Tagg: Arbetsliv (Sida 1 av 2)

Utmaningar för arbetande föräldrar

En behöver inte gå särskilt långt i sociala medier, eller ha barn, för att se att det finns utmaningar för arbetande föräldrar. Exempelvis att få tiden att räcka till, få en sjyst löneökning eller att vara behövd både på jobbet och hemma. Och diskussionerna är många kring hur man ska vara som förälder. Främst som kvinna – något som vi bland annat pratade om här. Så när jag läste om ett poddavsnitt i ämnet hos HBR tänkte jag att det kan vara intressant att se vilka utmaningar som den intervjuade författaren Daisy Dowling ser för arbetande föräldrar. Och om ni bloggläsare som är det kan känna igen er i dem?

Utmaningar för arbetande föräldrar, vilka är dem? Och hur kan man kombinera arbetsliv och föräldraliv?
Blir lika glad varje gång som jag möter en chef som uppmuntrar sin personal att vara föräldralediga och ger sjysta förutsättningar för att kunna vara en arbetande förälder. Bild: 5540867 från Pixabay

Utmaningar för arbetande föräldrar

Det är fem olika utmaningar som primärt diskuteras i podden och det är:

Övergångsutmaningen

Övergångsutmaningen står enligt Daisy Dowling övergången som du som förälder gör både när du går från föräldraledigheten tillbaka till arbetet. Men det behöver inte ens vara så stora övergångar som tar på krafterna i vardagen. Tvärtom sker det övergångar hela tiden. Exempelvis när du åker till och från jobbet och ska komma hem och gå från engagerad ledare och medarbetare till att vara en kärleksfull och tålmodig förälder.

Den praktiska utmaningen

Den praktiska utmaningen är vad det låter som. Allt praktiskt som måste göras varje dag. Hämta, lämna, äta och kirra det som står på att-göra-listan.

Kommunikationsutmaningen

Den tredje utmaningen kallar Daisy Dowling för kommunikationsutmaningen. Att du som arbetande förälder behöver kunna (och orka) kommunicera om dina behov och förutsättningar för att balansera arbetslivet och föräldraskapet.

FOMO-utmaningen

FOMO står för Fear of Missing Out och är min bristande översättning till vad Daisy Dowling kallar för “the loss challenge”. Svårigheterna här ligger i att du riskerar att missa saker som känns viktiga. Antingen med barnen eftersom du arbetar eller i arbetslivet eftersom du är förälder och slits mellan dem.

Identitetsutmaningen

Sist men inte minst beskrivs identitetsutmaningen, att hitta sin identitet som förälder och inte minst arbetande förälder. Vem är du hemma? Vem är du på jobbet? Och kan det vara så att det krockar mellan hur du var på jobbet innan du blev förälder? Detta är enligt Daisy Dowling inte helt ovanligt.

Själv är jag inte förälder men hoppas ju verkligen att det finns sätt att kunna få kombinera både föräldraskap med arbetsliv på ett sjyst sätt. Går det eller är det en illusion? Bild: Chuck Underwood från Pixabay

Lösningarna som diskuteras

Nu är inte denna text tänkt att prata om lösningarna på ovan utmaningar men jag tänker att den lär kännas ofärdig utan om de inte nämns alls. Så, här är några av de praktiska råd som Daisy Dowling ger. Nämligen att:

Öva inför olika situationer

Att öva inför olika nya situationer innebär att du övar på saker i förväg. Om du exempelvis ska börja jobba inför föräldraledigheten, tar en dag där du går upp och gör dig i ordning för att åka till jobbet. Då blir du bättre förberedd på vad för utmaningar som kan dyka upp på vägen och underlätta för dig själv i övergången mellan hemmaliv och arbetsliv.

Men du kan också öva inför att komma hem genom att skapa dig en rutin för hur du ska lämna jobbet på jobbet. Om det sedan är att gå ett extra varv runt huset, sitta kvar i bilen trettio sekunder extra eller något annat spelar mindre roll. Det viktiga är att göra något som hjälper dig mentalt att göra övergången från ditt jobbjag till föräldrajaget. Övning kan också hjälpa dig om du har olika kommunikationsutmaningar som du står inför.

Uppdatera din identitet

Ett annat tips som Daisy Dowling ger är att ge dig själv tiden att fundera kring din identitet som arbetande förälder. Vem var du på jobbet innan du blev förälder (eller flerbarnsförälder)? Vem vill och kan du vara nu?

Korta ner att-göra-listan

Att-göra-listan kan bli långt och det snabbt och kan kräva sin beskärda del både att skriva, överblicka och sedan avverka. Försök därför att rensa den så mycket som möjligt. Prioritera vad som är viktigt på riktigt och delegera. En annan faktor, som inte nämns här men slår mig ändå, är väl även vikten av att så mycket som möjligt dela både ansvar och börda med sin partner? Men ja, det är en annan diskussion.

Välj en bra chef

Denna rubrik är en sammanfattning av diskussionen som sker i podden. Där pratar de nämligen om hur man som chef kan stötta arbetande föräldrar genom att hjälpa dem med sjysta förutsättningar för att både kunna jobba och vara föräldrar. Något som en bra chef gör! Välj alltså en bra chef om du kan som uppmuntrar och stöttar sina medarbetare som också är föräldrar.

Men nu är jag nyfiken, känner du som arbetande förälder igen dig i utmaningarna som beskrivs här? Är det enkelt eller svårt att kombinera föräldraliv och arbetsliv? Hade varit jättespännande att höra era tankar och erfarenheter i ämnet. Och för dig som vill lyssna på avsnittet hittar du det här.


Tyckte du om detta inlägg?
Klicka på hjärtat eller dela det gärna så att andra kan få läsa det! 

Kommentera  |  3 gillar

Låt folk jobba som de vill

En sak som jag har funderat över mycket genom åren är heltidsarbetet som norm. Den uppstod under industrialismen när våra liv delades in i treskift. Åtta timmars arbete, åtta timmars sömn, åtta timmar fritid. Nu, mer än hundra år senare, är det fortfarande standard. Trots att antalet stressade personer i arbetslivet ökar radikalt. Måste vi ha det så? Hela vårt samhälle är en socialt påhittad konstruktion. Baserat på oss som verkar i det, våra traditioner och lite till. Kan vi inte då göra om och göra annorlunda om vi vill det? Så låt folk jobba som de vill och därmed så mycket eller så lite som de vill, orkar och har har råd med.

Låt folk jobba som de vill oavsett om det är heltid eller deltid
Att få anpassa jobbet efter livet är viktigt. Ibland vill och kan en jobba mer och ibland mindre. Något som bör avspeglas mer i arbetslivet och möjliggöra att fler kan jobba. Bild: StockSnap från Pixabay

Låt folk jobba som de vill

Självklart behöver vi förvärvsarbete som drar in skatter och bekostar vår välfärd. Jag säger inte att alla ska sluta jobba. Däremot ifrågasätter jag normen som säger att du måste tillhöra arbetslinjen till 100 procent och det alltid. Varför är det inte mer socialt accepterat att ta en paus och jobba mindre i de perioder av livet en upplever att man behöver det? Om man har råd att inte ha ett sommarjobb som student eller har råd och ork att bara jobba 75 procent – då kan väl det få vara lika bra som något annat?

Möjligheter att få jobba heltid som deltid och variera det oavsett vart i karriären som en befinner sig borde vara en självklarhet. Att jobba deltid är lika bra som att jobba heltid. Det är precis lika värdefullt och lika viktigt. Och, obs, ska absolut inte utnyttjas så att personer som jobbar deltid förväntas göra ett heltidsarbete. Men om möjligheterna är lika stora att jobba deltid som heltid så bidrar det till att fler faktiskt kan få plats i arbetslivet. Då spelar det heller ingen roll om det är förmågan eller viljan som avgör varför en inte kan jobba heltid, fler får plats och fler kan bidra och må bättre på köpet.

Tumme upp: Moderna arbetsgivare som erbjuder både heltids- och deltidsanställningar!

Tumme ner: Arbetsgivare som passar på att lägga löneökning under två procent bara för att medarbetare är föräldralediga, sjuka eller på annat vis borta från jobbet.


Tyckte du om detta inlägg?
Klicka på hjärtat eller dela det gärna så att andra kan få läsa det! 

Kommentera  |  6 gillar

Varför ha tråkigt på jobbet när man kan ha det kul?

En sak som provocerar mig när det kommer till normer i vårt arbetsliv… Okej, jag har flera men nu fokuserar vi på denna! Det är den som säger att produktivitet är samma sak som att ha det tråkigt på jobbet. Varför ska vi ha det tråkigt på jobbet när vi kan ha det roligt? Varför stannar vi kvar i den allmänna övertygelsen om att den som skrattar, har det kul eller (gudarna förbjude) är avslappnad på jobbet inte gör något? Jag begriper det inte.

Läs mer: Tramsig eller superseriös, om att ha kul på jobbet

Varför ha det tråkigt på jobbet när man kan ha det kul?
Nu är mitt jobb förstås lite extra fritt eftersom jag är min egen chef och kan göra lite som jag själv vill. Men då tycker jag också det märks extra tydligt hur både jag själv och andra värderar min arbetstid och vad jag borde och inte borde göra. Själv älskar jag att sitta i fönster och skriver oftast som bäst när jag sitter i en fönsterkarm. Tycker de flesta det är konstigt? Absolut. Men varför ska jag inte kunna göra det om det nu fungerar superbra? Bild: Free-Photos från Pixabay

Varför ha tråkigt på jobbet när man kan ha kul?

Vi millennials beskylls ofta för att vi är otåliga och minsann “bara vill ha roligt”. Och ja, det är väl jättesunt? Varför ha det trist om man kan välja att ha det kul? Nej, alla jobb är inte roliga jämt. Nej, ingen kan glatt skutta till jobbet alla dagar i veckan och nej, det handlar självklart inte om att alla kan välja bort allting som är tråkigt på jobbet för att bara göra saker vi tycker om.

Men är det inte dags nu, 2019, med allt detta gränslösa arbetsliv och allt vårt välstånd att omvärdera synen på arbete med? Roliga ting kan vara prick lika seriösa, allvarliga och viktiga. Och bara för att folk inte rusar stressat omkring innebär det inte att de “jobbar halvtid”, har det “för bra” eller är lata. Sådana kommentarer och “skämt” tänker jag säger en hel del om strukturen vi arbetar i. Men också hur den påverkar vår syn på arbetet. Så nästa gång du hör någon säga det, eller får det sagt till dig.

Testa att utmana det! Ifrågasätt din egen syn på huruvida jobb ska vara tråkigt för att räknas. Och kan du, passa på att förändra det så du också får det roligare. Det är inte alla förunnat men går det så har du allt att vinna på att testa. Det kan tänkas att ha kul på jobbet är ett lyxproblem och ja, det finns en poäng i det. Men vad ska vi använda vårt välstånd till om inte må bättre och njuta av lyxen som det innebär?

Vad säger du som läser? Är det viktigt att ha kul på jobbet eller är det en positiv bonus?

Kommentera  |  2 gillar

Fem tips för mer effektiva möten

Å ena sidan är möten ofta värdefullt att ta sig tid till. Men ibland kan det bli för mycket av det goda. Är du en av dem som känner att mötena står dig upp i halsen och att du knappt hinner se ditt skrivbord (och än mindre kollegorna) om dagarna för att det är så mycket möten? Du är inte ensam. Enligt Arbetsmiljöupplysningen så är det inte ovanligt med att upp mot trettio procent av arbetstiden upptas av möten på många arbetsplatser. Här kommer därför några tips på hur du kan få, eller skapa, mer effektiva möten.

Samtidigt som det kan vara bra att undvika onödiga möten så vill jag ändå slå ett slag för att försöka ha ett öppet sinne för att möten kan vara en investering för framtiden även om de inte var superproduktiva just idag. Allt måste inte vara jätteeffektivt jämt även om man absolut inte bör vara slösig med sina och andras resurser. Bild: Pixabay

Fem tips för mer effektiva möten

Ifrågasätt: vad är syftet med mötet och måste vi ha det?

Att ha möten ”bara för att” är sällan produktivt så börja med att se sanningen i vitögat. Måste vi ha detta möte överhuvudtaget? Är svaret på den frågan ja, diskutera och skriv upp mötets syfte och agenda redan när ni bokar det. Då blir det förhoppningsvis solklart vad poängen med mötet är. Plus att ni bör också slippa frågor som ”vad skulle vi prata om idag?” eller ”behöver jag förbereda något?” strax före det börjar.

Testa att ha kortare möten

Om era möten känns ineffektiva och det inte är ett möte som är till för att diskutera viktiga frågor som behöver få tid: testa att korta ner mötestiden. Brukar ni träffas i en timme? Testa att göra det på en halvtimme i stället och utvärdera efteråt om det blev stressigt eller inte.

Det är lätt hänt att vi drar ut på saker om vi vet att vi har två timmar på oss även om uppgiften egentligen tar en kvart. Vilket inte behöver vara fel, allt måste inte vara hypereffektivt alltid. Men har ni problem med långdragna möten kan det absolut vara värt att testa korta av dem för att se om ni blir mer effektiva och prioriterar bättre om ni vet att ni har mindre tid på er.

Ha mötesregler

Är det okej att ha telefonen påslagen? Är det okej att sitta och jobba i de stunder som man inte är aktiv? Vem är det som går på mötena? Är det de personerna som verkligen ska vara med eller finns det deltagare som är med ”bara för att”? Alla arbetsplatser gör olika men det viktiga är att ni vet hur ni vill ha det. Det kommer göra er möteskultur tydligare och förhoppningsvis att ni kan arbeta mer effektivt när ni väl sitter där.

Som jag ser det finns det många olika typer av möten och enklast för alla inblandade brukar det bli om man faktiskt sätter någon form av stämpel och en agenda för vad det ska handla om. Ibland kan rent utav frånvaron av agenda vara ett syfte i sig! Bild: Pixabay

Sammanfatta mötet och vad som ska göras

När ni är klara, ta en minut åt att sammanfatta mötet och gemensamt prata om vad det är som ni ska göra. Det behöver inte vara en regelrätt uppräkning av allas att-göra-listor men att gå laget runt så att varje person får säga sitt om det så bara är: ”Jag tycker detta låter bra och ordnar med detta och detta”. Då får ni också möjligheten att se så att ni alla är på samma ställe i frågan innan ni går vidare.

Ha luft mellan mötena

Att ha möten non stop en hel arbetsdag kan kännas väldigt effektivt och ibland behövas. Men ta bensträckare däremellan och ge dig och din hjärna en paus att bearbeta det som nyss hände, vila lite och sedan ladda om inför nästa möte. Det kommer att göra dig både mer klartänkt och närvarande i de olika mötena vilket också innebär att du blir mer effektiv.

Själv tycker jag att det är en balansgång kring mötestid. Det är en konst att att veta när saker behöver få ta tid respektive när de kan speedas upp. Har du som läser några bra tips och knep att dela med dig av? Något som ni har testat som funkat bra eller som inte har funkat alls?

Kommentera  |  6 gillar

När arbetsmiljön är dålig i arbetsgruppen

Fråga:

“Hej! Jag har en fråga som jag hoppas du kan besvara. Har du något tips på vad man kan göra när arbetsmiljön är dålig i arbetsgruppen? Det är mycket konflikter, många är negativa och det är så väldigt tråkigt fast chefen försöker och gör vad hen kan. Det påverkar inte mig så negativt än men jag märker att det inte är lika kul att gå till jobbet eftersom stämningen inte är så bra. Vad kan jag som medarbetare göra och hur skulle man kunna hantera detta som chef? Tack för en bra blogg!”

Svar:

Hej och stort tack själv för att du är här. Min spontana reaktion när jag läser ditt meddelande är “shit, vilken tråkigt läge”. Nu vet jag ingenting om gruppen och personerna som ingår i den, ert uppdrag eller er historia men jag ska försöka bidra med det jag kan både för dig som medarbetare och för din chef.

När arbetsgrupper mår dåligt är risken stor att det mesta ses och upplevs i svartvitt. Bild: Pixabay

När arbetsmiljön är dålig i arbetsgruppen, du som medarbetare

Först och främst så tycker jag att det är bra att du är medveten om hur du reagerar och påverkas av stämningen i gruppen. Då kan du värna om ditt välmående på ett helt annat sätt jämfört med om du inte skulle vara det. Nästa steg tänker jag är att försöka observera och reflektera över vad det är som är dåligt. Vad är det som drar ner stämningen? Varför mår ni dåligt? Att iaktta och försöka kartlägga vad som händer och hur gruppen mår från ditt perspektiv som en i gruppen kan hjälpa både dig för att du får en lite större förståelse men också din chef.

Sedan skulle jag rekommendera att du 1. pratar med chefen och berättar vad du ser och upplever. Även om din chef verkar vara medveten om detta kanske ser du andra saker som chefen inte gör. Dessutom visar det att du tar arbetsmiljön på allvar (för det är allas ansvar att den är god, inte bara chefen och ledningens). Steg 2 är att prata med ert arbetsmiljöombud som också kan och bör vara med och arbeta med den här frågan.

Bidra med det du kan

En annan sak som kan vara bra är att fundera över din egen roll i er vardag. Hur reagerar och agerar du när kollegorna visar sitt missnöje? Rycks du med i stämningen eller kan du hålla en positiv attityd gentemot kollegorna ändå? Alla påverkas vi av varandra så det är helt naturligt att bli smittad av det negativa och det i sig är inget fel. Men det är nyttigt att rannsaka sig själv för att se om du kanske omedvetet bidrar till att stämningen bibehålls eller blir sämre, om du bidrar till att inte sprida den eller rent utav bidrar till att minska den.

Notera att du varken kan eller ska göra allt – men alla kommer att behöva bidra för att motverka den dåliga stämningen. Kanske gör du redan det du kan? Kanske finns det mer eller annat du kan göra? Känner du dig osäker på hur du bör agera/reagera tycker jag att du ska fråga chefen vad hen anser – eller så skriver du till mig igen så bidrar jag gärna med det jag kan.

Att gå från 🙁 till 🙂 är inte alltid enkelt i ett team men det kan gå om ni hjälps åt. Bild: Pixabay

När arbetsmiljön är dålig i arbetsgruppen, du som chef

Som ledare förstår jag verkligen att det är en svår situation. Nu blir detta ett generellt svar på frågan men jag hoppas den kan klargöra vad jag tänker behöver göras i ett läge som detta.

Kartlägg

Det första du bör göra är att ta ett litet kliv tillbaka och observera gruppen:

Vad beror detta på? Vad, konkret, är det som är dåligt/drar ner stämningen?  Vad är det som sägs respektive menas? Är det alla eller några få som inte trivs är missnöjda? Vilka symptom finns och vad får de för effekter? Och, viktigt, vad är den egentliga orsaken till den dåliga stämningen? Parallellt med att kartlägga gruppens beteendemönster bör du också prata med och lära känna medarbetarna. Ju mer du vet desto mer komplex kommer bilden att bli, men det kommer att hjälpa dig att genomföra rätt åtgärder längre fram.

Var också noga med att låta det ta lite tid och att inte hoppa in i förhastade slutsatser – det är sällan så enkelt att det finns en enda anledning som magiskt kommer att göra allting bättre över en natt.

Agera

Alla, ledningen, cheferna och medarbetarna, har ansvar för arbetsmiljön och det innebär att du behöver ta ditt ansvar och agera för att den ska bli bättre. Kartläggningen är det första steget och när du väl har en någorlunda verklighetsförankrad bild är det dags att agera utifrån den. Och, eftersom handlingarna förstås beror på vad du hittar kan den här artikeln bli en roman om jag ska skriva om alla tänkbara scenarios. Därför tänkte jag i stället sammanfatta några generella hållpunkter som kan bidra i stället:

– Ta det på allvar

Först och främst, ta det på allvar. Den psykosociala arbetsmiljön är lika viktig som den fysiska och även om alla inte kan må bra på jobbet tjugofyra så är det så det ska vara mesta delen av tiden.

– Måendet

De personer som mår genuint bra på sin arbetsplats brukar sällan bidra till att stämningen blir dålig. Alltså, som chef har du verkligen nytta av att att ha bra, förtroendeingivande relationer med medarbetarna. Både för att du då, i all välmening, kan fråga rakt ut “hur mår du?” och för att du kan se om någon inte mår bra eftersom du vet hur personen brukar vara i normala fall.

Ibland tänker jag på citatet från Avatar “it’s hard to fill a cup that is already full” när det gäller utvecklingsarbete. Finns förutsättningarna och möjligheterna till att prata om hur ni vill ha det och hur ni mår? Bild: Pixabay

– Stress

Stressreaktioner i kroppen stänger av vår hjärnas förmåga att känna empati och förståelse. Så, att försöka prata om den här typen av saker med superstressade personer kan vara rätt så tröstlöst och i det läget gäller det att hjälpa personerna att minska deras stressnivåer i första hand och sedan börja prata.

– Prata med varandra

För ni bör verkligen prata med varandra om detta. Om du exempelvis får signaler från flera medarbetare att stämningen är dålig, om det syns i medarbetarundersökningen etcetera. Lyft detta i gruppen! Låt medarbetarna, både individuellt och i grupp få sätta sina egna ord på hur de själva upplever stämningen.

– Arbeta på flera nivåer

Att arbeta på flera nivåer samtidigt kan vara utmanande, men att prata med medarbetarna på individnivå och gruppnivå samtidigt är viktigt och bör ske i linje med att ni åtgärdar de saker som har uppdagats under kartläggningen. Sist men inte minst, hur mår övriga organisationen? Hur mår och arbetar ledningen med dessa frågor?

Avslutningsvis vill jag säga det att du, om detta fortgår och fortsätter spilla över på ditt mående, kanske ska överväga att byta avdelning eller företag. Det är inte värt att riskera sin egen hälsa för ett jobb. Men jag hoppas förstås att det inte behöver gå så långt och att ni kan reda ut detta tillsammans!

Pjuh, det blev ett långt svar detta. Men jag hoppas innerligt att det dels kan bidra till att du får lite nya tankar och idéer. Framförallt hoppas jag att det ordnar sig för er. Lycka till och det är bara att återkomma om ni behöver mer input eller bidrag på vägen. Har du som läser några tips och erfarenheter att dela med dig av i ämnet? Gör gärna det!

Kommentera  |  3 gillar

Sida 1 av 2

© Bossbloggen.se