Känner du dig som en bluff?

Går du omkring med känslan av att du egentligen inte kan någonting? Eller att du är en fejk som kan komma att avslöjas när som helst? Du är inte ensam. Enligt Amy Cuddy, professor på Harvard Business School, kan upp till 80 procent känna av det psykologiska fenomenet Imposter Syndrome, eller bluffsyndrom. INC.com har sammanställt nio kännetecknande tankar hos dem som känner sig som en bluff. Känner du igen dig i någon eller några av dessa tankar?

Känner du dig som en bluff?

Händer det att du känner dig som en bluff eller ett skämt? Bild: Pixabay

“Jag är en bluff och kommer att bli påkommen”

Det säkraste tecknet på att du lider av bluffsyndromet är att du tror att du är en bluff och att du bär med dig känslan av att bli påkommen med att du inte kan eller vet så mycket som de tror att du gör. Och att du gör det oavsett hur mycket eller hur lite du egentligen vet eller kan.

“Jag hade bara tur”

Hänvisar du oftast bra insatser och resultat till tur eller flyt? Om du tror att det är tur som nio gånger av tio ligger bakom dina prestationer är det kanske läge att stanna upp och reflektera över dina tankemönster. Är det verkligen alltid turens förtjänst att det du gör blir bra?

“Om jag kan göra det så kan alla det”

Alltså, många saker kan förmodligen göras av någon annan än du själv. Men det säger ju egentligen ingenting om hur bra eller dålig din prestation är. Enligt INC.com så har den som tror sig vara en bluff ofta en nedvärderande syn på sig själv. Och det trots att det finns studier som påvisar att den med bluffsyndrom ofta är både högpresterande och välutbildad.

“Jag fick mycket hjälp”

Ensam är inte stark men den med bluffsyndromets glasögon på kan har svårt för att se sina egna bidrag och insatser alls när det har varit flera som bidragit till framgången. I stället ger de ofta äran till teamet eller kollegorna.

“Andra är bara snälla”

Enligt INC.com har många som känner sig som en bluff svårt att ta emot beröm utan avfärdar det som smicker. Eller att avsändaren bara är snäll eller måste säga så eftersom det ingår i deras roll.

“Att misslyckas är inte ett alternativ”

Rädslan för att avslöjas som en bluff kan leda till att man blir extremt rädd för att misslyckas. Vilket ökar individens press på sig själv och behovet att leverera och inte göra andra besvikna till ohälsosamma nivåer.

Rädslan för att bli påkommen är trots allt sällan berättigad om du inte har gjort något som är fel. Bild: Pixabay

Känner du dig som en bluff?

Känns tankegångarna ovan bekanta? Jag skriver i alla fall under på det. Vissa dagar smyger den sig på mig snett bakifrån. Den undrade känslan om att jag kanske blir avslöjad snart. Påkommen. Och då jag kan höra mig säga saker som “nä men det var väl ingenting” eller “det var inte så mycket jobb, det hade vem som helst kunnat göra”. Det har som tur var lindrats med åren allteftersom jag har uppmärksammat de tankarna. Så nu när de kommer kan jag oftare skaka av mig dem. Eller så pratar jag med någon som jag litar på och bara “kan du påminna mig om att jag är bra på det jag gör nu igen?”. Det brukar hjälpa. Och det är faktiskt INC.com’s slutliga tips för dig som är drabbad. Avdramatisera dina tankar med att prata om dem med de vänner, familjemedlemmar och kollegor som du litar på. Du kommer att mötas av både igenkännande och förståelse.

Känner du dig som en bluff ibland? Känner du igen tankarna ovan? Och hur gör du för att hantera dem när de kommer och hälsar på?


Tyckte du om detta inlägg? Klicka i hjärtat och dela det gärna vidare!
Du följer väl Bossbloggen på Facebook, Instagram, Bloglovin’ och Youtube?

Föregående

Olika typer av makt

Nästa

Ett stycke lördagslista!

12 Kommentarer

  1. Profilbild

    När jag började föreläsa och handleda kände jag det många gånger, inte riktigt att jag skulle vara en bluff men jag kände mig väldigt osäker och lite rädd i det jag gjorde. MEN idag älskar jag det! Min man däremot sa ofta under sitt första år på sitt nuvarande arbete, “när ska de komma på att jag är en bluff och inte kan någonting?” Han är verkligen inte någon bluff utan är väldigt skicklig i det han gör. Idag vet han tack och lov att han är både skicklig och att omgivningen också tycker det. Kram

    • Clara Löfvenhamn

      Tack för att du delar med dig Eva! Dels är det skönt att höra att fler slås av de tankarna ibland men framförallt att det går att jobba sig ur dem när en komfortzon blir mer vardag 😀 Kram!

  2. Profilbild

    Ulrika Johnson

    Hej härliga Clara och absolut JA som svar på frågan! Det händer, titt som tätt trots femton år som chef. Tankar som “de tror faktiskt att jag vet hur vi ska göra”, “nu fanns det ingen annan de kunde fråga” eller “tack för att jag har så kloka medarbetare, då går det som av sig självt” är inte ovanliga. Och favoriten – ” att de inte kom på mig idag heller!” Vad då göra? Som i alla fall av akut idioti bör man stanna upp och andas och sen tänka på att de frågar mig för att jag på R I K T I G T vet vad man kan göra, och att jag är den som gör att mina medarbetare både får tid och utrymme att vara kloka och får vara sig själva. Och det är inte dåligt för en vanlig dag! Så lycka till alla bluffare därute… det är på riktigt, du kan!

    • Clara Löfvenhamn

      Som vanligt slår du huvudet hårt och rakt på spiken Ulrika! Tack för att du delar med dig, det värmer jättemycket. Otroligt bra påminnelse och jag kan verkligen hålla med om att stanna upp och andas botar de absolut flesta fallen av akut idioti som jag själv drabbas av 😉 😀

  3. Profilbild

    Mia

    Ibland kan jag känna så, särskilt nu när jag börjat plugga grafisk design. Exempelvis är jag uttagen i ett utskott för en stor förening inom marknadsföring. Vi är tre personer (en från ettan, en från tvåan och en från trean). Att bli uttagen till detta är förstås jag-är-bäst-i-hela-världen-känsla men när man väl börjar jobba med två personer som kan så mycket mer kommer den där jobbiga känslan. Jag vill förstås använda allt jag gör i min portfolio men känner mest att de andra har gjort mycket mer än mig och att det vore orättvist. Det trots att vi alla engagerar oss lika mycket.

    Tack för en bra artikel! Nu ska jag bege mig mot universitet och hänga med ovan nämnda gäng utan att känna mig som en bluff! 😉

  4. Profilbild

    Intressant att det finns ett psykologiskt fenomen på detta! Jag har alltid tänkt att det beror på att vi är så många som går runt med låg självkänsla och inom oss tror att vi inte klarar av det vi klarar av typ 🙂

    Jag har i och för sig inte klickat mig vidare och läst på mer om fenomenet, det kanske i grunden också handlar om självkänsla?

    Och ja, jag har också de tendenserna ibland, även om det blivit bättre nu när jag jobbar med mig själv och även stärker självkänslan 🙂

    Ha det gott Clara!

    Kram från
    Anna

    • Clara Löfvenhamn

      Jag har faktiskt ingen evidens just nu för om det hänger ihop med självkänslan eller ej. Men jag hade väl inte blivit så förvånad om det hade det 😉 Heja dig som jobbar vidare på det: det är inte alltid lätt men det går 😀 Kram!

  5. Profilbild

    Nu äntligen är jag tillbaka till det här inlägget som jag läste men aldrig hann kommentera 🙂
    Jag kände den där bluffkänslan oftare och starkare förut, för några år sen. Nu ligger den mer på ytan och “retas” ibland. Jag tänkte länge att det var så otroligt märkligt att jag har sån tur hela tiden men sen lästa jag orden som löd i stil med “En del säger att de har tur hela tiden men är det inte konstigt att de får mer tur ju mer de kämpar?” och det är ju sant.
    Många saker jag kan kan otroligt många bättre än mig men MITT liv och mina upplevelser av det kan någon omöjligt ta över. Det finns många otroligt fina friluftsbloggar där ute men de kan aldrig leverera texter med mina ord till de som är nyfikna på mitt friluftsliv. Där är jag helt safe 😉

    • Clara Löfvenhamn

      Men ja, så är det ju verkligen Linnea! Du är grym på att sätta ord och bilder på era äventyr och upplevelser och det är väl det finaste i mitt tycke med bloggar. Att bloggarens personligheter så fint sätter prägel på det som publiceras. Nu har jag inte så många ledarskapsbloggar att jämföra mig med men det finns ju exakt hur mycket som helst skrivet i ämnet. Så finner med tröst i den tanken om att detta ändå är unikt de gånger som tanken om att jag “bara har tur” slår mig 😉 😀

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

© Bossbloggen.se