Tagg: Ledarskapsutbildning

Born this way – nu är jag diplomerad coach

Detta inlägg i skrivet i reklamsamarbete med
CoachCompanion

Vi har ju pratat om det förut, det här med att känna sig lite annorlunda. För även om jag allt som oftast trivs fantastiskt bra i mitt eget skinn så känner mig rätt så weird ibland. Och under förra året, mitt andra år som företagare, då gjorde jag det mest jämt. Även om det var ett bra år på många vis kändes det motigt och tungt. Jag började dessutom tvivla en del på vad jag håller på med. Men eftersom jag är målmedveten så har jag jobbat på som vanligt ändå och i november fick jag möjligheten att börja samarbeta med CoachCompanion för att utbilda mig till diplomerad coach. En oväntad chans som har visat sig påverka mig på flera olika vis såhär fyra månader senare.

Något annat jag tar med mig är minnet av alla glada skratt som jag har fått i coachfamiljen. Helt underbart!

Born this way

I december så gjorde vi några övningar och en av dem påverkade mig rätt starkt. Mycket för att den inte gav mig ett endaste svar utan snarare lämnade mig med de två stora frågor som jag hade brottats med hela året. Är det möjligt att lyckas med det jag drömmer om? Och kommer jag att lyckas? Det kanske kan låta banalt men för mig sammanfattade de allt mitt tvivel, all min undran och jag var så frustrerad över att inte ha svaren på dem.

En frustration som jag bar med mig i nästan två månaders tid. Men för någon månad sedan lossnade den tack vare ett samtal med min fantastiska mentorcoach. Och som det så ofta visar sig i coachsamtal låg svaret mitt framför näsan på mig. Klart jag kommer att lyckas! Jag lever ju på många vis redan min dröm och varje år tar mig bara längre och längre på den här häftiga resan.

När den insikten föll på plats så kunde jag andas ut de spänningar jag burit på. Tack vare utbildningen kunde jag också hitta styrka från ett annat håll. Nämligen musiken och närmare bestämt låten Born this way. Jag är kanske inte Lady Gagas största fan när det gäller hennes musik. Men efter att ha sett dokumentären Five foot two kan jag inte låta bli att beundra hennes kreativitet, jäklar anamma och mod inför att alltid gå sin egen väg. Så nu peppar jag mig själv flera gånger i veckan med att dra på den och påminna mig om att jag inte bara är på rätt väg… I was born this way! Både som människa, ledarskapsutvecklare och coach.

Jag vet inte om ni minns det, men när jag började utbildningen så visade jag ju mina bilder på före och efter. Före kände jag mig som den där lilla grodan och ja, nu brinner helt klart tomteblossen!

Nu är jag diplomerad coach!

Så ndiplomerad coach sedan en dryg vecka tillbaka, tjoho! Och även om detta är nytt så har jag, genom hela utbildningen, burit med mig den fina känslan av att ha hittat hem. Jag har jobbat med det coachande ledarskapet länge, men nu har jag hittat en ny nivå och den känns så hemtrevlig. Hemtrevlig och lyxig. För det är en lyx att hitta rätt och jag kan så tydligt se hur coachningen kommer att vara en ännu mer naturlig del av mig framöver.

Bästaste coachkompisarna.

Hur, det kommer jag att skriva ett eget inlägg om i nästa vecka. För stunden tänker jag att gotta mig ordentligt i glädjen över att ha klarat diplomeringen. Men också av känslan att slottet, som jag ser mitt företag som, har fått ett nytt rum. Ett rum som är en luftig oas med högt i tak och mjuka fåtöljer som tillåter samtal om både det som är pirrigt och svårt.

Vad säger du? Har du hittat hem i arbetslivet och hur kom du i så fall dit? Om inte, vad tror du behövs för att du ska komma dit du vill vara? Dela gärna med dig av dina tankar!


Detta inlägg är skrivet i reklamsamarbete med CoachCompanion. För mer information om hur jag förhåller mig till samarbeten och PR – läs Bossbloggens PR Policy

Kommentera  |  4 gillar

Halvmotiverad student

Vet du… Idag måste jag skriva av mig om en sak som faktiskt känns lite obekväm att prata högt om. Jag har nog aldrig någonsin varit så omotiverad av mina studier som jag är nu. Jag läser ju fortsättningskursen på sociologi och har 1,5 termin till på halvfart tills jag tar min examen. Och sociologi är superintressant! När jag väl sätter mig ner och läser kurslitteraturen eller är i skolan så tycker jag att det är grymt lärorikt. Men segt. Om det sedan blir segt för att jag är en halvmotiverad student eller om jag blir halvmotiverad för att det är segt är en annan fråga, haha.

Student

Två helt olika styrkor som jag har är min förmåga att dagdrömma och min disciplin. Det är ändå väldigt användbart i sådana här lägen när man gör något stort och jobbigt!

Samtidigt tänker jag att det inte är så konstigt att jag känner såhär. Dels har jag ju läst klart mina ledarskapskurser vilka är de som jag tycker är roligast i hela världen. Dels så är det till hösten tio (!) år sedan jag började läsa den här utbildningen. Hösten 2009 började jag och tänkte ta min examen 2015 innan livet kom emellan. Nu börjar mållinjen ändå närma sig där borta i horisonten och mitt bästa knep just nu är att visualisera hur det kommer att vara att den dagen jag blir klar. 35 bast, dubbla kandidat, femton års arbetslivserfarenhet är mitt mantra, haha. Det och de små stunderna av glädje när jag får sitta och grotta ner mig i läsa intressanta saker eller lyssna på mina kursares kloka tankar är det som håller min ånga uppe. Nu är det dags att ta de där sista kliven in i mål!

Har du något bra knep att ta till när motivationen tryter?

Kommentera  |  1 gillar

Förbereda sig för föreläsning

God morgon! Hur står det till? Med mig är det fint. Är ju i Stockholm för att föreläsa och håller på att jobba undan dagens största måste före dess. Så skönt när man hinner göra det. Det här med att förbereda sig för föreläsning känns ibland som en hel vetenskap. Jag vet vissa kollegor som kör en hel ritual innan det är dags att kliva upp på scenen medan andra fristylar från början till slut. Själv är jag mittemellan och nöjer mig med att vara lagom förberedd, improvisera lite grand och att ta några djupa andetag innan det drar igång.

Men de goda råden är ofta många om vad man ska göra och inte. Så, för att kanske nyansera det lite, tänkte jag dela med mig av hur jag tänker kring att förbereda sig för att föreläsa eller hålla en dragning av något slag.

Panel 1

Från ett ögonblick när jag talade med hela kroppen hos StyrelseAkademien i Malmö. Foto: Isabella Holmqvist

Var lagom förberedd

Det är en hårfin gräns mellan att vara förberedd och förbereda sig för mycket. Är du kunnig inom ditt ämne? Har du en röd tråd och vet vad du vill ha sagt? Grymt, då kanske du inte behöver ägna tjugo timmar åt att förbereda dig. Det beror givetvis på syftet med presentationen men oftast så är du trots allt anlitad för att du har kunskap att dela med dig utav så lägg mest fokus på att faktiskt få ut den kunskapen.

Ha inte text i din PowerPoint

PowerPoint i all ära, den kan vara en fantastisk visuell förstärkning, men undvik att ha text i den. Och har du text – läs inte upp den innantill eller ha stora textsjok som man ska läsa om det inte är något väldigt talande exempel. Bäst upplever jag ofta att det är när det bara är bilder om ens någon PowerPoint alls. Eventuella viktiga siffror eller uppgifter kan man ha på ett talarkort och sedan brukar jag ha en kort PDF med sammanfattning av föreläsningen som man kan skicka ut efteråt i stället för att ha allting i sina slides.

Läs av publiken

Alla föreläsningar och presentationer skiljer sig åt, du har olika dagsform och i vissa fall är publiken helt med dig direkt och ibland är ni på helt olika ställen. Därför har jag tagit till vara på råd från andra föreläsningsveteraner att vara på plats lite innan och socialisera sig med publiken om möjlighet finnes.

Kom ihåg det eviga lärandet

Att föreläsa är som allt annat ett enda evigt lärande. Nya situationer uppstår, nya fel händer, nya lärdomar erhålls. Så passa på att utvärdera för dig själv efter varje dragning. Vad du har lärt dig och vad du ska testa att göra annorlunda nästa gång?

Vad är det viktigaste?

Om det är en enda sak som du vill att publiken ska ta med sig från föreläsningen eller presentationen: vad ska det vara då? Vad är det viktigaste?

Exempel: min föreläsning Management by Generation Z handlar om den yngsta generationens intåg på arbetsmarknaden och in i chefsroller. Om era förmågor, förutsättningar och vad ni (är trots allt en femtedel av er läsare hör till denna generation) kan och vill bidra med till era arbetsplatser. Men det viktigaste från den föreläsningen är faktiskt att vi alla är människor oavsett ålder. Alla har vi förmågor och färdigheter så det upprepar jag flera gånger under föreläsningens gång: vi alla är människor för det är trots alla likheter och olikheter det viktigaste av allt.

Så, med det konstaterat ska jag göra mig i ordning för att sticka iväg till dagens gig. Har du några bra knep som du brukar använda dig av när du ska presentera något eller hålla en dragning? Dela gärna med dig så kan vi ha en liten tipslista här!

4 Kommentarer  |  5 gillar

Äntligen dags för hemtenta

Hej! Hur är det med dig? Själv har jag en rätt så sömnig dag idag. Dels eftersom jag hade planerat in från början att den skulle vara lugn och mestadels social. Dels för att jag åkte på migrän igår kväll och därmed inte studsade upp ur sängen i morse. I gengäld så har den dagen varit görmysig och precis vad som behövdes. Lovar att berätta mer om det senare men måste uppehålla mig lite i nuet och den energiboosten jag just fick. Vi har nämligen fått vår hemtenta!

...

Är man knäpp eller är man knäpp? Ja, det är väl den eviga frågan… Samtidigt tror jag att livet blir lite roligare om man är lite galen så kallar mig nog normal detta till trots.

En hemtenta, tjalalalala

Jag vet, trodde du inte att jag är en crazy person innan så lär du göra det nu. Det är helt okej. Men ja, saken är alltså den att jag älskar hemtentor och att jag knappt kan bärga mig nu tills jag får sätta mig ner med datorn och kurslitteraturen och skriva, tänka, skriva, tänka lite till och skriva ännu mer.

Dagens i-landsproblem är alltså att jag inte bör göra just det. Hade ju tänkt att gå hem från kontoret, springa en säng, laga mat och sedan slappa tills det är sängdags.

Och jo, den planen kvarstår. Än en gång skola förnuftet segra över viljan och jag ska inte börja peta på den ikväll. Fastän jag vill. Fastän det är roligt. Ikväll ska mitt huvud vila. Hade trott att vi skulle få den nästa vecka så jag kan gott vänta några dagar till med att nörda ner mig.

För den som fortfarande tvivlar kan jag säga att dessa rader är skrivna utan den minsta ironi eller sarkasm. Samtidigt har jag enligt tidigare erfarenheter fått höra att jag är galen som tycker det är roligt att få utmana mig, mina kunskaper och mina förmågor i tentaformat. Hur ser ditt förhållande ut till tentor? Hiss eller diss?

2 Kommentarer  |    Gilla!

Tankar om mina studier

Vet du vad jag insåg häromdagen? Att i år är det tio år sedan jag började plugga igen och göra det jämte mitt jobb. Tio år. Det är ju helt jäkla decennium?! Fick i och för sig pausa två år på grund av utmattningen och ett år på grund av att jag startade Bossbloggen men det är ändå rätt mastigt. Nu är jag inne på det femte året av sex av utbildningen ledarskap och organisation och från och med nu är det bara sociologi som vi läser. Har fått lite frågor från er om hur mina tankar om mina studier går. Varför fortsätta när jag ändå har en högskoleexamen i ledarskap och organisation klar och har mitt drömjobb? Vad ska jag göra när jag är klar? Och varför läsa sociologi? Så det tänkte jag att vi ska försöka reda ut idag!

Adventure

Jag hade ljugit om jag sa att det är plättlätt att jobba och plugga samtidigt i så många år. Samtidigt vill jag också påstå att det inte behöver vara så svårt som många tror. Det är en grym win-win där du stärker både ditt arbetsliv och dina akademiska förmågor.

Tankar om mina studier

Om vi börjar bakifrån så läser jag sociologi för att det är så programmet är utformat. I min högskoleexamen så har vi läst grundkursen och nu följer två fortsättningskurser för att få ut en kandidatexamen i sociologi med specialiseringen ledarskap och organisation. I mina akademiska vänskapskretsar stämplas sociologi ofta skämtsamt som “humbug” eller “flum” och ja, sett från deras perspektiv kan jag förstå det. Dock bekymrar det mig intet eftersom det är så galet intressant att studera det mellanmänskliga som sker i samhället. Jag har alltid varit den som ofta står vid sidan av och tittar på vad det är som händer. Med den här utbildningen har jag fått fler verktyg att förklara och förstå det än bättre.

Sedan måste jag säga att den här delen är en av de mindre spännande av utbildningen. Men det beror mer på att jag hellre hade läst mer om ledarskap än sociologi, hehe.

Min drivkraft till att fortsätta fastän det i perioder blir jättejobbigt att plugga och jobba samtidigt är min målbild. Att år 2015 ha dubbla kandidat (har ju en i journalistik med) och över tio års arbetslivserfarenhet. Nu är det korrigerat till att år 2020 ha en dubbel kandidat, femton års arbetslivserfarenhet varav några år som entreprenör i ryggen i stället. Inte så mycket för titlarna i sig som den kompetensbas som all den här erfarenheten innebär. Jag känner redan idag hur välgrundad jag är i min yrkesroll och det känns verkligen som att allting jag har gjort sedan jag började jobba har lett mig hit där jag är idag.

Paddel

När jag väl har min examen klar så kommer jag att… Fira järnet, förmodligen gråta glädjetårar och ta två veckors semester där jag inte gör ett skvatt. I vilken ordning det blir är osäkert men ja, det märker vi!

Vad ska jag göra när jag är klar?

Förhoppningsvis prick det som jag gör idag även om jag ännu inte vet i exakt vilken form det kommer att gestalta sig i då. Egentligen är det ju bara ett års heltidsstudier i sociologi och två års erfarenhet till som saknas så det börjar närma sig nu. Det jag hoppas och tror är att jag ska bli än mer tagen på allvar när jag väl har min examen i handen. Även om jag är trygg i min kompetens möter jag fortfarande en del som ifrågasätter mina kunskaper eftersom jag är ung med ledarskapsbranschens mått mätt. Dock är de betydligt färre idag jämfört med sedan jag startade bloggen och nu har kunder och uppdrag inom branschen. Väldigt skönt!

Men ja, det är mina tankar om plugget. Jag behöver egentligen inte läsa klart det sista året egentligen för att kunna utföra mitt arbete mer än väl och ibland undrar jag om jag inte borde nöja mig nu och skippa den sista biten. Samtidigt så tänker jag att jag har kommit så långt och att det vore synd att slänga in handduken nu om jag absolut inte måste. Så jag kämpar på och vi får se vad som händer på vägen. Ibland leker jag dessutom med tanken på att forska i framtiden och då kommer detta att behövas oavsett vilket.

Hoppas det redde ut frågetecknen lite. Är det något annat du undrar över om utbildningen är det bara att hojta till! Sedan är jag nyfiken på om: är det några av er som pluggar och jobbar parallellt och vad ni tycker om det? Värt det? Onödigt? Jobbigt eller fantastiskt? 

4 Kommentarer  |  1 gillar

© Bossbloggen.se