Kategori: Personlig utveckling (Sida 1 av 18)

Entreprenörskap är inte alltid enkelt

En sak är säker. Entreprenörskap är inte alltid enkelt. Vissa dagar känns allting möjligt. Man är nästan inspirationshög på alla upplevelser, möten och möjligheter som omger en. Andra dagar… Well, då är man inte lika kaxig. Tvärtom så känns allting omöjligt, tungt och hopplöst. Riktigt jäkla pissjobbigt om vi ska snacka klarspråk.

Tycker denna bild är jäkligt talande bara det att framgången ofta består av många sådana här trasselknutar med små uträtade pauser emellan dem. Bild: Me.me

Entreprenörskap är inte alltid enkelt

I fredags eftermiddag åkte jag in i en klassisk dipp och tre timmar senare var den över igen. Varför? För att jag grät en stund och det var skönt att lätta på trycket och bara det räckte för att få tillbaka lite jäklar anamma igen. Jag distraherade mig en lite jobb. Närmare bestämt en intervju till Möt en boss med en alldeles briljant ledare vilket är bland de mest inspirerande jag kan göra. Efter det pratade jag med Alex, min älskade entreprenörskompis som är underbar i vått som torrt och som jag ömsom svär och ömsom skrattar åt livsstilen vi valt. Sedan gav jag mig ut och sprang och den endorfinkicken gjorde mig i stället så salig att jag dansade mig igenom middagsförberedelserna.

Det gäller att komma ihåg att få saker i livet kommer gratis (och de saker gör det ska man tacka för). Så det gäller att fortsätta jobba på även om det känns som att man jobbar i motvind. Det är också därför det blir så extra viktigt att jobba i ett vettigt tempo redan från början. Annars kommer man inte orka hela vägen. Oavsett om en arbetar som entreprenör, ledare, om du pluggar eller gör något annat så kommer det krävas av dig att du emellanåt bara stretar på. Det är inte superkul jämt och det kommer att kännas som om det aldrig kommer bli kul igen. Efter regn kommer solsken och även om det inte känns så, så är de där regniga perioderna med motvind minst lika utvecklande som de där du har momentum. Om inte mer.

Så, fortsätt simma, fortsätt simma. Det ska jag göra. Men kan du känna igen bilden ovan? Av att saker ofta låter väldigt mycket lättare, och framförallt snabbare, än vad de egentligen är?

Kommentera  |  1 gillar

Jantelagen 2.0

Jag tror inte det är någon överraskning för någon av er att jag och Jante inte är bästisar. Tvärtom snarare. Jag blir så jäkla provocerad på allt vad Jantelagen heter eftersom den inte innebär något gott alls. I stället för att uppmuntra, stötta och peppa trycker den ner och vet du vad… Det inte bara går att vara trygg i sig själv och göra ett bra jobb – det går att erkänna det också, högt, utan att för den sakens skull köra över eller förminska andra. Så, därför tog jag mig friheten att skriva Jantelagen 2.0 till en mer modern och framförallt medmänskligare version. Use it well och gör dig för sjuttsingen av med den gamla ouppdaterade upplagan. Den är inte värd din uppmärksamhet.

Läs mer: Brinn Jante, brinn

Den ursprungliga Jantelagen diktades upp på 1930-talet så det är med andra ord hög tid att det kommer en ny upplaga. Bild: Pixabay

Jantelagen 2.0

Du skall inte tro att du är något

Du är något alldeles unikt och fantastiskt även om du är människa precis som alla andra. Vi är alla människor och därför lika mycket värda. Ingen är bättre eller sämre än någon annan. Så länge du inte medvetet skadar människor, djur eller din omgivning, det påverkar ditt människovärde negativt.  

Du skall inte tro att du är lika god som vi

Du är precis lika god som alla andra, lika dålig med förmodligen. Ingen är bra på allt men alla är bra på något. 

Du skall inte tro att du är klokare än vi

Beroende på situation och sammanhang så kommer du att vara och bete dig  klokast, klokare, lika klokt eller rent utav oklokt då och då. That’s life.

Du skall inte inbilla dig att du är bättre än vi

Som sagt, ingen är bättre eller sämre än någon annan. Kanske presterar vi olika bra olika dagar och tillfällen. Men eftersom ingens människovärde avgörs av prestationer spelar det ingen roll.

Du skall inte tro att du vet mer än vi

Inom vissa ämnesområden så vet du nog bättre än andra, inom andra kommer du veta mindre och inom vissa vet du inget alls. Det kallas livets eviga lärande av en anledning. 

Du skall inte tro att du är förmer än vi…

Du skall inte tro att du är förmer än vi men det innebär inte att du inte får stå upp för dig själv eller försvara dina eller andra människors behov! 

Du skall inte tro att du duger till något

Vi kan allas utvecklas och bli bättre som människor men det innebär inte att du är dålig eller inte duger. Tvärtom så duger du fint!

Du skall inte skratta åt oss

Det är alltid trevligare att skratta med människor än åt dem. 

Du skall inte tro att någon bryr sig om dig

Jo, gemene man har personer i sin omgivning som bryr sig om dig. Låt de människorna komma nära ty tillsammans blir vi starkare. 

Du skall inte tro att du kan lära oss något

Klart du kan lära andra något precis som du kan lära av andra. Alla har vi något att bidra med!

Bubblare: Du får inte sticka ut

Joho, det får du visst. Precis så mycket eller lite som du känner för så länge som du gör det på ett sätt som skapar plats åt andra med. 

Så. Här är alltså Jantelagen 2.0. Vad tycker du om den? Har den blivit bättre eller är det något som saknas?


Tyckte du om detta inlägg?
Klicka på hjärtat och dela det gärna så att andra kan få läsa det med! 

Kommentera  |  9 gillar

Hantera akut besvikelse

Hej söndag. Jag hoppas ni mår bra idag. Sitter och funderar lite på det här med känslor. Vet med mig att jag inte är den enda här som klassas som känslomänniska. Som är högkänslig, känner mycket och kan pendla snabbare än vad medvetandet hänger med mellan olika känslor. I mitt tidigare, mer stressade liv, var jag rätt så bra på att stänga in vissa av de känslorna som man helst inte vill känna: sorg, besvikelse, ilska. Idag är jag bättre på att låta bli det, främst för utmattningen har dragit ner sträckorna mellan känslor till bare minimum. Däremot är besvikelse är en känsla jag fortfarande har lite svårt för. Blir som tur var sällan besviken men de gånger det är något som känns viktigt kan jag bli riktigt golvad av den.

Min chef

Typ såhär trumpen kände jag mig i veckan när tajmingen visade ha fallerat med en lägenhet. Men ja, så går det och så blir det alltid bra i slutändan i alla fall!

Dock har jag kärt mig nu att den, som allt annat, också går över. Jag behöver ett par timmar eller något dygn på mig att bearbeta den bara. Måste älta, muttra och svära över att det inte blev som jag ville eller hoppades. Sedan blir det bra igen och mitt vanliga optimistiska, jäklar anamma återvänder. Känns som en bra taktik för min del i alla fall och i efterhand kan det rent utav bli svårt att tänka mig att jag tog det så hårt. Just för att det är bearbetat och klart.

Men det är mitt sätt att hantera akut besvikelse – har du några tips att dela med dig av? Eller är jag den enda som drabbas av detta någon gång då och då, hehe?

Kommentera  |  2 gillar

Återhämtningsdag pågår

Hej, hej! Hur är det idag? Med mig är det gott eftersom min återhämtningsdag pågår. Så skönt med tanke på att det ändå blev en tolv timmars jobb igår. Fick frågan på Facebook för några dagar om hur jag återhämtar mig i mitt stundvis intensiva jobb. Och ja, det här är tveklöst ett av sätten jag gör det på. Efter stor ansträngning kommer en vilodag där jag kanske jobbar men det sker kravlöst, på mina villkor och i lugn takt.

Återhämtningsdag pågår!

Min vy den här förmiddagen

Blev från början inspirerad till detta av Cissi Elwin, chefredaktören på tidningen Chef. När jag jobbade där hade hon som stående regel att hon dagen efter ett stort gig jobbade hemifrån för att återhämta sig. Själv var jag vid den tiden fortfarande rejält sjuk i min utmattning och jobbade galet nog ändå. Minns att jag tyckte det var så coolt av henne att göra så. Så numera gör jag också det! Kan varmt rekommendera till alla er andra med. Oavsett om ni har varit inne i väggen och vänt eller inte. Det ger en dessutom lite extra möjlighet att gotta sig i det man har varit med om och njuta av det.

Brukar du ha sådana här återhämtningsdagar när det varit något extra eller hör du till skaran som klarar sig fint utan?

Kommentera  |  1 gillar

Guldkorn och stunder jag minns

Alltså, apropå i-landsproblem så har jag ett annat sådant som jag brottas med i skrivande stund. Jag har så mycket att skriva om att orden typ hopar sig, och fastnar på vägen från min hjärna ner i tangentbordet. Så därför tänkte jag, inspirerad av Wildas stjärnögonblick, samla ihop några av de minnesvärda stunder och guldkorn som jag har upplevt under veckan som gick.

Under veckan fick jag också påminnelsen om att jag måste komma ihåg att prioritera min kreativitet och fota för att det är roligt med – inte bara när det är jobb. Bild: Daniela Horsley

Guldkorn

Känslan av att få läsa orden “det prisbelönta ledarskapsforumet Bossbloggen” och sedan inse att det är min blogg man menar. Nu är det tre år sedan jag kom på idén, två år sedan jag startade och här är vi idag? Så. Mäktigt. Och. Ofattbart.

Kärleksboosten att få hänga med mina underbara småsyskon. Var längesedan jag skrattade så mycket under en och samma kväll. Vi kan reta livet ur varandra ibland men de är ändå de bästa syskon man kan ha.

Pirret att bjuda på ett smakprov av min ledarskapsmodell i form av en föreläsning för ett nätverk för marknadschefer.

Tröttheten i tisdags efter måndagens träning var inte nådig. Lyckades knappt stava mitt namn rätt och gjorde då det enda rätta och tog det lugnt hela dagen.

Beslutsamheten att börja sälja mer aktivt och ta ännu fler steg ut och säga “anlita mig – jag kommer att göra skillnad och hjälpa dig bli en bättre ledare”. Pjuh, Jante skrek och vred sig i plågor som om jag viftat med en trollstav över honom och sagt “Crucio!”.

Att få inleda en fika med någon man inte mött förut och gå därifrån, två och en halv timme senare, som vänner är alltid lika berikande.

Känslan att inte bli bli sådär spagettimos i kroppen förrän jag var i den sista minuten av mina löpintervaller. I fyra minuter före dess var jag stor, stark och oslagbar (fastän någon med rullator nog hade kunnat rulla förbi mig, hähä).

Tryggheten att krypa ner i sängen och bli omfamnad av ens kärleks värme och ha sin lilla katt i famnen.

Frustrationen över att inte hinna med allt man vill och önskar på en vecka. Avskyr verkligen att putta fram arbetsuppgifter som man helst hade velat ha gjorda.

När orden trängs om att få komma ut, jag till slut börjar skriva och de ett efter ett ger med sig och lämnar min skalle. Det kreativa ruset de lämnar efter sig borde kunna stämplas som en drog. Innerligt tack för att du läser dem!

Du hör. Det är som vanligt en emotionell berg och dalbana i den här skallen. Högt och lågt, ytligt och djupt, snabbt och vilsamt på samma gång. Men vad vore livet utan kontraster. Har du något särskilt ögonblick som du bär med dig från vecka?

Kommentera  |  3 gillar

Sida 1 av 18

© Bossbloggen.se