Tagg: Välmående (Sida 1 av 17)

När arbetsmiljön är dålig i arbetsgruppen

Fråga:

“Hej! Jag har en fråga som jag hoppas du kan besvara. Har du något tips på vad man kan göra när arbetsmiljön är dålig i arbetsgruppen? Det är mycket konflikter, många är negativa och det är så väldigt tråkigt fast chefen försöker och gör vad hen kan. Det påverkar inte mig så negativt än men jag märker att det inte är lika kul att gå till jobbet eftersom stämningen inte är så bra. Vad kan jag som medarbetare göra och hur skulle man kunna hantera detta som chef? Tack för en bra blogg!”

Svar:

Hej och stort tack själv för att du är här. Min spontana reaktion när jag läser ditt meddelande är “shit, vilken tråkigt läge”. Nu vet jag ingenting om gruppen och personerna som ingår i den, ert uppdrag eller er historia men jag ska försöka bidra med det jag kan både för dig som medarbetare och för din chef.

När arbetsgrupper mår dåligt är risken stor att det mesta ses och upplevs i svartvitt. Bild: Pixabay

När arbetsmiljön är dålig i arbetsgruppen, du som medarbetare

Först och främst så tycker jag att det är bra att du är medveten om hur du reagerar och påverkas av stämningen i gruppen. Då kan du värna om ditt välmående på ett helt annat sätt jämfört med om du inte skulle vara det. Nästa steg tänker jag är att försöka observera och reflektera över vad det är som är dåligt. Vad är det som drar ner stämningen? Varför mår ni dåligt? Att iaktta och försöka kartlägga vad som händer och hur gruppen mår från ditt perspektiv som en i gruppen kan hjälpa både dig för att du får en lite större förståelse men också din chef.

Sedan skulle jag rekommendera att du 1. pratar med chefen och berättar vad du ser och upplever. Även om din chef verkar vara medveten om detta kanske ser du andra saker som chefen inte gör. Dessutom visar det att du tar arbetsmiljön på allvar (för det är allas ansvar att den är god, inte bara chefen och ledningens). Steg 2 är att prata med ert arbetsmiljöombud som också kan och bör vara med och arbeta med den här frågan.

Bidra med det du kan

En annan sak som kan vara bra är att fundera över din egen roll i er vardag. Hur reagerar och agerar du när kollegorna visar sitt missnöje? Rycks du med i stämningen eller kan du hålla en positiv attityd gentemot kollegorna ändå? Alla påverkas vi av varandra så det är helt naturligt att bli smittad av det negativa och det i sig är inget fel. Men det är nyttigt att rannsaka sig själv för att se om du kanske omedvetet bidrar till att stämningen bibehålls eller blir sämre, om du bidrar till att inte sprida den eller rent utav bidrar till att minska den.

Notera att du varken kan eller ska göra allt – men alla kommer att behöva bidra för att motverka den dåliga stämningen. Kanske gör du redan det du kan? Kanske finns det mer eller annat du kan göra? Känner du dig osäker på hur du bör agera/reagera tycker jag att du ska fråga chefen vad hen anser – eller så skriver du till mig igen så bidrar jag gärna med det jag kan.

Att gå från 🙁 till 🙂 är inte alltid enkelt i ett team men det kan gå om ni hjälps åt. Bild: Pixabay

När arbetsmiljön är dålig i arbetsgruppen, du som chef

Som ledare förstår jag verkligen att det är en svår situation. Nu blir detta ett generellt svar på frågan men jag hoppas den kan klargöra vad jag tänker behöver göras i ett läge som detta.

Kartlägg

Det första du bör göra är att ta ett litet kliv tillbaka och observera gruppen:

Vad beror detta på? Vad, konkret, är det som är dåligt/drar ner stämningen?  Vad är det som sägs respektive menas? Är det alla eller några få som inte trivs är missnöjda? Vilka symptom finns och vad får de för effekter? Och, viktigt, vad är den egentliga orsaken till den dåliga stämningen? Parallellt med att kartlägga gruppens beteendemönster bör du också prata med och lära känna medarbetarna. Ju mer du vet desto mer komplex kommer bilden att bli, men det kommer att hjälpa dig att genomföra rätt åtgärder längre fram.

Var också noga med att låta det ta lite tid och att inte hoppa in i förhastade slutsatser – det är sällan så enkelt att det finns en enda anledning som magiskt kommer att göra allting bättre över en natt.

Agera

Alla, ledningen, cheferna och medarbetarna, har ansvar för arbetsmiljön och det innebär att du behöver ta ditt ansvar och agera för att den ska bli bättre. Kartläggningen är det första steget och när du väl har en någorlunda verklighetsförankrad bild är det dags att agera utifrån den. Och, eftersom handlingarna förstås beror på vad du hittar kan den här artikeln bli en roman om jag ska skriva om alla tänkbara scenarios. Därför tänkte jag i stället sammanfatta några generella hållpunkter som kan bidra i stället:

– Ta det på allvar

Först och främst, ta det på allvar. Den psykosociala arbetsmiljön är lika viktig som den fysiska och även om alla inte kan må bra på jobbet tjugofyra så är det så det ska vara mesta delen av tiden.

– Måendet

De personer som mår genuint bra på sin arbetsplats brukar sällan bidra till att stämningen blir dålig. Alltså, som chef har du verkligen nytta av att att ha bra, förtroendeingivande relationer med medarbetarna. Både för att du då, i all välmening, kan fråga rakt ut “hur mår du?” och för att du kan se om någon inte mår bra eftersom du vet hur personen brukar vara i normala fall.

Ibland tänker jag på citatet från Avatar “it’s hard to fill a cup that is already full” när det gäller utvecklingsarbete. Finns förutsättningarna och möjligheterna till att prata om hur ni vill ha det och hur ni mår? Bild: Pixabay

– Stress

Stressreaktioner i kroppen stänger av vår hjärnas förmåga att känna empati och förståelse. Så, att försöka prata om den här typen av saker med superstressade personer kan vara rätt så tröstlöst och i det läget gäller det att hjälpa personerna att minska deras stressnivåer i första hand och sedan börja prata.

– Prata med varandra

För ni bör verkligen prata med varandra om detta. Om du exempelvis får signaler från flera medarbetare att stämningen är dålig, om det syns i medarbetarundersökningen etcetera. Lyft detta i gruppen! Låt medarbetarna, både individuellt och i grupp få sätta sina egna ord på hur de själva upplever stämningen.

– Arbeta på flera nivåer

Att arbeta på flera nivåer samtidigt kan vara utmanande, men att prata med medarbetarna på individnivå och gruppnivå samtidigt är viktigt och bör ske i linje med att ni åtgärdar de saker som har uppdagats under kartläggningen. Sist men inte minst, hur mår övriga organisationen? Hur mår och arbetar ledningen med dessa frågor?

Avslutningsvis vill jag säga det att du, om detta fortgår och fortsätter spilla över på ditt mående, kanske ska överväga att byta avdelning eller företag. Det är inte värt att riskera sin egen hälsa för ett jobb. Men jag hoppas förstås att det inte behöver gå så långt och att ni kan reda ut detta tillsammans!

Pjuh, det blev ett långt svar detta. Men jag hoppas innerligt att det dels kan bidra till att du får lite nya tankar och idéer. Framförallt hoppas jag att det ordnar sig för er. Lycka till och det är bara att återkomma om ni behöver mer input eller bidrag på vägen. Har du som läser några tips och erfarenheter att dela med dig av i ämnet? Gör gärna det!

Kommentera  |  1 gillar

När temperaturen bestämmer färgen

Hej från Irland! Hur mås det? Med mig är det finemang. Är så himla glad över att vara här igen på den gröna ön. Det är jag och Mackan och min mamma som har åkt för att hälsa på min svärmor i en vecka och det känns redan som att även denna resa kommer att bli ett minne för livet. Idag orkar jag dock inte ha en enda seriös tanke i huvudet och tänkte att vi kan väl snacka om en av de roligaste ytligheterna jag vet just nu: mina naglar.

När temperaturen bestämmer färgen

Och för den som oroar sig nu över att detta är någon form av dold reklam för att fixa naglarna – det är det inte. Jag är inte sponsrad eller betald för detta utan det är endast för att mina naglar är lite extra underhållande för tillfället som de tillägnas ett alldeles eget blogginlägg.

När temperaturen bestämmer färgen på ens naglar

När det gäller skönhet så är jag en riktig latmask. Jag tycker det är kul ibland men avskyr till exempel att behöva fixa med naglarna för att de ska hålla sig snygga.

Jag kan tänka mig att det låter både som ett ytligt och ointressant i en ledarskapsblogg men för den som känner så – det är helt okej. Små detaljer som inte har något annat syfte än att de är roliga måste också få plats i vardagen. Och mina naglar är inte som vanligt just nu. De byter seriöst färg när min och omgivningens temperatur förändras.

Nails

Vilket påminner mig om de där humörringarna på nittio-talet. Minns du dem? De som skiftade färg efter vilken sinnesstämning man var i. Så banalt och kul på samma gång!

Det är alltså en thermofärg som när det är varmt är alldeles isblå och när det blir kallt får en mörkare klarblå färg. Så enkelt och så coolt! På bilden har jag spolat fingrarna med olika varmt vatten för att visa skillnaderna. Är tydligen både min kroppstemperatur och yttertemperaturen som påverkar så ibland ser de helt galna ut men det är bara underhållande.

Visst är det läckert? Och visst är jag lättroad, haha? Men ja, någon ska ju vara det. Är du också med i de lättroades klubb? Eller hör du snarare till de mer svårflörtades skara?

Kommentera  |  2 gillar

Helga vilodagen

Söndag, söndag, söndag. Jag älskar söndagar och är det något jag är bra på så är det att helga vilodagen. Ironiskt va? Jag är urkass på att ge mig själv ledigt. När jag väl är det så blir jag ofta rastlös och krypig i hela kroppen. Ändå njuter jag innerligt av det. Numera alltså. Det fanns en tid när varje ledig minut var uppbokad och planerad och “vila, det kunde man göra i graven”. Som jag avskyr det uttrycket idag. Det borde mer i i stil med “ju mindre en vilar desto snabbare hamnar man i graven”. Finns trots allt en obehaglig sanning gömd i det.

Läs mer: Med återhämtning i fokus

Bild från en annan grymt mysig söndag, närmare bestämt på Gotland när Linda visade mig Visby. Foto: Linda Engström (Resa medvetet)

Helga vilodagen

Tur att en kan fortsätta förändras till det bättre resten av sitt liv. Jag vet ju, rent logiskt, att flitens lampa inte ska lysa 24/7. Men som engagerad, ambitiös person tillika entreprenör är det ibland sjukt svårt att släcka den. Det känns, just i skrivande stund, som om jag rör mig i sirap. Som att jag bara står och stampar och att varje släckt sekund är ett slöseri och en fördröjning i företagets utveckling framåt.

Notera nu att det här inte stämmer ett endaste dugg och att jag vet det egentligen. Men det är de tankarna som jag trilskas med just nu. Därför blir det lite extra viktigt att helga vilodagen just idag. För att det förhoppningsvis ska dröja bra länge till innan min blick möter min gravsten och för att jag kommer prestera bättre nästa vecka, nästa år och resten av livet om jag respekterar min vilodag idag. Gör det du med om du kan, vi kan göra det tillsammans om än på varsitt håll. Eller så väljer du en annan vilodag att helga och njuta utav. Du förtjänar det!

Idag blir här en kombination av vila, vänner och brädspel och jag ska göra mitt bästa för att inte tänka på jobbet ens lite grand. Vad ska du hitta på eller låta bli att göra?

Kommentera  |  2 gillar

I sakta mak

God morgon vänner! Hur är läget? Med mig är det fint. Har hamnat i ett kreativt litet rus här på förmiddagen och skrivit för glatta livet. Dagarna flyter på i sakta mak och jag tycker det är rätt så mysigt. Det händer som ni såg igår rätt så mycket ändå. Och skönast är ändå den här känslan av att jobba ikapp småsaker som har hängt över mig hela våren och sommaren.

Comfy

I tisdags hängde jag på kontoret och det var prick lika fint som vanligt. Eftersom mitt möte blev framflyttat så passade jag på att dra på mig en collegeklänning som är som en enda mysig kram.

Tillbakablick

Den här veckan har faktiskt inneburit samma känsla som förra veckan. Jag har fått mycket gjort, i ett lugnt och behagligt tempo. Förvisso har jag varit tröttare nu men det är nog en förkylning som ligger och lurar i bakgrunden som orsakar det. Men det känns okej ändå, jag vilar mycket och när jag behöver det.

Veckans bästa

Att jag fick godkänt på min uppsats! Hade några kompletteringar i mitt metodavsnitt som behövde fixas till och det var så skönt att få feedbacken att det nu är klart. Tänkte jag ska skriva ihop en bloggartikel till er utifrån den så att ni kan få ta del utav godbitarna. Men givetvis var också veckans fotografering och intervjuer grymma höjdpunkter med!

BTS

En till sneak peak från fotograferingen, tycker den är så härligt fartfylld!

Veckans sämsta

Insikten om att ännu en infektion kommit och hälsat på. Dock ger den sig inte till känna mer än att jag är trött och har lite, lite ont i halsen så tar det som ett gott betyg åt mitt vilande och ätande att den inte bryter ut ordentligt. Hoppas det fortsätter så! Och att jag inte jinxade det nu, hähä.

Veckans utmaning

Att inte bli ledsen för att det inte blev någon springtur den här veckan pga halsontet. Men ja, så får det vara.

Framåtblick

Jag har faktiskt ingen aning om vad som kommer hända idag. Skulle egentligen vilja ta med tältet och vandra ut i skogen en sista gång för säsongen. Men ja, vi får se om orken räcker till för det eller om det “bara” blir en skogspromenad eller något annat.

Veckans ledarskapstanke

Alltså, den här bilden dök upp i mitt flöde och ja… Vad säger man? Kom i håg att vara trevlig mot alla eftersom du inte har någon aning om vem din nästa chef kommer att bli? Och, vad du postar på sociala medier spelar roll på jobbet även om du gör det på din privata profil?

Men ja, det var min vecka. Hur har du haft det? 

Kommentera  |  1 gillar

Att vara perfektionist

Läsarfråga:

“Hej! Har ett problem som du kanske skulle kunna hjälpa mig med. Jag jobbar i ett arbetslag där vi delvis har gemensamma arbetsuppgifter och jag har extremt svårt att släppa saker innan de är klara. Känner att det måste vara så bra det bara kan bli innan jag vill att någon annan alls ska få titta på och ännu mindre att de ska pilla på det jag jobbar med. Vilket såklart skapar en del irritation både för mig och kollegorna. Men det stressar också mig att inte hinna med riktigt. Hur ska jag göra för att lätta på min perfektionism och prestationsångest?

Hälsningar,

Eline”

Svar:

Hej Eline och tack för ditt mejl. Jag kan känna själv igen mig som perfektionist och drabbas med jämna mellanrum också av prestationsångest. Först och främst måste jag säga att det är grymt bra att du har gjort dessa insikter redan. Att bli medveten om sin perfektionism kan vara svårt och utan den medvetenheten är det svårt att förändra något.

Katt

Samtidigt, om jag stundtals faller in i min gamla perfektionism så är det ingenting jämfört med min katt. Hon är den mest krävande varelse jag har mött när det gäller att allting runt omkring henne (inte hennes egna prestationer förstås) ska vara perfekta.

Att vara perfektionist och hur en kan hantera det

Den där viljan och drivet efter att allting ska vara i ordning, kontrollerat och väl levererat, är en lurig jäkel alltså. För det är en sån tillfredsställelse när man ser resultatet! Och när andra blir imponerade över hur bra ens jobb är. På ett sätt är det ju bra att leverera hög kvalitet men när det blir orealistiskt, opraktiskt eller skapar problem i din vardag: då har perfektionismen kanske gått lite långt. För att motverka det och försöka vara perfektionist på en mer realistisk nivå så har jag tagit till följande knep:

“Your good enough is some elses great”

Det citatet bär jag med mig som en påminnelse i vardagen om att jag, när jag presterar på 80 procent fortfarande gör mer än många andra och jag har, utifrån att ha följt din blogg, en känsla av att detsamma gäller för dig.

Bestämt mig för min lägsta-nivå gällande kvalité

Det är lätt att tänka att det första intrycket alltid måste vara WOW! på jobbet. Och absolut är det bra om vissa insatser är det, men varje rapport och varje arbetsuppgift måste inte vara det. Jag kan till exempel inte ha en superdupergrym artikel som inte har ett enda stavfel eller perfekta bilder varje dag, tiden räcker liksom inte till för det.

Därför har jag några kriterier som är min grundläggande checklista där ett gäng motsvarar min miniminivå och allt utöver det är bonus i mån av tid. Jag gör exempelvis alltid en snabb korrläsning när jag publicerar men på min mer vardagliga inlägg är den rätt så kvick och inte så nogsam. I artiklar med intervjuer lägger jag däremot mer tid på det och jag låter alltid intervjupersonerna läsa och godkänna artikeln före publicering. Tycker det är så mycket lättare att jobba när jag har den checklistan i bakhuvudet där jag vet vad som är good enough och vad som är great. Vilket leder mig in på den sista tanken:

Att inte ta jobbet på så stort allvar

Självklart ska en vara seriös i och med sitt arbete men att överarbeta saker blir som du redan märkt ofta kontra-produktivt. Då kan det vara guld värt att stoppa sig själv och ifrågasätta om det verkligen är rätt prioriterat. Att leda sig själv innebär också att ta ansvar för sitt arbete fullt ut och då gäller att ha lite självinsikt med sig på vägen. Ställ dig frågorna:

  • “När är det här bra nog?”
  • “Vilka krav måste detta uppfylla?” och ifrågasätt då också vem är det egentligen som ställer dessa krav. Är det chefen, en kund eller du själv?

De kan ge dig lite vägledning i vad det är som krävs. Kom också ihåg att “done is often better than perfect”.

Perfektionism kan ju både handla om dina egna prestationer likväl som andras prestationer och andras förväntningar på dig. Bäst är om så många som möjligt kan bli nöjda och glada. Bild: Pixabay

Allt kan (nästan alltid) förbättras

Det gäller också att inse att allting, nästan alltid, kan bli bättre. Det går alltid att optimera och förbättra saker i efterhand. Ibland så kan man justera saker vidare vid behov. Ibland kan man inte det och då måste det resultatet få vara bra nog. Minns också att det förmodligen är så att du hade gjort saker annorlunda idag för att du har fått erfarenheter och lärdomar på vägen. Utan dem hade du kanske inte ens kunnat vara så efterklok som man blir när man ser sina misstag i backspegeln.

Bubblare: Be om objektiv hjälp

Om du känner att du inte själv kan reglera din perfektionism kan du be din chef eller kollega som du litar på att granska dig ett par gånger. Så att du, när du märker att du har fastnat med något, kan dubbelkolla: “är jag på väg att överarbeta det här eller behövs det någon ändring eller komplettering?”. Feedback av det slaget kan vara jättevärdefullt och efter ett par gånger kommer du förmodligen kunna avgöra själv när det är bra nog och inte.

Så, jag hoppas att dessa tips kan göra någon nytta. Stort lycka till! Är det någon av er andra som läser som kan bidra med tips på hur ni hanterar er egen eller andras perfektionism? Dela gärna med dig av era erfarenheter!


I vinjetten Läsarfrågan så besvarar jag frågor som ni läsare har ställt. Har du en fråga som du undrar över eller vill bolla? Tveka inte att ställa dem här eller mejla mig på clara@bossbloggen.se så svarar jag så snart jag har möjlighet!

2 Kommentarer  |  3 gillar

Sida 1 av 17

© Bossbloggen.se