Kategori: Personlig utveckling (Sida 1 av 27)

Mina semesterplaner

Kompisar, we need to talk. Och nej, det är noll och ingenting som är fel eller tokigt med vår relation (vad jag känner till) så detta är inte ett göra slut-samtal. Men jag behöver låna en smula av era kloka hjärnor kring en sak: mina semesterplaner! För jag känner mig så kluven i beslutet kring hur jag ska göra med min semester i år.

Läs mer: Med återhämtning i fokus

Thinking
Det känns som att jag står i ett vägskäl och jag vet jag vad borde välja men tvekar ändå.

Mina semesterplaner

Jag tror inte det kommer som någon överraskning för någon att jag är hyfsat sliten efter det här läsåret. Inte nog med att jag har jobbat och pluggat 75 procent parallellt under våren. Jag har dessutom gjort det skadad (minns ni hur jag dikterade ihop både blogginlägg och en delkurs i där i februari, haha) och som vanligt har livet bjudit på en åktur under tiden. Skönt nog så har jag varit extrem mån om att återhämta mig löpande under tiden och jag har slappnat av så mycket det går i intensiva tider som dessa. Men faktum kvarstår att jag behöver ett sommarlov och förmodligen ett rätt så långt sådant när detta är över och jag slits just nu mellan min hjärna, mitt hjärta och min magkänsla.

Hjärnan säger:

Att ta ledigt två månader är vansinne, vilken företagare gör ens det? Din business kommer att gå under. Du kommer att bli bortglömd, bloggen kommer att glömmas bort. Syns du inte finns du inte och så vidare.

Hjärtat säger:

Kan jag inte jobba lite grand ändå? Jag kommer sakna att alla mina digitala vänner och jag mår ju så bra av att blogga. Går det inte att hitta ett sätt att både äta kakan och ha den kvar ändå? Kanske köra Instagram och inget annat eller bara blogga och inte göra något annat?

Magkänslan säger:

Nej, nej, nej. Ska du vara ledig, var det ordentligt och ta till vara på den tiden i stället för att jobba lite grand hipp som happ. Även om du har jobbat hållbart så har du jobbat stenhårt det senaste året och då behövs en längre återhämtningsperiod. Du behöver komma ner i varv och vila upp dig på djupet och varför inte passa på att göra det nu när omvärlden ändå står stilla? Visst, det finns en risk med att checka ut helt som företagare och det kan påverka din business negativt. Men, vad är viktigast? Din hälsa, ditt välmående eller jobbet? Är inte detta precis vad du hade sagt om du vore din egen klient? Just det.

Är lite vilsen kring mina semesterplaner, hur ska jag göra i år?
“Alla andra som jobbar med sociala medier verkar ju kunna vara lediga och online ändå” har jag kommit på mig själv med att tänka när jag ser bloggkollegor som tar semester och stänger bloggen en vecka eller två men kör på med Instagram som vanligt. Men alla är vi ju olika och för mig blir tyvärr digital närvaro snabbt kopplat till jobb.

Vem vinner?

Ja, tiotusenkronorsfrågan är fasiken: vem vinner? Logiskt sett så ser jag magkänslan som vinnare. Jag känner det så starkt inombords att jag behöver vara långledig. Flera veckor av att bara äta, sova, motionera. Få möjligheten att börja bygga upp kroppen igen och låta mina armar läka. Att få umgås med vänner och familj som jag knappt hunnit se under hela våren. Bara lata mig och njuta av tillvaron i största allmänhet! Och tyvärr så tror jag inte att jag hade kunnat slappna av riktigt ordentligt om jag inte loggar ut från sociala medier.

Emotionellt däremot… Haha, då är jag vilsnare. Dels på grund av min rädsla för att vara ledig, dels känner jag av lite fear of missing out och dels för att vissa av nackdelarna kring att checka ut helt som företagare inte är alldeles ogrundade. Så, hur gör man när ens behov som företagare kanske inte matchar med vad företaget behöver? Visst, mitt företag finns i dagsläget inte utan mig men samtidigt vore det trist om företaget fortfarande är för “ungt och oetablerat” för att överleva två månaders radiotystnad?

Som ni säkert redan har listat ut vet jag egentligen vad jag borde göra. Ändå tvekar jag. Vänder och vrider på beslutet och tittar på det ur en massa olika vinklar för att försöka hitta nya perspektiv jag inte har sett förut. Och jag är såklart medveten om vilket lyxproblem detta kan klassas som i dessa tider. Samtidigt är det inte så att jag är förmögen och därför kan välja fritt hur mycket eller hur lite jag ska jobba. Det skulle i så fall vara en investering i mig själv och min hälsa. Men det är likväl läskigt. Så, har du några kloka tankar och råd? Har du befunnit dig i en liknande situation förut och hur hade du gjort i mitt läge? Dela gärna med dig! Hade varit så givande att få höra.

3 Kommentarer  |  1 gillar

Det blåser en vind

Alex brukar skämtsamt kalla mig för en virvelvind och just nu kan jag verkligen känna hur det är så. Det blåser en vind, eller ja, rätt många, som jag fångar och rör mig emellan. Är lite överallt och ingenstans med huvudet ständigt i studiemolnet och försöker att hinna med allt annat runt omkring som också kräver uppmärksamhet. Jobbet. Livet. Den inre resan jag gör just nu.

Soft
Insåg precis att det blir många elementliknelser den här veckan. I torsdags pratade vi om vatten och idag blir det luft – men naturen överlag fyller mina sinnen mycket nu. Den är verkligen läkande.

Det blåser en vind

Jag är mitt inne i ett utvecklingssprång som känns i hela kroppen. Har nämnt det förut att det jag lär mig nu är konsten att slappna av i farten. Efter utmattningen har jag lärt mig behärska ytterlägena och nu tränar jag på att lära mig reglaget mellan dem, att kunna finjustera och synkronisera medvetandets, själens och kroppen olika reglage. Den sistnämnda är tyvärr fortfarande påverkad av vinterns skada men det är också plågsamt tydligt också att de molvärkande muskelspänningarna inte bara kommer därifrån. Det här är spänningar från “livet före utmattningen” och att bearbeta dem tar inte bara evigheters evigheter – det gör ont också. Och varje gång de bryts ner ännu en nivå så kommer migränen som ett brev på posten. Men jag fortsätter att bearbeta dem, vet att det behövs och känner nyttan det gör.

Jag vet ju nu att jag funkar så. Det är när jag slappnar av som kroppens reaktion kommer och ju hårdare jag har pressat den desto starkare blir reaktionen. Och det är därför det är så viktigt att jag gör detta nu även fast jag befinner mig i den mest arbetsintensiva situationen jag kan minnas. Utmattningen lärde mig att jag måste varva ner långsamt och över tid så nu gör jag det och hoppas att det kan hjälpa mig när semestern kommer så att jag inte klappar ihop fullständigt då. Så inte virvelvinden stannar plötsligt och jag faller platt.

Soft
Börjar dessutom känna hur kreativiteten börjar strömma in i min vardag igen med och bara det räcker är ju ett glädjepiller i sig!

Landa så mjukt som möjligt

istället vill jag såklart landa så mjukt som möjligt och det är därför jag fokuserar så mycket på mitt välmående just nu. Börjar bli riktigt bra på att pausa allt eftersom och det gör mig stadigare. Ja, jag har ont. Ja, jag är uttråkad av att tänka på plugg mest jämt. Yes, jag är evinnerligt less på att jag glömmer allt möjligt och inte hinner med något av det jag vill riktigt så bra som jag vill men jag mår ändå bra. Jag är astrött, sliten och stressad. Men jag mår samtidigt bra. Känner mig grundad och välbalanserad. Vilket jag njuter av varje stund jag känner så för en vet ju inte riktigt hur länge de varar, haha. Nog om det, jag ser nu att klockan börjar närma sig lunch vilket innebär massagetid!

Men jag hoppas att du tycker det är intressant att läsa om de här tankarna och reflektionerna jag har och gör just nu mitt inne i allt som händer. Är inte helt bekvämt att dela dem eftersom jag inte vet vilket intryck de gör hos dig. Blir det för personligt för ledarskapsbloggen? Kanske. Samtidigt tänker jag att ledarskap är personligt och då kan det kanske vara nyttigt och fint att få följa någon annans resa. Eller? Dela gärna med dig av vad du tycker och tänker!

Kommentera  |  2 gillar

Tio års-listan

För tio år sedan svarade Sandra på en blogglista och nu gjorde hon det igen. Sjukt fint tänkte jag och bestämde mig för att göra det första gången nu och så ser vi om det blir en andra gång om tio år. Så här kommer den, tio års-listan!

Hello
Tänk att jag har bloggat i fyra år i sommar? Galet vad tiden går. Inte konstigt att vi har mer än tusen inlägg här nu, haha.

Tio års-listan

Vad gjorde du för tio år sedan?

Jag var 25, levde och arbetade intensivt, hade läst mitt första år på ledarskap och organisations-utbildningen och hade ingen aning om allt skulle bli annorlunda bara några månader senare när samtalet kom om att farmor hade dött.

Vad gjorde du för ett år sedan?

Liknande det jag gör idag, pluggade och jobbade! Kan dock se nu hur mycket lugnare det var då, hahaha.

Fem snacks du gillar?

Västkustchips med havssalt, chilinötter, ostkrokar, popcorn och fillidutter.

Fem sånger du kan hela texten till?

  • Demian: Man får vara glad att man inte är död
  • Cash: I won’t back down
  • Maskinen: Segertåget
  • Sia: Unstoppable
  • Den blomstertid nu kommer
Wondering
Gällande den sista frågan kom jag precis på mig själv med att jag, för tio år sedan, nog hade sagt att jag aldrig kommer ha något brunt på mig. Är fortfarande inte ett stort fan av den färgen men ja, ni ser hur jag har sett ut idag. Hähähä.

Fem saker du skulle göra om du var miljardär?

Om jag var miljardär skulle jag se till vi blir skuldfria, stötta personer i min närhet ekonomiskt, investera i mitt företag, fastigheter och bli affärsängel så att jag dels stötta (unga) personer som behöver cash och kontakter för att förverkliga sina drömmar men också organisationer som gör världen till en bättre plats för fler. Hoppas dock inte att jag måste bli just miljardär för att kunna göra mycket av det där.

Fem dåliga vanor?

Kan svårigheten att befästa vanor räknas som en dålig vana? För i så fall har jag den, hahaha. Men annars så slöscrollar jag lite väl mycket, är rädd som tusan för spindlar, styr för många projekt samtidigt och är dålig på att svara på sms och meddelanden.

Fem saker du gillar att göra?

Hänga med M i trädgården och fixa och dona, sola, umgås med kompisar, spela tv-spel och äta god mat.

Fem saker du aldrig skulle klä dig i, eller köpa?

Jag har inte på mig för många olika färger eller för mycket mönster samtidigt. Leopardmönstrat eller djurprint överlag går bort. Vet inte varför egentligen för det är snyggt på andra men det blir lite too much för min smak. Skulle inte heller ta på mig, eller köpa, tubsockar, mom jeans eller ha jeans under klänning.

Vad säger du? Vad har du för favoritsnack och finns det något klädesplagg du aldrig skulle ha på dig eller köpa?

Kommentera  |  2 gillar

Jag har blivit chilifierad

Alltså, detta är inte ett blogginlägg som jag någonsin trodde att jag skulle skriva. Jag har blivit chilifierad! Innan så åt jag inte stark eller het mat alls. Tyckte att det smakade hemskt och började snudd på svettas av Heinz chilisås. Men eftersom min bättre hälft älskar stark mat och jag länge har velat kunna äta det så bestämde jag mig för ett tag sedan att börja träna på detta. Sakta men säkert har jag utmanat mig själv, steg för steg och nu har jag inte bara utökat min komfortzon utan också blivit smått beroende av att känna hetta i maten. Spännande ändå hur en kan förändras och utvecklas på förhållandevis kort tid.

Chili
Här är de årets första chilisar som övervintrat från förra säsongen. En Black and red-planta med rätt snälla frukter. Får se om de andra som jag har sått kommer att hinna få någon frukt i år eller om vi vackert får vänta till nästa år.

Jag har blivit chilifierad

Inte för att detta gör mig till någon tuffing som äter hur stark mat som helst – verkligen inte. Men utvecklingskurvan går inte att förneka. Innan tyckte jag att kryddstarka nudlar var för starka att äta. Idag kommer jag på mig själv med att hälla på chilisås på dem. Jag har inte helt lärt mig än att äta själva chilifruktsbitarna i mat men det beror mer på konsistensen än hettan eller smaken. Så jag tränar vidare på det och fortsätter att utmana mina smaklökars komfortzon.

Och då kan man ju fråga: är det här verkligen spännande nog att skriva ett blogginlägg om? Absolut! Tänker jag och ja, det är ju min blogg. Skämt åsido, så är jag mäkta stolt över att jag tar kliv framåt som känns minimala och obetydliga för resten av mänskligheten men är roliga för mig. Det går att utvecklas på alla möjliga olika sätt och det är ett underhållande privilegium att kunna utsätta sig själv för olika experiment och utvecklingsprojekt. Och är ett rätt roligt tidsfördriv att distrahera tankarna med.

Ser så grymt mycket fram emot att förhoppningsvis få se chilisarna i odlingarna växa upp och börja testa dem. Se hur de smakar och hur de kan användas. Tror att jag har planterat sju olika sorters utöver en övervintrad chiliplanta från förra året. Samtidigt, när jag kikar i en Facebook-grupp för chili blir det tydligt vilken noob jag är. Haha, där är chilifantasterna många och dedikerade till tusen!

Och ja, det var min “stora” nyhet det, ännu ett kliv framåt i den egna utvecklingen. Har du något sådant projekt som du roar dig med? Eller som du skulle vilja lära dig eller göra i framtiden?

Kommentera  |  2 gillar

Att sänka tempot och jobba långsammare

Läsarfrågan:

Hej! Mitt största mål just nu är att lära mig, eller acceptera, att allt inte blir klart så snabbt som jag vill. Har du några tips om det?

Svar:

Hej! Din fråga kom efter att jag berört ämnet om att sänka tempot och jobba långsammare på Stories. Skrev nämligen där att mitt gamla jag hade nästan hade som sport att göra så många saker som möjligt och dessutom så snabbt som möjligt. Men idag så lever och arbetar jag väldigt annorlunda, till och med i den superintensiva perioden som jag befinner mig i nu. Det innebär inte att jag alltid är en lugn och harmonisk liten filbunke, hähä. Men jag mår överlag bättre även om det ibland är grymt jobbigt att sänka tempot och jobba långsammare.

Läs mer: Så blir du mer umbärlig som chef

För min del har det inte bara varit nödvändigt att sänka tempot och jobba långsammare, det har också gett mig mer livskvalitet. Bild: Free-Photos från Pixabay 

Varför känns det bråttom?

Ett första steg som jag tror är viktigt är att granska sig lite i sömmarna. Varför känns det som att du har så bråttom? Vad är det som ligger bakom? Är det prestationsångest? Viljan att åstadkomma saker? En mer allmän känsla av att inte räcka till eller duga? Bluffsyndrom? Normer eller krav inifrån eller utifrån? Eller något annat?

För min del är det definitivt prestationsångest, min rastlöshet och en känsla av alltid behöva prestera mer som är mina främsta hjärnspöken. Men det varierar såklart för alla och jag tänker att alla olika anledningar och personer har sina olika angreppssätt. Men genom att veta vilka dina olika anledningar är desto lättare kan det bli att ifrågasätta sig själv när du märker att tankarna börjar rusa i väg med en.

Utgå från dig själv

Jag har alltid blivit idiotförklarad för att jag har jobbat, pluggat och arbetat ideellt samtidigt. Och ja, jag har varit rejält utmattad men i mitt fall berodde det inte på att jag gjorde olika saker. Jag blev sjuk i och av en period när jag inte gjorde något annat än att jobba dagarna och veckorna i ända. Ett steg i min rehabilitering blev att inse att jag inte trivs med att “bara” jobba heltid, jag är för rastlös för det och det är så jag är funtad. För en annan är heltidsarbete lagom – för en tredje är det för mycket och jag tycker det är viktigt att betona att det inte finns några rätt eller fel med detta.

Det viktigaste är att du utgår från dig själv och vad du mår bra av och trivs med i den mån du kan. Sedan är det långtifrån alla som har möjlighet att välja hur mycket eller hur lite en kan arbeta, men har du det- använd dig av det.

Vad för liv vill och orkar du leva?

Och det leder oss in på nästa frågeställning: vad för liv vill och orkar du leva? Vad är rimligt att du förväntar av dig själv? Inte nog med att vi alla har olika förutsättningar generellt – vi har dessutom olika förutsättningar olika tider i livet. I tiden jag befinner mig nu med väldigt höga krav på leverans på flera olika fronter samtidigt kan jag inte prestera max överallt. Då blir det sociala umgänget minimalt. Det är inte superstädat hemma och ogräset har definitivt övertaget på sina ställen i trädgården. Och det får vara okej så. Det måste vara det

Att sänka tempot och jobba långsammare

Jag tänker att den här texten i sig inte är något facit på hur du kan sänka tempot och jobba långsammare. Men det jag har märkt hjälper mig att sänka tempot och jobba långsammare är bland annat att:

Välj ut vad det är du ska göra bäst respektive bra

Ingen kan göra allt i toppklass alltid. That’s a fact och viktigt att komma ihåg. Därför brukar jag tänka att kvalitet trumfar kvantitet samtidigt som “your good enough is somelese great”. Jag väljer ut vilka aktiviteter och arbetsuppgifter som är viktiga att jag försöker leverera mitt yttersta på – exempelvis kunduppdrag. Där anstränger jag mig alltid för att försöka leverera extra bra. Inte för att jag alltid lyckas för det pga är mänsklig men ambitionen är där. Med bloggen är det good enough som gäller. Jag försöker att ha en hög lägsta kvalitet och försöker skriva artiklar och inlägg som är relevanta. Men jag lägger inte tre-fyra timmar på alla blogginlägg och trippelkollar dem inte heller för eventuella stavfel eftersom det inte hade varit rimligt tidsmässigt.

I mitt skolarbete är det istället survival mode som gäller. Eftersom det jag läser nu inte är kopplat till vad jag jobbar med så lägger jag ner så lite ansträngning som möjligt i detta och har bara som ambition att klara av mina studier. Och så vidare. Välj ut vad du tycker är viktigt och fokusera på dem i första hand.

Läs mer: Hjälp mot prestationsångest

En annan viktig sak att komma ihåg är att förändringar inte heller sker över en natt. Det krävs ofta aktivt arbete och en del tragglande för att ändra sitt sätt att vara och bete sig. Men det går om du gör det på ett rimligt sätt. Bild: Karolina Grabowska från Pixabay 

Ta inte på dig för mycket göra

Den här punkten är en potentiellt stor stenbumling i mitt egna glashus eftersom jag under de senaste två terminerna tveklöst har gjort tvärtom mitt egna råd och haft alldeles för mycket på mitt bord. Samtidigt är det därför jag också helhjärtat säger det: ta inte på dig för mycket om du kan undvika det. Livet är till för att levas, upplevas och njutas av. Självklart behöver vi alla jobba och det kan vara superkul men se då till att du gör det för att du tycker det är kul och kom håg att…

Pauser är livsviktiga

Ingen mår bra av att jobba jämt. Ingen. Och, alla behöver återhämtning. Hur den sedan ser ut är olika men se till att du får det löpande i din vardag.

Fokusera mer på det du har gjort än det du inte har hunnit med

Ett annat knep jag försöker använda mig av i vardagen är att fokusera mer på det jag har gjort under en dag än det jag inte har hunnit med. Är så himla lätt annars att fastna på alla punkter på att-göra-listan som fortfarande står kvar. Men om man i stället skriver en “har-gjort-lista” så känns det ofta bättre.

Acceptera att (nästan) allt tar längre tid än vad vi önskar, vill och tror

Sist men inte minst, så tänkte jag lyfta en lärdom som jag lärde mig under de år som jag jobbade som projektledare. I princip allt tar längre tid än vad vi önskar, vill och tror att det ska göra. Givetvis finns det undantag – inget snack om det. Men allt som oftast har vi en tendens att tänka att vi ska hinna med si och så här mycket på en viss tid eller att saker ska gå mycket snabbare än vad de egentligen gör. Det är därför det är så viktigt att ge sig själv sjysta marginaler när man sätter deadlines eller styr upp tidsplaner.

Med marginaler har du också tid för att saker kör ihop sig, går fel eller hopar sig. Jag fick för många år sedan nu ett råd att aldrig boka in eller planera upp mer än 80 procent av min kapacitet och arbetstid. Då förstod jag det inte men nu instämmer jag verkligen i det. Livet blir trevligare med marginaler och det är viktigt att ha tid för att bli sjuk och saker att strula.

Pjuh, det blev ett långt svar detta. Men jag hoppas innerligt att det kan hjälpa dig på vägen! Tveka inte att höra av dig om du vill att jag utvecklar något vidare. Har du som läser några andra tankar, tips och erfarenheter i ämnet? Dela gärna med dig!

Kommentera  |  2 gillar

Sida 1 av 27

© Bossbloggen.se