Tagg: Arbetsmiljö (Sida 1 av 17)

Så hjälper du medarbetare med en anpassningsstörning

Kriser som händer oss påverkar oss alla på olika sätt. Den pandemi vi alla är mitt inne i nu är bara ett exempel på saker som kan hända och ge oss en så kallad anpassningsstörning. Det innebär att en situation, exempelvis en skilsmässa, ett dödsfall eller någon annan form av trauma, påverkar oss starkt och negativt med ökad oro, ångest, nedstämdhet och att vi får svårt att fokusera.

Att få detta efter något som har hänt oss är normalt och behöver i sig inte vara något att oroa sig för. Men om det dåliga måendet håller i sig över tid kan det leda till en anpassningsstörning och Fast Company menar att detta är något som flera lider av i dessa tider. Så hur kan du som chef hjälpa medarbetare med en anpassningsstörning? Här är några råd på vägen!

Inget liv levs endast i dur och även på arbetsplatser är det viktigt att vi får ha dåliga dagar. Men när dåliga dagar beror på något särskilt, håller i sig länge och går ut över övriga livet på ett negativt sätt kan det röra sig om en anpassningsstörning. Bild: Free-Photos från Pixabay

Så märker du av det

Som vi nämnda ovan är de vanligaste symptomen på en anpassningsstörning stark oro, nedstämdhet, ångest, en känsla av meningslöshet och svårigheter att hålla fokus och koncentration. Den märks ofta av relativt nära inpå den utlösande händelsen, ofta inom tre månader enligt Fast Company. Men den varar i gengäld sällan mer än sex månader så genom att upptäcka symptomen i tid kan anpassningsstörningen lindras.

Här gäller det alltså att du som ledare känner dina medarbetare, att er relation är stark och att du har ett närvarande ledarskap så att du kan känna in och få veta om något särskilt händer. Genom att lära känna varandra blir det lättare att se om någon beter sig annorlunda eller inte verkar må bra. Det är normalt att ha sina up’s and down’s, framförallt om tråkiga saker händer. Men om medarbetaren påverkas för illa av det som skett kan en person behöva din hjälp att återhämta sig.

Läs mer: Våga prata om psykisk ohälsa på jobbet

Så hjälper du en medarbetare med en anpassningsstörning

För det första är det viktigt att du som chef har med dig att du varken är eller ska vara psykolog på arbetet. Det är en sak att vara stöttande, coachande och hjälpande och en annan att vara medicinsk kunnig för att kunna ställa diagnoser och därigenom bidra till att lösa dem. Men har du medarbetare som du kan känna igen i beskrivningen ovan finns det ändå saker du kan göra för att underlätta situationen.

Prata om hur ni känner och påverkas

En så liten sak som att prata med varandra om hur ni känner och påverkas kan bidra till att ni mår bättre. Gör en daglig check in där ni går laget runt och stämmer av hur ni mår och hur ni har det. Genom att göra så får alla komma till tals och det kan bli ett forum till att få ventilera transparent i teamet oavsett om det är positiva eller negativa saker ni känner.

Fråga personligen

Sedan är det såklart så att alla har olika behov av att prata om saker som händer och alla är inte bekväma med att säga för mycket i grupp. Därör blir det också viktigt att fråga personligen “hur mår du?”, stämma av “hur har du det?” och om det finns något du som chef kan hjälpa medarbetaren med. Lyssna aktivt på svaren du får. Oavsett om ni har en stark relation eller inte med varandra än så visar du på så vis att du bryr dig – framförallt om du är tydlig med att fråga med värme och omtanke.

Hjälp personen få professionell samtalshjälp

Om ens dåliga måendet går ut över jobbet eller familjelivet mer än att man har ett gäng dåliga dagar kan det vara läge att hjälpa medarbetaren få professionellt stöd i form av samtalshjälp. Ibland kan det behövas långtgående stöd och ibland kan det räcka med några samtal, det varierar såklart på vad det är som orsakar anpassningsstörningen. Men om det går ut över arbetet så ingår det i ert arbetsmiljöansvar att hjälpa medarbetaren.

Kom ihåg att detta är en medicinsk diagnos som inte kan utfärdas lättvindigt av vem som helst. Däremot kan det vara bra att känna till att den finns och att det är något som går att få medicinsk hjälp med oavsett om det är du själv eller någon annan som drabbas!

Vad säger du som läser, var denna artikel till någon nytta? Är detta något som du känner till sedan tidigare eller var det som för mig något nytt?

Kommentera  |    Gilla!

Astronauters tips om att underlätta social distansering

Nu börjar den sociala distanseringen bli mer vardag och vi hanterar den alla olika. För några passar det perfekt medan det är ansträngande för andra beroende på vem man är och vilka förutsättningar och arbetsuppgifter man har. En yrkesgrupp som arbetar rätt isolerat i perioder är astronauter och Forbes har därför intervjuat sju astronauter som ger sina tips på att underlätta social distansering. Här är några av dem!

I rymden blir social distansering en del av uppdraget. Bild: WikiImages från Pixabay 

Astronauters tips om att underlätta social distansering

Använd både din humor och empati

Var inte rädd för att använda humor för att skapa en god stämning är ett av råden eftersom det kommer att hjälpa er att skapa en känsla av samhörighet och lätta upp en pressad situation. I tider som dessa blir också ännu viktigare att känna in och fånga upp hur alla i teamet mår och vara empatiska med och mot varandra. Prata om hur ni mår, hur ni har det och försök att hjälpa varandra även om ni inte kan ses på alltför nära avstånd.

Skilj på arbete och fritid

Något som blir viktigt när man arbetar, sover, äter och lever på samma kvadratmeter blir det är ännu viktigare att skilja på arbete och fritid. Vissa använder sig av en promenad runt kvarteret för att “gå till jobbet” på morgonen och sedan “hem igen” på eftermiddagen. Andra har designerade arbetsplatser hemma. Några klär på sig och gör sig ordning som om en ska gå till jobbet. Alla knep som funkar är tillåtna men försök skilja dem åt för att undvika att allt flyter ihop i en enda gröt.

Värdera din fritid högt

En av astronauterna, Dr Mae Jemison som har tillbringat åtta dagar i rymden, berättar om vikten av att respektera och värdera sin fritid högt. Det är tiden när du inte behöver prestera eller vara produktiv och istället kan ge dig själv återhämtning. Töm hjärnan genom att lyssna på musik eller bara sitta ner och tänka är hennes råd.

Få utlopp för din stress

Ovissa, osäkra och pressade tider är stressande – det är inget konstigt med det. Och för att hantera dem bättre är det viktigt att få utlopp för sina stressreaktioner. Träning och motion har en stressdämpande effekt och likaså kan meditation, att prata om det eller aktivera sig med en hobby kan också funka som en pysventil. Så undviker att samla på dig all stress i en enda hög damm som riskerar att rämna under sin egen tyngd.

Astronauten Nicole Scott säger det så fint i artikeln: “We live on a planet. We are all earthlings. The only border that matters is the blue line of the atmosphere that protects us all.” Bild: Free-Photos från Pixabay

Omvärdera vad produktivitet innebär

Ett annat råd är att anpassa sina förväntningar på vad man ska producera efter de omständigheterna som råder. Dr Garret Reisman berättar att det finns en term som kallas “space brain” när man har svårt att fokusera när man är uppe i rymden. Något som kan göra det svårt att prestera såsom man är van och under ett tag retade det honom så mycket att han inte kunde somna.

Försök se nya perspektiv

Det låter klyschigt att skriva “försöka se och uppskatta de små sakerna i din omgivning” eller att använda denna tid till att försöka se nya perspektiv. Men det är ett av råden som ges att se sig omkring och försöka uppskatta det vi har och försöka hitta sätt att känna kontakt och gemenskap med både personer och naturen även om vi inte kan vara fysiskt nära varandra just nu.

Skapa små tävlingar

Dr Peggy Whitson (som för övrigt är den astronaut som spenderat flest dagar i rymden med sina 665 dagar) avrundar med att ge sina råd och det första är att skapa små tävlingar. Till exempel att försöka avsluta monotona arbetsuppgifter extra snabbt och att utmana sig på olika vis. Hennes nästa råd är att:

Komma ihåg ert större syfte

Även om det är slitsamt, jobbigt och långtråkigt att arbeta och leva under med social och fysisk distansering så görs det ändå av en anledning. Så att påminna er om ert större syfte kan bidra till att få kraft och energi att fortsätta.

Berätta gärna! Hur påverkas du som läser av denna sociala distansering? Hur känns det? Och har du några tips att dela med dig av?

2 Kommentarer  |  1 gillar

Att sänka tempot och jobba långsammare

Läsarfrågan:

Hej! Mitt största mål just nu är att lära mig, eller acceptera, att allt inte blir klart så snabbt som jag vill. Har du några tips om det?

Svar:

Hej! Din fråga kom efter att jag berört ämnet om att sänka tempot och jobba långsammare på Stories. Skrev nämligen där att mitt gamla jag hade nästan hade som sport att göra så många saker som möjligt och dessutom så snabbt som möjligt. Men idag så lever och arbetar jag väldigt annorlunda, till och med i den superintensiva perioden som jag befinner mig i nu. Det innebär inte att jag alltid är en lugn och harmonisk liten filbunke, hähä. Men jag mår överlag bättre även om det ibland är grymt jobbigt att sänka tempot och jobba långsammare.

Läs mer: Så blir du mer umbärlig som chef

För min del har det inte bara varit nödvändigt att sänka tempot och jobba långsammare, det har också gett mig mer livskvalitet. Bild: Free-Photos från Pixabay 

Varför känns det bråttom?

Ett första steg som jag tror är viktigt är att granska sig lite i sömmarna. Varför känns det som att du har så bråttom? Vad är det som ligger bakom? Är det prestationsångest? Viljan att åstadkomma saker? En mer allmän känsla av att inte räcka till eller duga? Bluffsyndrom? Normer eller krav inifrån eller utifrån? Eller något annat?

För min del är det definitivt prestationsångest, min rastlöshet och en känsla av alltid behöva prestera mer som är mina främsta hjärnspöken. Men det varierar såklart för alla och jag tänker att alla olika anledningar och personer har sina olika angreppssätt. Men genom att veta vilka dina olika anledningar är desto lättare kan det bli att ifrågasätta sig själv när du märker att tankarna börjar rusa i väg med en.

Utgå från dig själv

Jag har alltid blivit idiotförklarad för att jag har jobbat, pluggat och arbetat ideellt samtidigt. Och ja, jag har varit rejält utmattad men i mitt fall berodde det inte på att jag gjorde olika saker. Jag blev sjuk i och av en period när jag inte gjorde något annat än att jobba dagarna och veckorna i ända. Ett steg i min rehabilitering blev att inse att jag inte trivs med att “bara” jobba heltid, jag är för rastlös för det och det är så jag är funtad. För en annan är heltidsarbete lagom – för en tredje är det för mycket och jag tycker det är viktigt att betona att det inte finns några rätt eller fel med detta.

Det viktigaste är att du utgår från dig själv och vad du mår bra av och trivs med i den mån du kan. Sedan är det långtifrån alla som har möjlighet att välja hur mycket eller hur lite en kan arbeta, men har du det- använd dig av det.

Vad för liv vill och orkar du leva?

Och det leder oss in på nästa frågeställning: vad för liv vill och orkar du leva? Vad är rimligt att du förväntar av dig själv? Inte nog med att vi alla har olika förutsättningar generellt – vi har dessutom olika förutsättningar olika tider i livet. I tiden jag befinner mig nu med väldigt höga krav på leverans på flera olika fronter samtidigt kan jag inte prestera max överallt. Då blir det sociala umgänget minimalt. Det är inte superstädat hemma och ogräset har definitivt övertaget på sina ställen i trädgården. Och det får vara okej så. Det måste vara det

Att sänka tempot och jobba långsammare

Jag tänker att den här texten i sig inte är något facit på hur du kan sänka tempot och jobba långsammare. Men det jag har märkt hjälper mig att sänka tempot och jobba långsammare är bland annat att:

Välj ut vad det är du ska göra bäst respektive bra

Ingen kan göra allt i toppklass alltid. That’s a fact och viktigt att komma ihåg. Därför brukar jag tänka att kvalitet trumfar kvantitet samtidigt som “your good enough is somelese great”. Jag väljer ut vilka aktiviteter och arbetsuppgifter som är viktiga att jag försöker leverera mitt yttersta på – exempelvis kunduppdrag. Där anstränger jag mig alltid för att försöka leverera extra bra. Inte för att jag alltid lyckas för det pga är mänsklig men ambitionen är där. Med bloggen är det good enough som gäller. Jag försöker att ha en hög lägsta kvalitet och försöker skriva artiklar och inlägg som är relevanta. Men jag lägger inte tre-fyra timmar på alla blogginlägg och trippelkollar dem inte heller för eventuella stavfel eftersom det inte hade varit rimligt tidsmässigt.

I mitt skolarbete är det istället survival mode som gäller. Eftersom det jag läser nu inte är kopplat till vad jag jobbar med så lägger jag ner så lite ansträngning som möjligt i detta och har bara som ambition att klara av mina studier. Och så vidare. Välj ut vad du tycker är viktigt och fokusera på dem i första hand.

Läs mer: Hjälp mot prestationsångest

En annan viktig sak att komma ihåg är att förändringar inte heller sker över en natt. Det krävs ofta aktivt arbete och en del tragglande för att ändra sitt sätt att vara och bete sig. Men det går om du gör det på ett rimligt sätt. Bild: Karolina Grabowska från Pixabay 

Ta inte på dig för mycket göra

Den här punkten är en potentiellt stor stenbumling i mitt egna glashus eftersom jag under de senaste två terminerna tveklöst har gjort tvärtom mitt egna råd och haft alldeles för mycket på mitt bord. Samtidigt är det därför jag också helhjärtat säger det: ta inte på dig för mycket om du kan undvika det. Livet är till för att levas, upplevas och njutas av. Självklart behöver vi alla jobba och det kan vara superkul men se då till att du gör det för att du tycker det är kul och kom håg att…

Pauser är livsviktiga

Ingen mår bra av att jobba jämt. Ingen. Och, alla behöver återhämtning. Hur den sedan ser ut är olika men se till att du får det löpande i din vardag.

Fokusera mer på det du har gjort än det du inte har hunnit med

Ett annat knep jag försöker använda mig av i vardagen är att fokusera mer på det jag har gjort under en dag än det jag inte har hunnit med. Är så himla lätt annars att fastna på alla punkter på att-göra-listan som fortfarande står kvar. Men om man i stället skriver en “har-gjort-lista” så känns det ofta bättre.

Acceptera att (nästan) allt tar längre tid än vad vi önskar, vill och tror

Sist men inte minst, så tänkte jag lyfta en lärdom som jag lärde mig under de år som jag jobbade som projektledare. I princip allt tar längre tid än vad vi önskar, vill och tror att det ska göra. Givetvis finns det undantag – inget snack om det. Men allt som oftast har vi en tendens att tänka att vi ska hinna med si och så här mycket på en viss tid eller att saker ska gå mycket snabbare än vad de egentligen gör. Det är därför det är så viktigt att ge sig själv sjysta marginaler när man sätter deadlines eller styr upp tidsplaner.

Med marginaler har du också tid för att saker kör ihop sig, går fel eller hopar sig. Jag fick för många år sedan nu ett råd att aldrig boka in eller planera upp mer än 80 procent av min kapacitet och arbetstid. Då förstod jag det inte men nu instämmer jag verkligen i det. Livet blir trevligare med marginaler och det är viktigt att ha tid för att bli sjuk och saker att strula.

Pjuh, det blev ett långt svar detta. Men jag hoppas innerligt att det kan hjälpa dig på vägen! Tveka inte att höra av dig om du vill att jag utvecklar något vidare. Har du som läser några andra tankar, tips och erfarenheter i ämnet? Dela gärna med dig!

Kommentera  |  2 gillar

Så skapar du en bra feedback-kultur

Hur närvarande du än är som ledare så är det så att du aldrig kommer att höra, se eller få veta allt som sker i ert dagliga arbete. Det är inget konstigt med det – tvärtom är det sunt. Men, då blir det extra viktigt att du lägger grunden för en bra feedback-kultur för arbetsgruppen och organisationen. Den kommer nämligen att bidra till att ni både presterar bättre och mår bättre på jobbet!

En av de mest grundläggande sakerna i en sund feedback-kultur är att både bra och utvecklande feedback är välkommen. Få organisationer utvecklas om alla är ja-sägare och allt är guld och gröna skogar jämt. Bild: RAEng_Publications från Pixabay 

Så skapar du en bra feedback-kultur

Be bara om feedback om du vill ha den

Hur många har vi inte hört det sägas av ledare, ledningsgrupper och av organisationer att idéer och feedback alltid är välkomna men när de väl kommer så stängs dörren illa kvickt? Eller viftas bort i största allmänhet? Alternativt ignoreras om det inte passar in med vad de vill höra? Så, regel nummer ett är att bara be om feedback om du verkligen vill ha den! Vill du inte ha den? Be inte heller om den.

För om du säger att feedback är välkommet utan att sedan ta emot den urholkar du förtroendet hos medarbetaren eller kollegan som gav dig den. Du sänder också signalen till alla andra att du inte lever upp till det du säger och att det inte är lönt att lyfta fram nya idéer (för de kommer ändå inte hörsammas).

Visa att allas åsikter räknas

En annan viktig sak är att vara noga med att vara rättvis när du ber om tankar och åsikter. Risken med att bara uppmuntra folk att komma till dig med dem är att det inte alla som är bekväma med att göra det och risken med att bara fråga efter några fås åsikter är att det kan skapa obalans i teamet. Fråga efter allas tankar och åsikter både i grupp och personligen när det är relevant. Och nej, det innebär inte att du behöver fråga alla om allting alltid. Men gör det så ofta som möjligt och var visa inte bara i ord att du värderar allas input lika mycket utan också i handling.

Feedbacka det ni gör i vardagen

Ett annat viktigt verktyg är att feedback och utvärdera er själva så mycket som möjligt i vardagen. Avsluta med mötena med att fråga: hur var detta möte? Vad gjorde vi bra? Vad kan vi tänka på/göra annorlunda nästa gång?
Eller så kanske slutet på arbetsdagen eller arbetsveckan kan innebära att ni går laget runt och frågar varandra “Hur var dagen? Vad har jag/vi gjort bra? Finns det något vi kan göra annorlunda i morgon?”. Följt av att alla ger någon annan feedback på något som hen har gjort bra. Att göra så kommer också att bidra till en starkare KASAM för gruppen.

Men också att ge feedback löpande, ser du medarbetare göra något bra i det vardagliga jobbet – säg det! Allra helst med en…

Det är inte ovanligt att skapa långa och ibland omständiga processer för att få feedback. Försök istället att hålla det så enkelt som möjligt! Bild: athree23 från Pixabay 

Motivering till varför det var bra

Det är nämligen lätt hänt att feedback blir ytligt och då kommer den inte att bli lika effektiv. Låt oss hitta på ett exempel. Jämför formuleringarna:

“Ja, det var ett bra beslut!” med…

“Ja, det var ett bra beslut eftersom vi då får med X och Y också”. Eller…

“Jättebra att du tänkte på X och Y också och tog med det i beslutet. Snyggt jobbat!”

De två senare blir inte bara mer matiga utan de blir också mer beteendeförstärkande. De berömmer inte bara handlingen i sig utan kommer förhoppningsvis också att uppmuntra personen att tänka och göra på liknande sätt även nästa gång. Sedan det aldrig fel med att säga ett kort “bra jobbat”, “grymt kämpat” eller “tack för din insats/input”. Tvärtom, det kan i sig också vara jättebra feedback att få och jag har nog aldrig hitintills upplevt någon som mått dåligt av för mycket positiv feedback.

Fråga efter feedback

Ett sätt att avdramatisera feedback på samtidigt som du utvecklar ditt egna ledarskap är också att fråga efter feedback. Jag har nämnt förut att det kan vara jättebra att göra det vid medarbetarsamtal men kan varmt rekommendera att du ber om feedback även i vardagen som ledare. Fråga: “Får jag be dig om feedback? Hur skötte jag detta? Hade jag kunnat göra något annorlunda här tycker du?”. Det kan kännas läskigt att göra det men du kommer inte bara få lära dig nya saker utan kommer också visa att du bryr dig om vad personerna runt omkring dig tycker och visa att du lever som du lär.

Gör inte så stor sak av det

En annan sak som jag tänker är viktig är att det inte behöver göras en så stor sak av att försöka skapa en feedback-kultur. Strunta i att skriva en policy eller riktlinjer om hur ni ska ge feedback och ha bara en feedback-utbildning om det verkligen är nödvändigt. Det behöver inte vara svårare än att ni är intresserade av varandras arbeten och utvärderar er själva och varandra löpande. Även om såklart medarbetarsamtal och liknande forum kan vara jättebra tillfällen att utbyta feedback på också.

Vad säger du som läser? Hur mycket arbetar du med feedback i din vardag och vad har ni för rutiner och sätt att ge varandra feedback på?

Kommentera  |  1 gillar

Tre ting i nuet

Hej, hur är det? Det är onsdagsmorgon här och jag kände för att mjukstarta min dag med en blogglista som jag såg hos Isa för ett tag sedan. Tre ting i nuet som gör mig glad, irriterar mig på och mer därtill. Here we go!

Happy
Dagens status är: trött och något tramsig. Är lite all over the place mentalt.

Tre ting i nuet som…

Som gör mig glad:

Solsken! Som jag älskar solsken. Allra helst när jag får vara ute i det. Är den enda gången jag kan ligga platt och bara vara. Blir så återhämtad av det.

Varje gång någon av er hör av er! Jag är inget fan av monologer och ogillar skarpt känslan av att skriva rakt ut i tomma intet – därför er input oavsett om det är via DM, mejl eller kommentarer betyder så mycket för mig. Det känns också så himla fint att kunna hjälpa fler genom Bossakuten i dessa tider. Tveka inte att höra av dig om du behöver råd och stöd!

Våren! Även om den här våren präglas av tunga nyheter och jobbiga, sorgliga omständigheter och ovissheter så är det rogivande att se gräs och grönt spira.

Jag ogillar:

Givetvis Corona och allt det som pandemin för med sig.

Nyhetsnotisen som jag läste i tidningen Kollega om att den upplevda stressen på arbetsplatser har minskat på grund av att vi har blivit vana vid det. Hur crazy är inte det?

Meningen “färre ska göra mer” i organisationer. Det är inte rimligt att banta ner organisationer hur mycket som helst på vilka villkor som helst. Allra minst i normala tider för då har man inte marginaler att ta utav när kriser kommer.

Jag vill ha:

Solidaritet, öppenhet och gemensamma ansträngningar och insatser för att råda bot på alla humanitära och ekologiska kriser som sker i världen nu. Inte bara de som påverkar ekonomin. Jag blir så matt när jag ser nationer och personer som bara tänker på sig själva i tider som dessa och att allt bara handlar om Corona medan annan problematik som rör exempelvis flyktingar, trafficking, fattigdom eller arbetsläger bara glöms bort.

En vårdsektor som fokuserar på omvårdnad inte bara för de som ska hjälpas utan också sin egen personal.

Okej, för att lätta upp stämningen lite, ett galet privilegierat och ytligt önskemål är fint väder hela våren och sommaren. Med soliga dagar och regniga nätter. Är det möjligt att beställa det som side order tro?

Jag tänker på:

Nästa veckas bloggartiklar. Det var länge sedan jag kände mig i fas med bloggandet i och med att mitt skrivande har varit så begränsat i och med skadan och skolarbetet men nu börjar det sakta men säkert likna något. Förhoppningsvis kan det bli än fler roliga intervjuer framöver med! Eller ja, det kanske inte sker förrän skolan är slut. Behöver tyvärr fortfarande begränsa bloggarbetet en del för att fokusera på plugget.

Hur snabbt livet kan förändras och hur förgängligt livet är.

Spenderar också mycket tid med att dagdrömma om hur det kommer att kännas att vara färdigpluggad. Hur fri blir jag då? Vad kommer att bli annorlunda? Vilka skillnader kommer de här sista högskolepoängen att göra? Ska bli så spännande att se!

Goofin'
Min känsla inför plugget. Känner mig helt kollrig av allt jag gör där just nu!

Gör mig irriterad:

Bladslössen som verkar ha flyttat in bland våra odlingar i tornrummet. Blir tokig på dem men har bestämt mig för att vinna om jag så ska dränka dem i såpa och envishet.

Men ja, det var typ det. Är inte irriterad särskilt ofta. Kan räkna bladlössen tre gånger så att jag klarar listan!

Jag gillar att göra:

Mysa med våra små katter. Tulo är så gullig – han har utsett min morgonstretchstund till vår mysstund. Så min morgonyoga består nästan mest av att försöka sträcka på mig och klappa katt på samma gång. Extra gulligt är att han kommer och skäller ut mig om jag inte börjar stretcha snabbt nog efter att jag har gått upp.

Fixa i trädgården och huset med M. Det är verkligen så mysigt att ha både huset och trädgården som gemensamma projekt. Blir mycket roligare när man gör det tillsammans!

Blogga. Alltså, nu har jag bloggat i snart fyra år – knappt länge alls i bloggvärldens mått mätt. Men jag tycker så innerligt mycket om både att få läsa bloggar och driva en själv. Det är otroligt berikande för vardagen! hade aldrig kunnat driva en livsstilsblogg men här i detta forum känner jag mig så himla hemma.

Jag ska göra idag:

Plugga, plugga, plugga. Det blir ju mycket av den varan nu.

Ledarskapsrådgivning! Är det jag jobbar med mest nu utöver bloggen vilket är både givande och intressant. Får möta olika dilemman och problem varje dag och det är en fin känsla att få göra en skillnad för att andras välmående.

Ut och gå. Ger mig ut majoriteten av veckans dagar på promenader och föredrar att göra det i slutet på arbetsdagen. Är ett så bra sätt att rensa huvudet på!

Berätta gärna! Vad ska du göra och vad tänker du på idag?

Kommentera  |  3 gillar

Sida 1 av 17

© Bossbloggen.se