Söndag och så var det dags. Valdag anno 2018. Jag har reflekterat fram och tillbaka hur mycket politik jag ska lyfta här inför valet. Jag har sedan starten sagt att Bossbloggen är partipolitiskt neutral och det tycker jag är en viktig linje att hålla i mitt arbete. Samtidigt har jag då inte velat gå i fällan att bara prata om de politiska åsikter som jag avskyr eller inte håller med om. Därför tänkte jag i stället lyfta de värderingar och värden som är viktiga för mig, inte bara idag när jag röstar, utan alla dagar.

Valdag

Värderingar som påverkar hur jag röstar

En viktig utgångspunkt för mig är att rösta så att så många som möjligt får det som bra som möjligt. Jag säger inte att det är fel att göra på något annat vis men solidaritet är viktigt för mig. Jag har testat på det där med att klara mig själv och det gick fan inte bra. Så även om jag kan klara mig själv föredrar jag numera solidaritet och samhörighet.

Jämställdhet är viktigt och då inte bara jämställdhet mellan könen utan jämställdhet för alla inom alla olika områden. Dessutom drömmer jag om en öppen och medmänsklig värld där alla är lika mycket värda och att det här orättvisa spelreglerna som vi pratade om häromdagen har blivit rättvisa.

Jag tror att sex timmars arbetsdag är en del av framtidens arbetsliv, att kunskap och bra vård ska vara för alla och inte en klassfråga och jag värms av tanken på att den skatt jag betalar bidrar till ett att jag med andra får ha en bra levnadsstandard.

Valdag

Den politiska framtiden

Även om jag inte tänkt skriva något om vad jag inte gillar måste jag ändå säga att jag aldrig har varit så politiskt deprimerad som jag har varit de senaste åren. Den högerextrema retoriken som numera syns i vardagliga sammanhang skrämmer mig. Att det finns politiska krafter som utnyttjar det demokratiska systemet till att få makt. Som i förlängningen vilja minska medborgares rättigheter gör mig skitförbannad. Än mer förbannad blir jag när stora profiler säger att de inte bryr sig om ett sådant parti vinner valet. Det är jäkligt lätt att rycka på axlarna om du inte är en av de som blir direkt drabbade.

Så dagen idag är inget jag egentligen ser fram emot. Det känns som att den kommer att bli avgörande för vilken utveckling vi vill ha i vårt samhälle. Inte minst med en lågkonjuktur på ingång. Förhoppningsvis kommer det goda och ljusa att besegra de mörka krafterna redan nu. Annars får vi tillsammans hjälpas åt att hjälpa så många som möjligt. Det må vara valdag idag men detta är kamp som pågår 365 dagar om året, varje år ett tag till. Inte sant? 

Liknande inlägg: