Tagg: Ledarskap (Sida 1 av 12)

”Det är mitt lyckligaste ögonblick i karriären att få ha det här jobbet”

Ett inslag som jag har saknat hela 2018 i bloggen har varit en Möt en boss. Men nu är serien äntligen tillbaka och först ut är Jennie Norén. Hon arbetar som verksamhetschef för Ronald McDonald Hus i Lund och delar idag med sig av sin karriär och sina ledarskapsläxor. Möt Jennie Norén!

Jennie Norén intervjuas till Möt en boss

Jennie Norén

Hej Jennie, kan du berätta lite om dig själv för Bossbloggens läsare?

− Hej! Jag är mamma till Hannes och Samuel och bor med dem och min man utanför Lund. På fritiden älskar jag att vara ute och röra mig och umgås med vänner och det bästa är att jag i dagarna ska få träffa vår nya rottisvalp Britta för första gången.

Berätta om din karriär!

− Jag började mitt arbetsliv genom att läsa till förskolelärare och jobbade som det i tio år. Redan då föll jag ofta in i ledande eftersom jag gärna tog ansvar och på mig saker. Efter en tid blev jag avdelningsansvarig men till slut bestämde jag mig för att göra något helt annat och började med silversmide. Jag startade mitt egna företag och sålde smycken till olika butiker när jag fick kontakt med Canon i Malmö. De ville skapa en roll som account manager och jag hoppade på det och arbetade där i 3,5 år. Den perioden utvecklade mig som mest eftersom skillnaderna från förskolans värld till sälja dokumenthantering var så stora. Men när jag väl har lärt mig något, då vill jag göra något nytt. Så när jag klar där så började jag i stället arbeta som affärsutvecklare på rekryteringsbolag.

− Efter det arbetade jag som platschef i Trelleborg på ett facilitetsföretag och hade ansvar för 20 medarbetare. Det var nästan som att driva ett eget företag i företaget. Det var väldigt fritt, jag fick ledarskapsutbildningar och erfarenhet och trivdes jättebra. Men plötsligt såg jag annonsen, av en slump, om tjänsten som verksamhetschef på Ronald McDonald Hus i Lund och den kändes så mycket som jag. Så jag sökte den och när jag väl hade landat här så känns det som om cirkeln har slutits. Jag får arbeta med barn och samtidigt ha det roliga med personalansvar, budgetansvar och kontakten med näringslivet. Det är mitt lyckligaste ögonblick i karriären att få ha det här jobbet. Det betyder så mycket när man kan arbeta med hjärtat.

Vad för ledarroll har du idag och hur ser ditt dagliga arbete ut?

− Jag har arbetat här i 3,5 år och som verksamhetschef har jag ansvaret för att personalen mår bra och vi har en bra relation med sjukhuset, näringslivet, våra sponsorer och de som stöttar oss. Vi är inte en vinstdrivande verksamhet och vår första prioritering är alltid familjerna som bor här. Det är svårt att tänka sig in i hur de har det men man måste försöka och se hur vi femton medarbetare som arbetar dygnet runt, året runt kan hjälpa dem på bästa sätt.

− Det som är roligt med den här rollen är att ingen dag är den andra lik. Ena dagen sitter jag i möte med sjukhuset för att prata om samarbeten, nästa dag är det budgetarbete eller att jaga sponsorer till olika projekt. Jag tilltalas av att jag får lägga fokuset på driva och utveckla verksamheten fritt.

Jennie Norén intervjuas i Bossbloggen

Jennie Norén

Varför vill du vara den som är boss?

− Jag vill framåt och jag vill gå framåt med andra. Bidra är mitt ledord. Vad jag kan bidra med i den här situationen? I den här gruppen? I det här mötet? Vad kan vi göra tillsammans för att det ska bli bättre? Tid ska inte spillas utan det jag gör ska vara meningsfullt, utmanande och roligt, annars tröttnar jag och tar mig vidare.

Vad har du för mål med ditt ledarskap?

− Att vi ska ha det bra, vi ska ha det kul och vi ska göra vårt jobb så himla bra. Familjerna som kommer hit ska ha det så bra som det går. De är utsatta nog, så vad vi än kan göra för att göra det bättre för dem är viktigt. Det tullar vi inte på. Vi har inte arbetsmiljöproblem med stök och stress eller smuts och höga ljud men däremot med psykisk utsatthet. Där måste vi stötta varandra, känna oss trygga och trivas i gruppen. Alla ska ha förtroende för varandra och kunna prata med varandra direkt.

Vi har ingen personalomsättning alls och ingen är gladare för det än jag för vi har det så bra tillsammans. Jag har lärt mig att aldrig slarva med rekryteringen utan att ha ordentliga möten med kandidaterna, ta referenser och att rygga tillbaka om det råder några tveksamheter i en rekrytering.

Jennie Norén

− Med medarbetare som har ett stort engagemang och är lika drivna som en själv är inte mitt arbete särskilt svårt. Ibland får de hålla reda på mig, haha. Jag uppmuntrar till egna idéer och projekt och de måste hela tiden känna att det finns mer att lära och mer att göra.

Vad är det viktigaste en ledare ska göra?

− Du måste ha en arbetsgrupp som vill åt samma håll. Alla måste vara med på tåget och känna att de kan fatta sina egna beslut. Vi måste också alla bidra i arbetet som vi gör och det är allas ansvar att vi trivs. Det är också en förmån att få jobba i en grupp som man får lära känna i många år, det ger mer stabilitet och utrymme för utveckling.

− Jag tycker också det är viktigt att inte vara rädd för att det kan bli fel. Det inget hemskt som händer om något blir fel. Vi måste ge varandra det utrymmet och vara tillåtande. Ibland kan jag också bli rädd för att det inte ska bli bra, samtidigt kan jag känna mig lugn för det blir ju alltid som jag vill i slutändan även om det tar lite längre tid. Men den känslan har jag kanske just för att jag har så bra medarbetare. Vi löser ju allt ihop. Jag är ingenting utan mina medarbetare.

Kommentera  |  3 gillar

Höjdpunkterna från Ledarskapsdagarna

Hej allesammans! Hur står det till? Här är det fullt fart inne i tentabubblan som gäller. Men jag tänkte att det vore härligt att få pausa det med ett inlägg och några bilder från Tylösand som jag ju fick åka till eftersom jag vann tävlingen UnionenPitch. Är så otroligt glad och tacksam för att jag fick åka dit och jag tänkte att ni också kanske vill höra något om höjdpunkterna från Ledarskapsdagarna?

Ledarskpsdagarna

När vi kom fram så möttes vi av den här utsikten. No words needed!

Höjdpunkter från Ledarskapsdagarna

Jag tog med mig mängder med saker från dessa dagar men om jag måste välja några så är det följande:

Föreläsningarna

Eventet bjöd på väldigt bra föreläsningar överlag och även om vissa var lite för generella för min personliga smak så höll de hög kvalitet och bjöd på flera bra poänger. Stojko Gjurovski pratade exempelvis om rådet han fick från sin första chef. Att, i sann Gnosjöanda, skapa goda relationer med dina medarbetare, alla andra i företaget och sist men inte minst alla andra i samhället runt omkring företaget.

I en diskussion kring #metoo och vad som är okej att ge komplimanger för och inte på jobbet så gav Elaine Eksvärd ett briljant tumregeln alla kan förhålla sig till:

”Fungerar komplimangen på statsministern? Då fungerar den på alla.”

Det fanns givetvis många fler guldkorn av den här kalibern och några av dem kommer ni faktiskt att få ta del utav i form av bloggartiklar eftersom jag lyckades med att skriva det utifrån föreläsningarna. Kul va?

Ledarskapsdagarna

Elaine gjorde ett grymt bra och glatt jobb som moderator. Jag har följt henne i sociala medier i jättemånga år blev för en gångs skull så star struck att jag svamlade bort intervjun som hon gjorde med mig för Unionens räkning. Visst är det en härlig känsla när ens extroverta sida bara svamlar på utan att man har en aning om vad man säger, haha.

Alla fina möten och samtal

Ja, ni som hängt här ett tag känner mig och vet hur roligt jag tycker att det är att lära känna nya människor och det var så spännande och intressant att få höra alla ledare prata och diskutera om sin chefsvardag. Vad som är roligt, vad som är svårt och hur man kan hantera olika typer av problem som man möter. Otroligt givande! Måste säga att jag är så tacksam över att både mina studier och bloggjobbet gjort att jag hela tiden har haft minst en fot ute i verkligheten så att jag har fått se, analysera och utöva ledarskap i praktiken. Det är lätt att fastna i den emellanåt flummiga och idealiserande teorin annars. Plus att alltid tycker det är så spännande att höra hur olika typer av verksamheter är uppbyggda och fungerar.

Den energiboost som jag fick

Jag har sällan svårt att komma på idéer till vad jag ska skriva om här på bloggen. Men nu känner jag mig helt sprängfylld utav idéer och inspiration. Kan knappt bärga mig till det är måndag igen så uppsatsen är inlämnad och överstökad så jag kan få börja jobba ”som vanligt” igen, haha. Otroligt kul ändå att två dagars miljöombyte mitt inne i en tidspressad period kan ge en sådan energiboost.

Men nu, nu måste jag återgå till min uppsats. Det börjar likna något men jag har en känsla av att det kan bli en sen kväll ändå eftersom jag tyvärr åkte på migrän i måndags och den inte släppte förrän igår. Men vi hörs på lördag igen när den är inlämnad och klar.

Under tiden skulle jag vilja höra vad ni tycker om att jag delar med mig av event som detta. Är det kul att få läsa en liten summering om hur det var? Och om någon av er som var där läser detta: vad tog du med dig från dagarna?

4 Kommentarer  |  2 gillar

Jag är en av vinnarna i Unionen Pitch!

Yes box! Rubriken sa allt den här gången, haha. Skämt åsido så har jag nog fortfarande inte förstått vad som händer. För två veckor sedan så såg jag att Unionen Student ordnade tävlingen Unionen Pitch där man ska filma en pitch på en minut om sitt drömjobb. Vinsten? En plats på Unionens ledarskapsdagar i Tylösand. Ett event med föreläsningar och seminarier och möjligheten att nätverka och mingla med runt 200 chefer.

Egentligen tillät inte mitt schema några extra projekt men jag bestämde mig för att svänga ihop en pitch ändå och det är jag galet glad för att jag gjorde. För i måndags fick jag samtalet om att jag är en av de som har vunnit och ska åka till Tylösand nästa vecka! Feel free att läsa in valfria superlativ och svordomar eftersom det är de enda ord som jag har för att beskriva min glädje just nu.

IMG_2189

Jag älskar att skriva om ledarskap men jag måste säga att prata om det ändå är med och tävlar om förstaplatsen, det är så kul! Förhoppningsvis blir det betydligt mer av den varan i framtiden.

Jag är en av vinnarna i Unionen Pitch

Jag valde att nischa in min pitch kring ledarskap (surprise!) och pratade lite om vad det är jag vill bidra med. Maxgränsen för filmen var alltså en minut så det gällde att hårdprioritera vad en ville ha sagt, hehe.

Vad tycks? Jag tyckte själv att den kändes som en fin sammanfattning men vad jag inte hade väntat mig var juryns motiveringar som golvade mig fullständigt.

Juryns motiveringar

“Hela hennes framtoning visar att här kommer en stämningshöjare till arbetsplatsen, som dessutom har en tydlig vision av vad hon vill ha ut av sitt arbetsliv, men också av vad hennes bidrag skulle vara, ett bidrag som känns angeläget och aktuellt. En genomtänkt presentation.”

Marina Åhman, Unionens andre vice ordförande

“Clara brinner för jämställdhet och ledarskap och hon får fram sitt budskap på ett lugnt, tydligt men också engagerande sätt. Clara har ett tydligt värdebaserat mål och det märks att hon inte är en “quitter”. Skulle Clara sitta bakom spakarna i något av de välgörenhetsprojekt jag är engagerad i så skulle jag vara väldigt trygg.”

Emil, HeatoN, Christensen, en av världens främsta e-sportprofiler

“Knockas av hennes energi och målmedvetenhet: inget snack om vad hon vill! Eller kan! Hennes passion glöder inte bara i hennes hår utan även i hennes inre. Gillar att hon är engagerad och engagerande i samma person. Med henne i mitt team kan jag förändra världen till det bättre – den känslan förmedlar hon”

Ann-Therese Enarsson, VD TCO

Blir helt gråtmild av att läsa dessa rader igen. Tack juryn för dessa ord! Ni som känner mig vet redan att jag inte har särskilt mycket Jante i mitt blodomlopp men det här känns alldeles overkligt fint. Har lite svårt att ta in att det är mig det gäller. Men ja, jag hoppas att jag får vara med och förändra världen till det bättre om det så bara handlar om en centimeter eller två.

Resan har bara börjat…

Nu när jag går igenom transkriberingar till min uppsats om blivande kvinnliga ledare så blir jag påmind om att det kanske räcker om jag kan hjälpa en enda kvinna till att kliva in i ledarrollen och känna att hon är trygg och kan leverera på ett sunt och hållbart sätt så har jag gjort något vettigt? Jag hoppas det i alla fall. Är oavsett vilket innerligt glad för att jag har möjligheten att göra detta och att ni hänger med och förgyller den här resan. Innerligt tack för det!

Men ja, så mitt i slutspurten för uppsatsen så ska jag alltså resa bort i två dagar och vet ni vad? Det känns awesome. Jag ska njuta till max och det ska bli så roligt att få träffa de andra som har vunnit och alla andra som kommer vara på plats i Tylösand. Att det sedan är mängder med intressanta föreläsningar och dragningar gör inte saken sämre direkt.

Så, det var var min hemlis som jag fick veta precis när jag skulle publicera måndagens blogginlägg. Vad säger ni? Visst känns det som en häftig grej? Är det någon av er som kommer att vara där?

16 Kommentarer  |  3 gillar

Alla vill inte vara chef

En fördom som jag ibland möter är att chef är något som alla borde vilja bli. Att det är nästa naturliga steg i karriärstrappan. Men är det verkligen det? Och måste man vilja vara chef? I mitt tycke är svaret nej och nej. Att vara chef är ett jobb precis som alla andra jobb med sina för- och nackdelar och nej, alla måste inte vara chef. Alla måste heller inte vilja vara det och det är helt okej, man kan vara intresserad av ledarskap ändå.

Det är verkligen helt okej att inte hoppa högt av pepp vid blotta tanken på chefsansvar. Alla kan inte vara chef, alla ska inte vara chef och alla behöver inte vilja vara det heller. Bild: Pixabay

Alla vill inte vara chef

Om man är osäker kan det du däremot vara bra att testa på det. En som har gjort det och insett att hon nog inte vill bli chef igen är Sofia Marklund som idag driver träningsbloggen FitnessFia. När hon var 25 år så arbetade hon inom kommunen, skrev verksamhetsrapporter och satt med i ledningsgruppen när hon blev chef för första gången.

Berätta! Hur gick det till?

− Det skapades en överbliven grupp av personer som hade administrativa tjänster där jag var den som hade den högsta funktionen. Alla i gruppen hade olika chefer fastän man jobbade ihop så vi var på många sätt chefslösa i vårt gemensamma arbete. Så jag gick helt enkelt in till min chef och bad om att få leda den gruppen, säger Sofia Marklund.

Under rekryteringskampanjen så blev hon tillförordnad chef över en grupp om tio medarbetare där de flesta var äldre. Själv var hon ung och driven i kommunal verksamhet med medarbetare som hade skött sitt som de själva ville under en längre tid.

Sofia Marklund. Foto: Privat

− En kvinna kom till och med fram och sa ”du kommer aldrig bli min chef”. När jag frågade varför så berodde det på att jag var för ung och oerfaren. Det tog ett tag men efter en tid så accepterade hon mig och jag insåg då att det inte var personligt mot mig. Hon var nog bara rädd för att jag skulle lägga mig i och detaljstyra hennes jobb, säger Sofia Marklund.

Sofia Marklund berättar att det lättaste momentet trots allt var att få förtroende i gruppen eftersom de såg ett värde i att vi var en grupp som skulle börja jobba med gemensamma mål:

− Det fanns en tacksamhet att jag blev chef, jag är en problemlösare av naturen så släng något jobbigt på mig så tar jag det. Jag inte heller konflikträdd och det tyckte medarbetarna var skönt och gav dem ett stort värde för dem.

Vad upplevde du var det svåraste med chefsjobbet?

− För att vara chef behöver man ha två personer i sig. Du ska vara driftig, lösa problem och konflikter men också vara en omvårdande person. Jag en medkännande person men är samtidigt mer resultatinriktad än relationsinriktad så i jobbet är inte de mjukare värdena den arbetsuppgiften jag väljer först. I den här gruppen som hade genomgått stora förändringar och var lämnade åt slumpen under ganska lång tid med stor osäkerhet mådde många dåligt och det tyckte jag blev svårt att hantera. Framförallt när jag upplevde att jag inte hade tid avsatt för att vara chef för att man skulle göra sitt vanliga jobb samtidigt som man hade chefsansvaret.

Hur gick det sedan?

− I slutändan så fick jag inte jobbet vilket var en jättestor besvikelse då. Men jag hade ändå börjat inse att chefsrollen ändå inte var något för mig. Idag hade jag nog varken tackat ja eller sökt det eftersom jag trivs bäst med att vara min egen chef endast.

− En vän till mig, som är en bra chef och gillar att vara det, sa en gång till mig att det generellt finns två typer av människor, ägg och plommon. Enligt honom är de flesta människor som blir chefer av typen ägg. Hårda på utsidan men mjuka på insidan, vilket gör att de till synes klarar av jobbet bra men på insidan kanske lider. Han menade att de bästa ledarna är plommonen, de som är mjuka på utsidan och kan ta människor, men samtidigt som har en stabil hård kärna. Jag tror att det ligger lite i det och jag är nog lite för mycket ägg, haha.

Känner du igen dig i liknelsen med ägg respektive plommon? Bild: Pixabay

Vad tycker du? Måste alla vilja vara chef?

− Verkligen inte! Jag har träffat en del chefer sedan dess som är direkt obekväma där de är. Samtidigt vill de inte göra något annat eftersom de tror att det är negativt att kliva ner från chefsrollen. Men vad är poängen med en chefstitel om man inte trivs eller är lämpad för det?

Vad vill du skicka med till de som undrar om de vill och kan jobba som chef i framtiden?

− Att man inte ska vara rädd för att ändra sina val. Det finns nog rätt många uppfattningar och föreställningar om hur det är att vara chef och hur man borde vara för att bli det. Men man måste inte vara chef för att bli lyckad i sitt arbetsliv och att du inte ska vara rädd för att ändra dina val, säger Sofia Marklund och fortsätter:

− Om du inte vet om du har det eller inte: våga prova! Jag lärde mig så mycket från perioden som jag var chef och jag ångrar ingenting. Det var ett billigt pris att betala för så all den livserfarenhet som jag fick.

Vad säger du som läsare? Är du en av dem som är intresserad av ledarskap men samtidigt inte är intresserad av att bli chef? Dela gärna med er av era tankar och erfarenheter. Och berätta, känner du igen dig som ett ägg eller plommon? Haha!

Kommentera  |  4 gillar

Bossbloggen i december

God morgon! Hur mås det? Själv sitter jag på tåget på väg till Växjö och ska strax läsa ett varv till i uppsatsen som jag ska opponera på i eftermiddag. Men först tänkte jag att det vore lite orättvist om vi inte lyfte fram höjdpunkterna av december månads bloggartiklar. Det har ju ändå blivit nästan en sammanfattning varje månad under 2017.

December

Tänk, i december hade vi några millimeter snö också. I två dagar. Galen kontrast gentemot Norrlandsbloggarnas snödrivor!

Bossbloggen i december

Tycker ändå det är lite fint att månadens mest lästa inlägg blev artiklarna:

Men också Petra Åkerbloms årskrönika: Vi är starka tillsammans. De fyra artiklarna utgör ju tillsammans ändå essensen av hela Bossbloggen. Kloka och coola ledare, vår strävan efter att lära oss mer om ledarskap, vikten av nätverkande och att vara närvarande och hur vi kan vara oss själva i våra karriärer.

Är så tacksam att ni hänger här, för att ni kommenterar, mejlar och låter mig få lära känna er både digitalt och IRL. Tack! Och ha en kick ass helg när det är dags för det. Njut för mig med som ska sitta i skolbänken hela eftermiddagen/kvällen idag och morgonen/förmiddagen i morgon. Roa mig gärna med att berätta om helgens planer: blir det lugnt och stilla? Något spännande? Socialt?

Stor kram!

Kommentera  |  1 gillar

Sida 1 av 12

© Bossbloggen.se