Tagg: Starkskörhet

Högkänsligt ledarskap: att vara chef och HSP

Våra tidigare diskussioner om högkänslighet fick mig att börja tänka på det här med att vara högkänslig och ledare. Vilka effekter kan ens högkänslighet kan ha på ens ledarskap? Högkänsliga personer beskrivs som mer inkännande och känsliga för omvärlden eftersom våra nervsystem är mer utvecklat. Något som gör det lättare för att ta emot och tolka sinnesintryck men också medför att vi känner mer än de flesta. Det uppskattas att ungefär en femtedel av Sveriges invånare har detta karaktärsdrag. Vilket torde innebära att det finns en del HSP:are som är chefer idag eller vill arbeta inom ledande positioner i framtiden.

High Sensetive Personality, högkänslighet, att vara starkskör, orkidébarn – kärt barn har många namn och även om vi är i minoritet så är vi trots allt rätt ånga ute i arbetslivet. Bild: Pixabay

Högkänsligt ledarskap: att vara chef och HSP

Några av de förmågor som brukar tillskrivas högkänsliga personer är att kunna känna av sinnesstämningar och andra människors mående. Men också att vara mer närvarande, har starkare känsloupplevelser och vara mer analytiska.

− Det kan kanske ta längre tid att processa information och fatta beslut för en högkänslig person, men i gengäld blir besluten mer genomtänkta och genomarbetade, säger Ulrika Hederberg, kursledare och föreläsare i högkänslighet.

Hon ser högkänslighet som en stark styrka. Framförallt om man vill bygga organisationer som främjar öppenhet. Men också ha ledare som kan snappa upp saker på djupet i organisationens kulisser för att sedan zooma ut och se helheten innan andra gör det.

Ulrika Hederberg Foto: Viktoria Davidsson

− Folk öppnar ofta upp sig för den som är högkänslig eftersom de ofta är empatiska, se detaljer och uppfattar mer än vad som sägs. Det i kombination med ett intresse och att man värnar om arbetsgruppen är otroligt bra egenskaper att ha som ledare, säger Ulrika Hederberg.

Vad kan vara viktigt för ledaren som är högkänslig att komma ihåg och jobba med i sitt ledarskap? Här är några konkreta råd:

Ta hand om dig

Att du lättare tar in din omgivning kan innebära att du behöver fler små pauser och mer återhämtning jämfört med den som inte är högkänslig. Hitta verktyg och lär känna dina gränser för vad du orkar och inte. Undvik energitjuvar. Ulrika Hederberg menar även att högkänsliga personer ofta också extra känsliga för ljud, ljus och kan få svårt att fokusera om det händer för många saker samtidigt runtomkring oss. Öppna kontorslandskap kan vara extra påfrestande för högkänsliga.

− Är du dessutom högpresterande och sensitiv på samma gång är risken större att drabbas av utmattningssyndrom. Som högkänslig har du större behov av återhämtning och det behöver du ta hänsyn till om du ska ta hand om dig själv, säger Ulrika Hederberg och fortsätter:

− Kom även ihåg att du som högkänslig ofta presterar mer än gemene man när du väl är på topp. Återhämtningstid betyder alltså inte att du presterar mindre eller sämre än andra, snarare tvärtom.

Kom ihåg att du inte är ensam

Eftersom det inte är en del av normen att vara högkänslig kan det ibland vara tufft att vara starkskör. Precis som det ibland kan vara tufft att vara chef. Kom ihåg att du inte är ensam om någon av de två delarna. Våga prata med din egen chef om hur du är och hur din personlighet påverkar och påverkas utav jobbet. Kom också ihåg att HR-avdelningens grundläggande funktion är att stötta organisationens chefer. Ta hjälp av dem om det är jobbfråga som du behöver extra stöttning och råd inom.

Akta dig för terapeutrollen

Att som chef vilja ta hand om andra och att vara sympatisk är bra egenskaper. Men var noga med att inte låta andras problem med dina. Ta inte över andras arbeten och gör det åt dem och undvik rollen som terapeut.

− Det kan vara lätt att halka in i en terapeutroll när man vill väl så var noggrann med att inte passera den gränsen. Du är ledare och inte psykolog, säger Ulrika Hederberg.

Att vara empatisk som chef är en otroligt viktig egenskap, men det innebär inte att du ska axla rollen som terapeut när kollegor eller medarbetare mår dåligt. Bild: Pixabay

Fastna inte i detaljer

För den som är högkänslig och därmed ser betydligt fler detaljer än gemene man så kan det också vara enkelt att fastna eller lägga för stort vikt vid dem. Kan den detaljen du ser göra någon skillnad om du lyfter upp den som ledare? Om ja, gör det. Om inte, låt den bero.

Till exempel om du lägger märke till att en medarbetare uttrycker sig på ett sätt i samtal med kollegor som kan tolkas som mästrande. Far medarbetaren, arbetsgruppen och organisationen illa av detta beteende? Då kan det vara bra att prata med medarbetaren om det. Om kollegorna däremot inte gör det och det inte finns något att vinna på att medarbetaren ändrar sitt beteende – låt det vara.

Använd ditt högkänsliga ledarskap till att göra gott

Om du har en förmåga att känna in hur andra människor mår, använd den som kompass för att de ska kunna prestera så bra som möjligt på jobbet. Uppmuntra medarbetarna till att göra en sak i taget, ta pauser och gå hem i tid. Vi är alla olika och det är okej.

− Redan i skolan uppmuntras extroverta att ta mer plats och synas. Där ledaren till exempel fylla en viktig funktion och ta in alla i samtalet, inte bara de som hörs och syns mest, säger Ulrika Hederberg.

Om energin hos dig själv eller dina medarbetare inte räcker till rekommenderar hon att du, om det går, försöker boka om mötet med gott samvete eller gå dit med lägre förväntningar på dig själv.

− Lyssna på kroppen och acceptera att det är okej att inte vara på topp jämt. Lär känna dig själv och hur mycket du kan maxa ditt schema. Anpassa livet efter din personlighet om du inte, annars försök skala av så mycket som möjligt av det som tar energi så du kan göra fler saker som ger energi i stället, säger Ulrika Hederberg.

Vad säger ni läsare som har erfarenhet av ledande roller och är högkänsliga? Har din högkänslighet varit till din fördel som ledare?


Tyckte du om detta inlägg? Klicka i hjärtat och dela det gärna vidare!
Du följer väl Bossbloggen på FacebookInstagramBloglovin’ och Youtube?

12 Kommentarer  |  11 gillar

En dag som skaver

Hej, hej! Hur är läget med dig? Jag mår sådär faktiskt. Det här är en dag som skaver. Inget vill riktigt fungera och allt känns bara blä. Ni vet. En vaknar jättesent eftersom en förkylning ligger och ruvar i kroppen, har rejält ont i huvudet, det finns ingen riktig frukost hemma och när man kliver ut ur duschen så inser  man att handdukarna ligger (förvisso nytvättade) i en tvättpåse så lååångt bort från badrummet man kommer. Väl uppe så får man ingenting gjort på grund av tekniska strul och allmänt pyssel.

Idag är en dag som skaver lite grand

Ni vet känslan av att ingenting funkar. Inget stort eller egentligen särskilt rationellt. Allt är bara större, svårare och tyngre än vad det borde vara.

Men. Sen så loggar jag in här. Och så möts jag av era intressanta och reflekterande kommentarer som värmer och lindrar skavet. Jag får börja skriva dessa rader och märker att jag sitter och småler lite inombords. Jag fotar bilderna till det här inlägget och bara det att försöka se tjurig ut på en bild gör att jag har svårt att ta mig själv på särskilt stort allvar och börjar flabba i stället.

Clara Löfvenhamn

Är så tacksam över att jag får prata med er varje dag! Att du är här och att jag förhoppningsvis får jobba mer med detta framöver gör mig så förbenat glad.

Det går att le i en systemkollaps

Så nu sitter jag här, äter en burk ananas som första frulle (klockan ett på dan, ni hör ju. Det är full systemkollaps i min värld) och ler. För jag ska ju trots allt träffa Emilia om en timme för att skriva och snacka skit (lovar att äta något mer rejält än ananas). Jag har kommit på en idé som jag ska utveckla vidare. Plus att det ändå är fredag och den kommer inledas med att få umgås med min älskling över ett glas bubbel.

Hur mår du idag och vad ser du fram emot i helgen?


Tyckte du om detta inlägg? Klicka i hjärtat och dela det gärna vidare!
Du följer väl Bossbloggen på Facebook, Instagram, Bloglovin’ och Youtube?

4 Kommentarer  |  4 gillar

Om HSP och att vara stark men känslig på samma gång

Ni känner säkerligen redan till begreppet HSP, highly sensitive personality. Det är några år sedan nu det begreppet tittade ut i dagsljuset. En kort sammanfattning för er som inte känner till det sedan tidigare är att det är ett karaktärsdrag, alltså ingen diagnos utan en egenskap, som återfinns hos uppskattningsvis en femtedel av befolkningen enligt HSP Sverige. Den tros innebära att nervsystemet hos HSP-personer eller högkänsliga är mer utvecklat och känsligare och att vi förenklat tar in mer information och känner mer än gemene man. De flesta är introverta. Känner av stämningen först, kan vara (eller misstas för att vara) blyga och tillbakadragna. Men några högkänsliga, uppskattningsvis en tredjedel, är extroverta. Utåtriktade och sociala samtidigt som man är inkännande och tar in allt som händer och sker runt omkring en. Även kallade starksköra personligheter eller orkidébarn.

Att vara HSP som barn påverkade mig starkt utan att jag visste om det.

Att vara HSP som barn påverkade mig starkt, var en liten grubblare. Överanalyserande och lillgammal redan då. Kanske syns? 😉 Och de här små kattassarna som alltid ska vara med överallt? #sötdöden

Uppenbarelsen och lättnaden

Det var ungefär fem år sedan som jag hörde talas om det för första gången och det kändes som att få en uppenbarelse. Inte bara en utan närmare 26 års saknade pusselbitar föll på plats. Jag har sedan barnsben känt mig lite konstig. Annorlunda. Kunde läsa av stämningar och folks måenden och anpassade mig tidigt efter det. Så alla skulle må så bra som möjligt. Jämt. En social kameleont som kunde umgås med de flesta i alla olika situationer. Samtidigt var jag känslig. ”Kände efter för mycket” som det sades på något utvecklingssamtal. Med åren innebar det att jag försökte sluta känna så mycket. Ignorera det.Något som går sådär man är känslomänniska deluxe. När det andra människor upplever känns som om det drabbar en själv. Jag kan tappa andan av att se en solstråle falla vackert in genom ett fönster. Ett musikstycke kan på några sekunder slänga mig in i extas eller djup sorg. Ibland både och under samma crescendo.

Det var en enorm lättnad att få läsa mer om HSP. Att få ord och en förklaring till hur jag fungerar som person. Att det inte är konstigt att jag kan vara så superstark och göra och klara så mycket vissa dagar. Medan jag andra dagar känner mig hudlös, påverkas jättestarkt av allt och alla och knappt klarar av någonting. Att mina känslor är mer intensiva. Att jag är känsligare jämfört med många andra och att det är helt okej.

Hur naturen påverkar mig som HSP

Att vara i naturen är en otrolig upplevelse och kan få mig att bryta ut i tårar eller skutta runt av glädje eftersom den är så (infoga valfria svordomar) vacker.

HSP, starkskör, orkidébarn

Min utmattning och utbrändhet har faktiskt förstärkt detta ytterligare. Som barn var jag till exempel inte känslig för skavande sömmar i kläder men nu kan sådana detaljer nästan göra ont i huden en känsligare dag. Och även om jag anser att vi inte ska behöva sätta etiketter på oss själva (eller varandra) så kan det ibland att ha en förklaring till varför man är som man är när termen ”människa” inte räcker till. I mitt fall kan eller ska inte HSP, starkskör eller orkidéebarn vara en ursäkt för att jag agerar såsom jag gör. Men det kan förklara vissa reaktioner – både för mig själv och mina nära och kära. Det har i alla fall gjort min resa mot självacceptans betydligt lättare.

Vi kommer prata mer om HSP och vad detta karaktärsdrag kan innebära för en chefs ledarskap och en arbetsplats framöver. Till dess är jag lite nyfiken: är det fler än jag här som är HSP? Vad har det inneburit för er? För den som inte vet och vill testa om man har detta personlighetsdrag kan till exempel göra det här.


Tyckte du om detta inlägg?
Klicka på hjärtat eller dela inlägget så att andra kan få läsa det! 

26 Kommentarer  |  16 gillar

© Bossbloggen.se