Tagg: Hälsosammare arbetsplats (Sida 1 av 2)

Så skapar du en bra feedback-kultur

Hur närvarande du än är som ledare så är det så att du aldrig kommer att höra, se eller få veta allt som sker i ert dagliga arbete. Det är inget konstigt med det – tvärtom är det sunt. Men, då blir det extra viktigt att du lägger grunden för en bra feedback-kultur för arbetsgruppen och organisationen. Den kommer nämligen att bidra till att ni både presterar bättre och mår bättre på jobbet!

En av de mest grundläggande sakerna i en sund feedback-kultur är att både bra och utvecklande feedback är välkommen. Få organisationer utvecklas om alla är ja-sägare och allt är guld och gröna skogar jämt. Bild: RAEng_Publications från Pixabay 

Så skapar du en bra feedback-kultur

Be bara om feedback om du vill ha den

Hur många har vi inte hört det sägas av ledare, ledningsgrupper och av organisationer att idéer och feedback alltid är välkomna men när de väl kommer så stängs dörren illa kvickt? Eller viftas bort i största allmänhet? Alternativt ignoreras om det inte passar in med vad de vill höra? Så, regel nummer ett är att bara be om feedback om du verkligen vill ha den! Vill du inte ha den? Be inte heller om den.

För om du säger att feedback är välkommet utan att sedan ta emot den urholkar du förtroendet hos medarbetaren eller kollegan som gav dig den. Du sänder också signalen till alla andra att du inte lever upp till det du säger och att det inte är lönt att lyfta fram nya idéer (för de kommer ändå inte hörsammas).

Visa att allas åsikter räknas

En annan viktig sak är att vara noga med att vara rättvis när du ber om tankar och åsikter. Risken med att bara uppmuntra folk att komma till dig med dem är att det inte alla som är bekväma med att göra det och risken med att bara fråga efter några fås åsikter är att det kan skapa obalans i teamet. Fråga efter allas tankar och åsikter både i grupp och personligen när det är relevant. Och nej, det innebär inte att du behöver fråga alla om allting alltid. Men gör det så ofta som möjligt och var visa inte bara i ord att du värderar allas input lika mycket utan också i handling.

Feedbacka det ni gör i vardagen

Ett annat viktigt verktyg är att feedback och utvärdera er själva så mycket som möjligt i vardagen. Avsluta med mötena med att fråga: hur var detta möte? Vad gjorde vi bra? Vad kan vi tänka på/göra annorlunda nästa gång?
Eller så kanske slutet på arbetsdagen eller arbetsveckan kan innebära att ni går laget runt och frågar varandra “Hur var dagen? Vad har jag/vi gjort bra? Finns det något vi kan göra annorlunda i morgon?”. Följt av att alla ger någon annan feedback på något som hen har gjort bra. Att göra så kommer också att bidra till en starkare KASAM för gruppen.

Men också att ge feedback löpande, ser du medarbetare göra något bra i det vardagliga jobbet – säg det! Allra helst med en…

Det är inte ovanligt att skapa långa och ibland omständiga processer för att få feedback. Försök istället att hålla det så enkelt som möjligt! Bild: athree23 från Pixabay 

Motivering till varför det var bra

Det är nämligen lätt hänt att feedback blir ytligt och då kommer den inte att bli lika effektiv. Låt oss hitta på ett exempel. Jämför formuleringarna:

“Ja, det var ett bra beslut!” med…

“Ja, det var ett bra beslut eftersom vi då får med X och Y också”. Eller…

“Jättebra att du tänkte på X och Y också och tog med det i beslutet. Snyggt jobbat!”

De två senare blir inte bara mer matiga utan de blir också mer beteendeförstärkande. De berömmer inte bara handlingen i sig utan kommer förhoppningsvis också att uppmuntra personen att tänka och göra på liknande sätt även nästa gång. Sedan det aldrig fel med att säga ett kort “bra jobbat”, “grymt kämpat” eller “tack för din insats/input”. Tvärtom, det kan i sig också vara jättebra feedback att få och jag har nog aldrig hitintills upplevt någon som mått dåligt av för mycket positiv feedback.

Fråga efter feedback

Ett sätt att avdramatisera feedback på samtidigt som du utvecklar ditt egna ledarskap är också att fråga efter feedback. Jag har nämnt förut att det kan vara jättebra att göra det vid medarbetarsamtal men kan varmt rekommendera att du ber om feedback även i vardagen som ledare. Fråga: “Får jag be dig om feedback? Hur skötte jag detta? Hade jag kunnat göra något annorlunda här tycker du?”. Det kan kännas läskigt att göra det men du kommer inte bara få lära dig nya saker utan kommer också visa att du bryr dig om vad personerna runt omkring dig tycker och visa att du lever som du lär.

Gör inte så stor sak av det

En annan sak som jag tänker är viktig är att det inte behöver göras en så stor sak av att försöka skapa en feedback-kultur. Strunta i att skriva en policy eller riktlinjer om hur ni ska ge feedback och ha bara en feedback-utbildning om det verkligen är nödvändigt. Det behöver inte vara svårare än att ni är intresserade av varandras arbeten och utvärderar er själva och varandra löpande. Även om såklart medarbetarsamtal och liknande forum kan vara jättebra tillfällen att utbyta feedback på också.

Vad säger du som läser? Hur mycket arbetar du med feedback i din vardag och vad har ni för rutiner och sätt att ge varandra feedback på?

Kommentera  |  1 gillar

KASAM, känslan av sammanhang

Du kanske har hört talas om det förut, begreppet KASAM som står för känslan av sammanhang. Ett väldigt bra och viktigt teoretiskt verktyg för dig som ledare att ha med dig i ditt arbete, både till vardags och i mer pressade tider!

KASAM, känslan av samhörighet och hur du kan använda dig av denna teori so ledare beskrivs på Bossbloggen
KASAM är också en bra grundsten i att bygga team som känner sig trygga och litar på varandra eftersom det blir tydligt då hur ni alla arbetar som samma mål. Bild: Maike und Björn Bröskamp från Pixabay 

Salutogenes-teorin

Det är en del av salutogenes-teorin som den amerikansk-israeliska sociologen Aaron Antonovsky presenterade i slutet på 70-talet. Han studerade faktorer som bidrar till hälsa och i sina studier så upptäckte han att personer kan uppleva god hälsa fastän de är sjuka. Han identifierade sjutton olika faktorer som bidrog till detta och ett av de grundläggande momenten i det är KASAM som i sin tur baseras på begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

KASAM, känslan av samhörighet

I sin forskning drog Antonovsky slutsatsen att personer som har en bra förmåga inom dessa tre områden har bättre chanser att klara sig vid kriser och påfrestningar av olika slag:

Begriplighet

Förmågan att förstå vad det är som händer och sker runt omkring oss, att se samband och förstå kontexter är den första. Denna kan du som ledare exempelvis använda dig utav genom att vara tydlig med vad det är som sker när saker händer. Motivera beslut! Säg inte bara “vi gör såhär” utan var transparent med argumenten bakom beslutet. Exempelvis: “eftersom detta och detta sker när vi gör si och så kommer vi att göra såhär”.

Hanterbarhet

Hanterbarhet handlar om att ha både strategier och resurserna för att konstruktivt kunna hantera det som sker. En punkt där du som ledare oftast har stora möjligheter att bidra och ibland knappt alls beroende på vilka behov som finns. Det kan handla om arbetsvillkor, anpassningar på arbetsplatsen eller stödinsatser av olika slag men också på individuell nivå i form av kompetenser och färdigheter. I krissituationer blir det ofta tydligt att en handlingsplan kan underlätta otroligt mycket – vad gör vi om detta och detta händer? Till vardags handlar det i stället mer om att skapa bra arbetsvillkor med de resurser som behövs för att göra jobbet bra.

Meningsfullhet

Meningsfullhet handlar om att se sig själv och det man gör i ett större perspektiv och upplevelsen av att det gör nytta och skillnad. Både på ett personligt plan men också i sammanhang utanför en själv. Här kan du som ledare göra skillnad genom att se till att ni har mål som ni arbetar emot men också att ni pratar om varför det arbete ni gör skillnad och varför det behövs. Få saker sänker engagemang lika snabbt som känslan av att man gör saker som är helt meningslösa. Genom att påvisa vilka skillnader ni gör kan också känslan av meningsfullhet – och därmed välmåendet för individer, arbetsgrupper och organisationer öka.

Och ja, det var KASAM i all sin korthet! Vad tänker du om detta teoretiska verktyg? Jag hoppas den kan bidra med lite förståelse till varför vi männsikor fungerar som vi gör ibland och hur du kan använda den för att göra skillnad som ledare. Vill du ha fler eller mer uttömmande exempel på hur du kan använda dig av den? Säg till i så fall så löser vi det!

Kommentera  |  2 gillar

Mer mångfald blir en internutbildning

Mångfald är ett ord i hetluften. Men vad innebär det och hur kan göra för att få mer mångfald i sin organisation? Och varför bör inte mångfaldsarbete bara ske i mån av tid? Aysha Jones, föreläsare, författare och strategisk marknadskoordinator, delar med sig av sina bästa råd för hur ert lunchrum kan bli den bästa internutbildningen.

− Vi pratar mer öppet om mångfald idag men vi skulle behöva prata om mer än bara kön och hudton. Det handlar om att ha medarbetare med olika inlärningsstilar, funktionsvariationer, olika religioner, olika preferenser och bakgrunder i våra organisationer, säger Aysha Jones.

Läs mer: Våga anställa förstagångsledare!

Få saker rimmar så illa som när en organisation talar om hur viktigt de tycker att det är med mångfald och jämställdhet samtidigt som alla deras medarbetare ser ut att vara identiska med varandra. Bild: Pixabay

Prata om vad mångfald betyder för er

Hon menar att organisationer, för att få bättre mångfald, måste prata internt om vad mångfald betyder. Är alla välkomna att jobba här? Hur bra representation har vi i vår ledning, bland våra chefer och medarbetare. Men också i vårt marknadsföringsmaterial? Hur speglas samhället i våra produkter? Hur uttrycker vi oss i våra jobbannonser?

Aysha Jones Foto: Katriina Mäkinen

− Tänker ni på att det inte är alla människor som förstår luddiga jobbannonser? Är det en text som är tillgänglig för alla eller bara för dem som kan läsa mellan raderna för att förstå den? Säger Aysha Jones och fortsätter:

− Ord betyder olika saker för olika personer. Ordet västerländskt kan exempelvis betyda att det är standard för några. Men för andra kanske det ordet innebära självförakt eller förtryck. Som ledare kan du inte förutsätta att alla delar din syn på världen, säger Aysha Jones.

Mångfaldsarbete är inget man bara gör i mån av tid

Att jobba med mångfald och ta ställning för inkludering är inget man gör i mån av tid, det borde vara en naturlig del av er vardag. Inte minst för att det är en investering som kommer att leda till att ni når ut till fler människor oavsett om det gäller er marknadsföring eller om ni vill anställa. Ni i er organisation kommer också att bli klokare eftersom ni kan lära er mer av varandra och det är viktigt att visa allas lika värde i det ni gör.

− Vi lär oss mycket av att vi är olika. Stunderna som vi inte tänker på, vid kaffemaskinerna eller i lunchrummet, allt det är gratis internutbildning, säger Aysha Jones och fortsätter:

− Om alla semestrar på samma ställe, kör samma bil eller har samma bakgrund, vad har vi då att lära av varandra? Då måste man skicka sina medarbetare på kurser i mångfald men det behöver du inte om det finns internt i företaget, säger Aysha Jones.

Var inte rädd för att göra fel

Få vill göra fel. Men vad händer med mångfaldsarbetet om ingen vågar göra någonting alls? Ingenting. Därför är det bättre fler försöka göra något.

− Rädslan att göra fel är den vanligaste som jag möter eftersom man är rädd för drev eller att någon ska bli förnärmad. Men om du stannar i rädslan kommer inget att hända, säger Aysha Jones.

Ledarskapet är en viktig faktor

Ett vanligt misstag i ledarskapsprocessen är att man, mer eller mindre omedvetet, rekryterar personer som är lika en själv eller varandra. Men alla är vi inte lika och här har ledarskapet en viktig roll eftersom du som ledare måste kunna anpassa ditt ledarskap efter alla medarbetares styrkor, svagheter och olikheter.

− Som ledare måste du bidra till ett arbetsklimat där det är okej att vara, arbeta och tycka olika, säger Aysha Jones.

Vad säger du som läser? Hur medvetet och aktivt är ert mångfaldsarbete i er organisation?

Kommentera  |  1 gillar

Tre anledningar till att smygstarta det nya året

Nyår andas nystart och vet ni, jag är så sablarns laddad inför att dra igång det nya året. Vill rusa emot likt en häst på grönbete mot de kommande 350-någonting dagarna. Men icke, detta år ska jag försöka skrida fram. Första steget var att ta ledigt den första veckan. Nästa är att ha den här veckan vigd åt att stänga förra året helt och planera det som komma skall. Så mycket luft och ledig tid som möjligt i kalendern. Anledningarna till att smygstarta det nya året? De är tre.

Det finns tre anledningar till att smygstarta det nya året 2019

Hur lockad blir man inte att bara bränna på i full fart när man känner sig som en Ferrari? Eller ja, jag blir i alla fall det. Är precis därför jag ska försöka ta det extra lugnt de kommande veckorna. Bild: Pixabay

Tre anledningar till att smygstarta det nya året

Alla mår vi bra av att värma upp

Hur lockande det än är att rivstarta så tänker jag använda samma princip i mitt arbete som när jag tränar. Enligt denna artikels referenser kan uppvärmningen minska risken för skador, förbättra prestationer, reaktionstiden och mycket och det tänker jag gäller även för mig i mitt arbete. Alltså är planen att höja pulsen lite för i taget för att mjuka upp semesterstela hjärnceller som har njutit av att ligga och guppa i lugn och ro.

En ska hålla hela våren

Förutom uppvärmningen är det ett faktum att jag är morgontrött. Vaknar mycket hellre vaknar lugnt och stilla av mig själv till inbillat fågelkvitter jämfört med att väckas i ett enda slag utav ett brandlarm. Dessutom tänker jag också att våren är lång. Sportlov och påsklov till trots så ska orken räcka hela vägen in i juli. Hållbarhet gäller i allra högsta grad också arbetsvillkor och energi kommer fortsätta vara en valuta som jag håller noga koll på.

Bättre att lugnt skapa lugna vanor som består

Alla känner vi till trenden: i januari är gymmen fullbelastade och i februari ekar det tomt igen. Är det inte bättre att lugnt skapa vanor som består snarare än att pressa in oss i nystartsvanor som inte är SMARTA? Jag har, som de flesta andra, också olater som jag ska försöka lämna i 2018 och nya vanor som jag vill ta med mig in i 2019. Men det gäller att de nya vanorna 1. är rimliga och relevanta för att jag ska kunna genomföra dem och 2. kan jag inte implementera alla på en och samma gång. Då är risken stor att de spricker redan innan jag ens hinner börja.

Det första större steget blir att fortsätta den fina morgonrutinen som jag har haft nu under jullovet. Att stretcha igenom kroppen före frukost och att äta frukost utan att ha tittat på mobilen en enda gång. Ett annat mindre sådant är att fortsätta skriva en kort arbetsdagbok i slutet på varje arbetsdag så att jag rensar undan skallen inför kvällen. Resten kommer pö om pö tänker jag.

Vad tänker du om nystarten som nyår innebär? Kan du, till skillnad från mig, hantera att glatt skutta in i det nya året utan att springa slut på dig själv första veckan?

Kommentera  |    Gilla!

Ordningen är återställd

Hallihallå! Hur mås det? Med mig är det fint. Nu alltså. Har haft ett stressat och lätt maniskt sinnestillstånd de senaste dagarna eftersom det här med att rensa och röja upp sovrummet och min kontorsplats tog rätt mycket mer tid än vad jag tänkte mig. Nu, nu däremot är det nästan klart. Finns givetvis en hel del småsaker kvar att göra men det är inte längre en enda stor hög som utgör min arbetsplats och det mina vänner – det mår jag bra av. Fixar verkligen inte när det är stökigt i miljöer som jag har ansvar för. Blir knäpp av det. Så nu när ordningen är återställd är det en lättnad att få sätta sig vid det nya skrivbordet och börja jobba.

Home office

En snabb sneak peak på hur det blev! Blev så nöjd med min lilla hörna även om jag från början hade föreställt mig ett skrivbord av gammal modell.

Ordningen är återställd

Först när vi pratade om att möblera om i sovrummet var jag inne på att inte ha något skrivbord alls. Dels för att jag ändå har en kontorsplats men också för att jag ofta sitter i sängen, soffan eller vid matbordet och jobbar väl hemma. Men nä, nu är jag glad att jag inte fullföljde det. Det är skönt att ha en miljö gjord för att jobba i även hemma och nu när jungfruturen snart är överstökad (i och med detta blogginlägg) får den väl godkänt. Tulo ligger i katternas lilla säng här bredvid och snarkar gulligt och TicTac surar för att jag tog ett varv med dammsugaren tidigare. Allt är med andra ord helt som vanligt!

Home office

Älskar ju verkligen att sitta vid fönster och arbeta. Tycker det är så rofyllt att ha grönt omkring sig.

Men nu ringde det på dörrklockan och goda vänner trillade in innanför dörren. Så nu får jag överge jobbandet för idag. Men berätta gärna: är du som jag och blir knäpp om saker är i oordning eller är du en av de som lyckas fokusera oavsett hur det ser ut runtomkring? 

2 Kommentarer  |  1 gillar

Sida 1 av 2

© Bossbloggen.se