Tagg: Psykisk ohälsa på jobbet (Sida 2 av 2)

Vad utmattningssyndrom kan lära dig som ledare

Enligt Försäkringskassan så har antalet sjukskrivningar för reaktioner på svår stress ökat med 59 procent mellan 2010-2015. Det motsvarar enligt deras analys 59 000 personer. Hur många av dem som är chefer eller har ledande positioner är inte fastställt men att det finns några av dem i denna grupp är troligt.

Med det som bakgrund är det idag dags att tala om chefer som har varit drabbade av utmattningssyndrom. Går det att komma tillbaka som chef efter att ha gått in i väggen? Finns det några erfarenheter som en före detta utmattad ledare kan ha nytta av i sitt framtida arbetsliv? Vad kan utmattningssyndrom lära dig som ledare?

 

Att drabbas av utmattningssyndrom är en erfarenhet som varken är enkel, avundsvärd eller något att skämmas för. Att övervinna den kan dock ge viktiga lärdomar som du som kan ha nytta utav för resten av livet. Bild: Pixabay

Läs mer: När chefen mår dåligt på jobbet

Vad utmattningssyndrom kan lära dig som ledare

Det korta svaret är ja, det kan gå att komma tillbaka. Det är tyvärr inte alla som blir helt återställda från en utmattning men det kan gå att bli frisk och att fortsätta arbeta som chef. Det kommer dock krävas att du går till botten med varför du blev sjuk, lär känna dig själv på djupet och jobbar med dig själv för att kunna bli friskare. Det är en process som sällan är enkel, den tar lång tid och kräver många gånger professionell hjälp på vägen. I gengäld kan den ge dig möjligheten att bli en mer hälsosam och bättre version av ditt tidigare jag.

Terron Musgrove. Foto: John Odou Andrews

− Det finns inga genvägar för att komma tillbaka till ett friskare liv. Men, jag anser att det kan gå att komma tillbaka och vara starkare, bättre och mer grundad i sig själv. Gör du det som chef kommer organisationen att få ett bättre ledarskap som resultat, säger Terron Musgrove. Han är idag ICF-certifierad coach, som själv arbetade som chef när han drabbades av utmattningssyndrom:

− Ju bättre du känner dig själv desto lättare blir det att vara medveten om dig själv och hur du mår. Du blir också tryggare i dig själv vilket kommer märkas ditt ledarskap, säger Terron Musgrove.

Du kan bli en bättre beslutsförfattare

Att arbeta med sig själv innebär bland annat att ta reda på vilka värderingar som är viktiga för dig. En vetskap som kommer göra att du stå stadigare. Den kan också hjälpa att prioritera bättre eftersom du har erfarenhet av att resurser som tid och energi inte är obegränsade.

− Att bli bättre på att sätta gränser, förstå vilka signaler och behov som finns och bemöta andras osäkerhet är saker som du ofta utvecklar i ditt arbete med dig själv. Det blir lättare att få koll på vad som är viktigt och att stå tryggare i både dina och företagets värderingar. Vilket gör att du kan fatta snabbare och klokare beslut, säger Terron Musgrave.

Du kan bli mer närvarande som ledare

Personer som har varit utmattade och blivit friska blir ofta mer närvarande i sin vardag och tar en sak i taget. Detta är något som kan vara mycket användbart för en ledare.

− Ledare som har varit utmattade utvecklar ofta en förmåga att kunna se fler detaljer och nyanser. De blir ofta mer närvarande och känner in saker som andra kanske missar. En viktig förmåga när du arbetar med andra människor, säger Terron Musgrove.

Att vara såhär kamouflerad är sällan eftersträvansvärt som ledare. Tvärtom bör du vara så tydlig som möjligt. Bild: Pixabay

Du kan bli mer tydlig

Att rehabiliteras från en utmattning ställer ofta stora krav på att du har koll på vad som ska göras när och att du ta en sak i taget. Men också att du håller balansen mellan nytta och nöje och detta är beteenden som kan främja dig som ledare. Det går inte att bara köra på och jobba 24/7 som du gjorde tidigare. Använd dig av den strukturen som krävs av dig på vägen tillbaka även när du är frisk.

− Om tanken är att du ska komma tillbaka på 25 procent men gör jobbet för en halv- eller deltidstjänst så tar du en genväg. Om du har jobbat med dig själv ordentligt så har du verktyg för att kunna kommunicera med dina medarbetare och din chef om vad som är viktigt för att du ska komma tillbaka hela vägen, säger Terron Musgrove.

Det finns ofta mycket skam och skuldkänslor kring utmattning och utmattningsdepression. Därför är det viktigt att skapa ett arbetsklimat som aktivt jobbar med att ha en hållbar och tillåtande arbetsmiljö.

− Om man inte har en arbetsplats som kan stötta, acceptera eller förstå fördelarna med att du har varit sjuk men också blivit frisk: då är du på fel plats, säger Terron Musgrove.

Läs mer: Våga prata om psykisk ohälsa på jobbet


Tyckte du om detta inlägg? Klicka i hjärtat och dela det gärna vidare!
Du följer väl Bossbloggen på Facebook, Instagram, Bloglovin’ och Youtube?

2 Kommentarer  |  7 gillar

Psykologiska säljhinder: vad stoppar dig?

Aldrig har väl ett strömavbrott varit så välkommet som i den stund du ska ringa ett kallt säljsamtal till en viktig kund? Känns det som att du tränger dig på när du ska prata business med en nätverkskontakt eller familjemedlem? Blir du kallsvettig vid blotta tanken på att ta plats på en scen framför en massa andra personer? Om du svarar ja på någon av de frågorna kan de vara ett av dina psykologiska säljhinder.

Kärt barn har många namn: psykologiska säljhinder, mentala hinder, hjärnspöken. Oavsett vad de kallas så kan förhindra oss från att göra affärer. Studier påvisar att det finns tolv olika typer och idag kikar vi närmare på vilka det är enligt författaren och forskaren George W Dudley. Känner du igen dig i något av dessa olika beteenden?

Vilka psykologiska säljhinder finns det och hur kan du övervinna dem?

Psykologiska säljhinder kan se olika ut från person till person så som ledare gäller det att ha ett öppet sinne för att kunna se och stötta medarbetar som har svårt att övervinna sina säljhinder. Bild: Pixabay

Psykologiska hinder: vad stoppar dig?

1. Domedagssiande

För domedagssiaren är allt nattsvart och all energi som personen besitter ägnas åt att oroa sig och förbereda sig inför olika katastrofscenarier i stället för att göra jobbet.

2. Överförberedelse

Har du någon gång mött en person som, inför kundmöten eller kundkontakter, förbereder sig i det oändliga? Som kanske rentutav undviker eller skjuter upp kundkontakten med motiveringen “jag måste bara förbereda mig lite till”?

3. Hyperprofessionalism

När en säljarens image och att ge rätt intryck, både till utseende och sätt, blir viktigare än kunden finns det en möjlighet att misstänka att säljaren lider av hyperprofessionalism. Det blir helt enkelt viktigare att verka viktig än att göra själva jobbet.

4. Scenskräck

Scenskräck och att ogilla att tala inför andra är en vanlig rädsla som kan leda till oerhörda obehagskänslor för den som är drabbad. Kan leda till att man undviker situationer där rampljuset riktas mot en och absolut påverka ens arbete om ens yrkesroll kräver att man talar inför folk.

Scenskräck är ett exempel på psykologiska säljhinder

Vissa är mer bekväma med att stå på scen än andra! Bild: Pixabay

5. Rollförnekelse

Att försäljningsavdelningar använder sig utav andra titlar än just säljare är knappast något nytt och det dyker ideligen upp nya titlar som är tänkta att maskera eller avdramatisera det faktum att det är ett säljjobb.

6. Obeslutsamhet

Ett annat psykologiskt säljhinder är att säljaren räds för att vara påträngande eller framfusig i säljsituationer. Vill gärna bygga relationer och hoppa över säljbiten om man kan välja.

7. Social osäkerhet

Den som lider av social differentiering skiljer på folk och folk och är oftast rädd för att vända sig till personer som anses stå högre än sig själv i den organisatoriska, sociala eller ekonomiska hierarkin. Döljs gärna bakom en mask av klassförakt framförallt då riktad uppåt och att “de där uppe inte ska tro att de är något”.

8. Vänseparering

Tycker du att det är känslomässigt jobbigt att ha sälj- eller jobbsamtal med vänner och håller helst vänner och jobb separerade ifrån varandra? Då kan du vara drabbad av säljhindret vänseparering.

Att göra business med familjemedlemmar eller vänner kan vara ett rejält psykologiskt säljhinder. Bild: Pixabay

9. Familjeseparering

Principen för vänner kan även gälla för familjen. Kan du tänka dig att göra affärer inom familjen eller undviker du säljkontakt eller säljsamtal inom familjen till varje pris? Enligt George W Dudleys studier så är vn- och familjesepararering de två vanligaste psykologiska säljhindren.

10. Referensrädsla

Att be om referenser från kunder och säljkontakter kan vara obehagligt för den som lider av det mentala hindret referensrädsla.

11. Telefonfobi

Tillhör du kategorin som avskyr att tala i telefon och framförallt med personer som du inte känner? Telefonen eller tekniken i sig kan ofta utgöra en rädsla som förhindrar en från att ringa till en kund.

12. Reflexmässig opposition

Den som är drabbad av reflexmässig opposition har enligt studien ofta låg självkänsla och stort bekräftelsebehov på samma gång. Vill gärna ha feedback så länge den är bra men motsätter sig alla former av kritik och har ett tvångsmässigt behov av att skylla ifrån sig eller hitta andra ursäkter om kritik ges.

 

“Vadå ringa? Det är väl bara en lysande leksak?” Bild: Pixabay

Känner du igen dig själv (eller någon annan) i någon av beskrivningarna? Frukta icke. De kan hanteras på olika sätt.

Så kan du övervinna psykologiska säljhinder

För det första: bli medveten om säljhindret. Att förändra beteendemönster

För det andra: är det ett problem eller bara ett obehag? Om det bara är obehagligt att ringa kalla samtal men du kan göra det ändå (eller leja bort det till någon annan) – då är det kanske inte ett så himla stort problem egentligen. En relativt enkel lösning mot obehag är att utsätta sig för situationen regelbundet och öva, öva, öva på det.

För det tredje: om det är ett rejält problem som hindrar dig i ditt arbetsliv, sök hjälp hos någon som är professionell inom området där du har problem. Då kan du både få råd och stöd att hantera dina bekymmer men också möjligheter att öva eller bemöta dem i en trygg och kunnig miljö.

Vad säger du? Känner du igen dig i något av de olika säljhinderna? Den jag kan relatera mest till är nog nummer 6 och känslan av att man inte vill tränga sig på sina kontakter när en pratar affärer. Som tur var är det bara ett obehag så ofta hjälper det att ta ett djupt andetag och göra det ändå.  Vilken punkt är din säljsvaghet?

6 Kommentarer  |  5 gillar

Sexism kan skada mäns hälsa

Att det är demoraliserande, skadligt och fruktansvärt att utsättas för sexism eller sexistiska beteenden råder det inget tvivel om. Hur hälsosamt det att utöva det? Inte alls enligt en ny studie. På den internationella mansdagen pratade vi om mansrollen och varför det är viktigt att vi jobbar för att förändra den. I förra veckan släpptes en forskningsstudie som bekräftar kopplingen mellan synen på manlighet och psykisk ohälsa.

Sexism kan skada mäns psykiska hälsa

Vilka argument återstår för att behålla synen på vad som är klassiskt manligt? Bild: Pixabay

Meta-studie om manlighet

Studien om manlighet är en meta-studie där forskare från Indiana University Bloomington och Nanyang Technological University i Singapore har granskat 78 olika studier med drygt 19 000 deltagare.

De “traditionellt manliga” normer som studien klassar som särskilt manliga sammanfattas av Popular Science. Stark vinnarinstinkt, ett behov av att kontrollera sina känslor, våld, riskbeteende, dominans, självtillit, promiskuöst leverne, att jobbet är viktigt, makt över kvinnor, homofobi och jakt på status.

Sexism kan skada mäns hälsa

Meta-studiens resultat är att män som identifierar sig med dessa “traditionellt manliga” normer i högre utsträckning drabbas av psykisk ohälsa. De tre normerna som gav störst negativa effekter på deras mentala hälsa var: självtilliten, promiskuiteten och makten över kvinnor. De två senare har en stark koppling till sexism och sexistiskt beteende och enligt studien är männen som aktivt följer dessa normer mindre benägna att söka hjälp för sitt dåliga mående.

Är det någon som är förvånad?

2 Kommentarer  |  2 gillar

Skillnaden mellan att vara överarbetad och utbränd

Det är väl knappast en nyhet för någon av er läsare att jag har varit utbränd och sjuk i utmattningssyndrom. På ett sätt är jag frisk i dag eftersom jag jobbar heltid och lite därtill. Trots det har jag en bra bit kvar att gå. Idag är en sån dag när jag känner mig helt urlakad. Den senaste tiden har arbetsbelastningen varit hög, jag har varit extremt social och dessutom konstant förkyld vilket sammantaget belastar energikontot extra mycket. Är jag överarbetad? Lite grann: med nedsatt förmåga blir både heltidsjobb och bloggjobb i mesta laget. Är jag på väg att gå in i väggen igen? Nej. Dels för att jag prioriterar in mer återhämtning, dels för att det handlar om en kortare tidsperiod. Men visst, det gäller att vara försiktig så det inte fortsätter tills kroppen är helt slutkörd.

Skillnaden mellan att vara överarbetad och gå in i väggen är på ett sätt minimal, på ett annat avgrundsdjup. Jag vill vara tydlig med att inget av scenarierna är bra. Det må vara trendigt att ha tusen järn i elden och en fulltecknad kalender dygnet runt. Men om din kropp skickar dig varningssignaler så snälla, ta dem på allvar.

Bossbloggen om skillnaden mellan att vara överarbetad och utbränd

En hektisk vardag ses ofta som något positivt och förknippas starkt med framgång, oavsett vilket pris det aktiva livet har. Bild: Pixabay

Går du in i väggen så känns det

Min erfarenhet är att de som skriker högt om att de håller på att gå in i väggen är längre i från den än de personer som sammanbitet fortsätter springa och pressar sig ännu hårdare. Att den senare kategorin är så inne i sitt ekorrhjul att de inte ens ser väggen komma emot dem. Missförstå mig inte – om du känner dig överarbetad så ska du signalera om det. Prata med din chef och vidta åtgärder så att du minskar din stress och bryter den negativa spiralen. Men chefen, som självfallet bör lyssna till de som säger ifrån, måste också hålla ett öga på dem som inte gör det. På dem som hoppar över luncher, raster eller jobbar mycket övertid och ändå tar på sig fler arbetsuppgifter.

Att vara överarbetad är upptakten till att bli utbränd. Är du överarbetad och fortsätter köra på i hundranittio knyck utan vila eller återhämtning så kommer du förr eller senare att gå in i väggen.

Om du går in i väggen så kommer du att märka det – för du kan inte göra någonting annat sen. Att ta sig tillbaka från en utbrändhet innebär mycket mer än att vila en vecka, åka på semester eller vara sjuk några dagar.

Du kan inte vara lite utbränd

Du kan inte heller vara lite utbränd. Jag träffade ett tag en läkare som ville använda ordet vidbränd eftersom han tyckte utbrändhet lät så slutgiltigt. Det håller jag inte med om. Det var slutgiltigt att gå in i väggen men i askan kan också nytt liv spira. Som fågel Fenix, för jag varken vill eller kommer att kunna bli samma person som jag var före utbrändheten.

Bossbloggen om att vara överarbetad eller utbränd

Ända sedan jag själv gick in i väggen har jag hämtat styrka i att jag kommer resa mig ur askan likt fågel Fenix. Att jag kommer bli frisk och en bättre version av mig själv. Bild. Pixabay

Vad händer om någon säger “jag är utbränd” istället för  “jag är överarbetad”?

Jag har på senare tid hört flera som säger att de är utbrända när de i själva verket är lite slitna. En del fortsätter med att berätta att de lyckades ta sig ur det på ett par veckor. Det får mig att vilja storgråta. Tycker att PT-Fia har sagt allt med denna krönika på hur det kan kännas när någon reducerar mina år av sjukdom till en till en tillfällig trötthet. Så jag tänkte att vi i stället ska titta på vad som kan hända om när någon säger att hen är utbränd när denne i själva verket är överarbetad.

Psykisk ohälsa är ett område vi sällan talar om på arbetsplatser. Även om utmattningssyndrom eller utbrändhet leder till stora fysiska besvär faller de in under denna kategori, framförallt om man drabbas av utmattningsdepression. Psykisk ohälsa är varken enkelt eller smärtfritt att tala om för den som drabbats. Inte blir det lättare av att vi i arbetslivet förväxlar överarbetning med utbrändhet eller utmattning.

Clara Löfvenhamn om att vara överarbetad eller utbränd

Att gå in i väggen och prata om det efteråt är inte alltid så lätt men det är viktigt om vi ska skapa en förändring och ett mer kunnigt arbetsliv.

Resultatet blir att diagnosen förringas, inte tas på allvar eller i värsta fall bidrar till mer okunskap. Att arbetsgivare och kollegor tänker ”men Minna återhämtade sig ju på studs från detta, varför gör inte Ludvig det?” och därefter drar den felaktiga slutsatsen att Ludvigs utmattning bara har med honom som individ att göra.

Hur bemöter man det?

Vad gör man då om man hör någon säga att de är ”lite utbrända”? Jag ska ärligt säga att jag inte har något direkt svar på den frågan idag. Min spontana tanke: säg inte så mycket så alls om du inte känner personen i fråga oroligt väl och vet vad hen har gått igenom. Att bemöta sjukdomsproblematik med tvivel känns knappast ett bra sätt för att få ett ett arbetsliv där vi pratar mer om psykisk ohälsa.

Vad säger ni andra som upplevt detta? Har ni erfarenhet av detta och hur agerade du då?


Tyckte du om detta inlägg?
Klicka på hjärtat eller dela inlägget så att andra kan få läsa det! 

22 Kommentarer  |  7 gillar

När chefen mår dåligt på jobbet

Under min rehabilitering från utbrändheten har jag fått möjligheten att fundera en del kring psykisk ohälsa på arbetsplatser och kommer att publicera ett par artiklar i ämnet framöver. Idag kommer det att handla om när chefen mår dåligt på jobbet.

I en tid där du helst alltid ska tänka glada, peppande tankar och ständigt vara på topp, effektiv och snygg är det lätt att glömma bort att det är ytterst mänskligt att må dåligt emellanåt. Känslor som ilska, sorg, saknad och frustration också fyller sin funktion i våra mänskliga medvetanden. Allas liv förändras med jämna mellanrum, ibland till bet bättre och ibland till det sämre. Ibland är det du som fattar tuffa beslut som får konsekvenser i din vardag och ibland drabbas vi av kriser eller trauman vi inte alls kan påverka.  Kontentan? Att må dåligt i perioder är en del av att leva.

När chefen mår dåligt på jobbet

Grafik: MAST Produktion

Får chefen må dåligt?

Men gäller det även chefer? Må vara att chefen inte behöver vara perfekt men på jobbet har du som ledare ett större ansvar för att verksamheten funkar är det lätt att undra: får man som chef må dåligt?

Det korta svaret är självfallet ja. Ingen kan prestera fantastiskt eller vara superduperglad alla dagar i veckan. Men på följdfrågan ”om chefen mår dåligt – får det  synas på jobbet?” blir svaret lite mer komplext.

─ Att må dåligt är ingenting som man bestämmer själv. Mår man dåligt så mår man dåligt. Men vad man kan och bör visa av sitt mående det beror på vilka omständigheter som råder. säger Ulla Risling, legitimerad psykolog inom arbetslivets psykologi och klinisk psykologi.

Hon menar att det dels beror det på vilken typ av organisation du befinner dig i och vilken kultur som ni har. Vissa företag präglas av makt, lydnad och rivalitet och där blir det ofta svårare att erkänna högt att  man mår dåligt eftersom det kan ses som svaghet. Andra organisationer ser det som positivt att du som ledare erkänner din mänsklighet och rent utav värdesätter att du gör det.

Ulla Risling

Ulla Risling. Foto: Per Hallén

─ Det finns kulturer där man kan vara både stark och svag som ledare. Vi kan jämföra det med dur och moll, ju bredare register du har desto rikare är du som person. Är det en bra organisation kan man handskas med att dess medarbetare inte alltid mår bra och hjälpa dem, säger Ulla Risling.

Som chef kan du inte leva ut allt som du känner för stunden utan du måste ta hänsyn till både dig själv och andra. Så hur kan du tänka och agera när du som chef mår kasst?

Bedöm läget

Först och främst: hur mår du och hur påverkar ditt mående dig och ditt arbete? Vad kan du hantera i arbetet och vad kan du inte hantera?

Sedan gäller det att lokalisera var organisationen och din medarbetare befinner sig. Hur tillåtande miljö befinner du dig i? Vilka svagheter klarar organisationen och arbetet av? Har du personer som är beroende av dig i din situation? På vilket sätt är det som du behövs?

─ Bara för att man mår dåligt innebär det inte att man inte kan sköta sitt jobb ändå. Vissa situationer kan man hantera privat men ibland är man tvungen att berätta för medarbetare och kollegor hur det ligger till, säger Ulla Risling.

Be om hjälp

Om du mår dåligt rekommenderar Ulla Risling att du pratar med någon som du har stort förtroende för. Till exempel kollega, partner, vän eller bekant där du kan få prata, gråta ut eller få reflektionsutrymme. Om det inte räcker eller om du känner att ditt mående påverkar ditt arbete för mycket: be om hjälp även från arbetsplatsen.

─ Att be om hjälp kan ta bördan från den den känslomässiga nivån till den mer logiska. Ibland är det bättre att ta ett break eller en time out, få lite andra arbetsuppgifter eller dela med sig av sitt ledarskap en tid, säger Ulla Risling.

Hon ser även stora fördelar med ta hjälp av en professionell samtalspart. Därifrån kan du få extra hjälp med att analysera situationen och hur du ska hantera den. Att prata med med någon i en liknande kris kan också hjälpa.

Prata om det

Personlig utan att vara privat

Om du skulle mötas av förakt för svaghet i din organisation tipsar Ulla Risling om att du ändå kan vara öppen med att du går igenom svårigheter utan att lämna ut några detaljer. Exempelvis kan du säga ”Det här går jag igenom just nu. Jag har mina hjälpkanaler. Det kommer inte att påverka mitt jobb och jag har stor förståelse för att detta händer alla. Ni är välkomna att be mig om hjälp om ni råkar i svårighet en dag och då kommer jag att hjälpa er att få hjälp och stöd i det.” Du kan komma att bli svartmålad men din öppenhet kan också innebära en förändring.

─ Kriser kan ge erfarenheter som man kan dela med andra. Det vi själva har varit med om i svåra perioder kan vara det som gör oss skickliga inom våra yrkesområden. Bearbeta det först så att det inte är ett så känsligt område eller sår som lätt rivs upp, säger Ulla Risling.

När man mår dåligt blir man ofta känsligare, mer lättretlig och får betydligt kortare stubin. Och ibland reagerar man för starkt för snabbt – även som chef. Skulle du bli förvirrad, tappa ditt omdömet eller humöret på jobbet är det kanske inte bra – men det behöver inte vara hela världen.

─ Skulle det hända, be om ursäkt om du råkat bli arg på fel ställe och berätta vad som händer. Då visar du i din handling att andra också får vara mänskliga, säger Ulla Risling och fortsätter:

─ Använd ditt ledarskap till att tillåta svaghet. Har man visat respekt och förståelse själv får man ofta det tillbaka.

8 Kommentarer  |  5 gillar

Sida 2 av 2

© Bossbloggen.se