfältet i veckan. 

6 Kommentarer  |  4 gillar

Sida 1 av 2

© Bossbloggen.se