Kategori: Affärsliv (Sida 1 av 27)

Antisvart rasism och diskriminering på arbetsmarknaden

En forskarutbildning för att få lika hög lön som en person med en eftergymnasial treårig utbildning. 77 procent mindre i lön i en chefsposition och en underrepresentation i högstatusyrken. Det är vardagen för afrosvenskar i Sveriges arbetsliv visar Länsstyrelsens rapport Antisvart rasism och diskriminering på arbetsmarknaden. En studie som visar hur långt bort Sverige är från ett jämlikt och jämställt arbetsliv.

Antisvart rasism och diskriminering på arbetsmarknaden är ett faktum
Ett viktigt steg i mångfaldsarbete är att tänka ur större och andra perspektiv än ens egna och denna studie visar att vi har en bra bit kvar att gå i vårt jämställdhetsarbete. Bild: Pixabay

Antisvart rasism och diskriminering på arbetsmarknaden

Studien baseras på 2015 års mikrodata från Statistiska Centralbyrån. Här jämförs löneinkomster, löneskillnader, ledarroller och representation för afrosvenskar i förhållande till övriga befolkningen. Övrig befolkning i detta studie avser personer som är födda i Sverige. Som har föräldrar som båda är födda i Sverige eller en förälder som fötts i ett land som inte hör till sub-sahariska Afrika. Här läser vi bland annat att:

  • Afrosvenskar tjänar mellan 25 och 36 procent mindre än den övriga befolkningen i den privata sektorn. För de afrosvenskar som är födda i Afrika är löneskillnaden mindre än de afrosvenskar som är födda i Sverige.
  • Afrosvenskar är överrepresenterade i yrken med lägre status och inkomstnivåer och underrepresenterade i högstatusyrken och ledande befattningar.
  • Det är svårare för afrosvenskar att befordras till högre tjänster och yrkesroller. Detta trots att de motsvarar utbildningsnivån som de har. Författarna skriver: ”svarta slår i glastaket och inte kommer lika långt i karriären i konkurrensen med personer ur den övriga befolkningen, även då afrosvenskar är lika mycket eller mer meriterade för den eftertraktade positionen”.
  • Även i den offentliga sektorn ser vi de kraftiga löneskillnaderna. Afrosvenskar som är svenskfödda har 36 procent lägre lön. Som född i Afrika har man tio procent lägre lön än personer ur övriga befolkningen.
  • Afrosvenskar som är födda i Sverige och har en eftergymnasial, treårig utbildning har 49 (!) procent lägre disponibel inkomst jämfört med den övriga befolkningen. Och ja, då är utbildningsnivån densamma.
  • För personer ur den övriga befolkningen är det nästan tio gånger mer vanligt att få en chefsposition än vad det är för afrosvenskar.

Så, om du möter någon som har fått för sig att Sverige är jämställt. Snälla. Berätta om den här studien eftersom de har fel.

Alla, exakt alla, förtjänar att ha en bra arbetsmiljö fredad från alla former av diskriminering, Bild. NESA by Makers on Unsplash

Rekommenderade åtgärder

Jämställdhets- och jämlikhetsarbetet, som lika lön för lika arbete och lika möjligheter och rättigheter, gäller inte bara mellan kvinnor och män. Och faktorer som utseende, hudfärg, förälders- eller egen födelseort är fullständigt irrelevant för hur väl någon kan utföra ett arbete eller ej. Det har inte heller någon som helst relevans för personens förmåga att vara en bra ledare. Därför borde inte detta vara faktorer som har någon som helst påverkan på individers karriär- eller löneutveckling. Att det sker är bedrövligt och några av åtgärderna som föreslås av studien är:

Mer forskning behövs

Att antisvart rasism förekommer är intet nytt men mer forskning behövs för att kunna ge än mer empiriska kunskapsunderlag om hur och varför detta sker.

Sanktioner mot arbetsgivare som bryter mot diskrimeringslagen

I diskrimineringslagen står det bland annat att arbetsgivare aktivt ska arbeta för att förebygga diskriminering genom att granska vilka risker som finns i organisationen. Det behöver följas upp och kontrolleras att det görs. Och det bör även finnas och utfärdas sanktioner mot arbetsgivare som inte gör detta arbete.

Arbetsgivare behöver ta sitt ansvar

Som större arbetsgivare så ska du ha lönekartläggning och aktivt arbeta med att korrigera osakliga löneskillnader. Ett arbete som uppenbarligen behöver förbättras och förstärkas och det omgående. Det finns inga ursäkter som rättfärdigar diskriminering på arbetsmarknaden utan det gäller att arbetsgivare vågar granska sina verksamheter och gör om och rätt där det behövs.

Vad tänker du som läsare kring detta? Vad ser du att du kan bidra med för att motverka antisvart rasism och diskriminering?

Kommentera  |  3 gillar

Diskriminering, dåliga arbetsvillkor och kvinnliga ledare bättre än manliga

Eftersom det dröjt ovanligt länge innan jag fått möjlighet att skriva ihop detta nyhetssvep kommer det att vara extra packat idag. Vi har bland annat news flashes om diskriminering, dåliga arbetsvillkor, hälsningar och hur kvinnliga ledare är bättre än manliga enligt en ny studie. Check it out!

Var femte kvinna har upplevt kränkning under arbetsintervju

Åldersdiskriminering var den vanligaste av olika diskrimineringar enligt en nysläppt studie. Bild: Charles 🇵🇭 on Unsplash

En undersökning gjord bland drygt tusen yrkesverksamma personer i Sverige av Sifo på uppdrag av Randstad visar att var femte kvinna upplever att de har fått en fråga som varit kränkande under en arbetsintervju. Den vanligaste frågan har då handlat om graviditet i någon form. Dessutom upplever var fjärde person att hen inte har fått ett jobb på grund av diskriminering, oftast på grund av ålder. Känns som att vi har en bra bit kvar till vårt jämställd arbetsliv va?

Krav på handhälsning döms ut av experter

Arbetsdomstolen slog förra året fast att det är okej att inte ta varandra i hand i arbetsrelaterade sammanhang. Bild: Cytonn Photography on Unsplash

Två politiska partier i Trelleborgs kommun har tänkt att försöka driva igenom ett krav på handhälsning med hänvisning till att det är så kallat “svenskt folkvett” att hälsa i hand. Dock bryter krav som detta mot en dom utfäst av Arbetsdomstolen förra året. Där slog man fast att det viktigaste är att det sker någon form av hälsning och att den absolut inte måste innebära ett handslag. Till Aftonbladet, som är en av de som rapporterat om detta, säger Tommy Iseskog, jurist och universitetslektor:

– En sådan här regel och policy kommer alltid att vara diskriminerande för dem som söker arbete i kommunen om det leder till att de inte får arbetet.

VD avskedas efter relation med medarbetare

Måste säga att jag tycker det är klokt av styrelsens att prioritera kärlek till mat snarare än kärlek på jobbet, framförallt för så höga ledarpositioner. Bild: 5598375 från Pixabay 

Veckans Affärer rapporterar att McDonalds VD avskedas efter att det har framkommit att han har haft en relation med en medarbetare. Något som går emot företagets riktlinjer.

– Sett till företagets värden är jag överens med styrelsen om att det är dags för mig att gå vidare, skriver Steve Easterbrook i ett meddelande till de anställda.

Larm om dåliga arbetsvillkor på Espresso House

Bild: Free-Photos från Pixabay

Arbetsvillkoren för kedjan Espresso House har granskats och Göteborgs Posten berättar exempelvis om personal som har blivit uppsagda på grund av graviditeter och hur personalen har fått inarbetade arbetstimmar strukna för att spara pengar. Samtidigt verkar företagets officiella uttalande lika väldigt långt bort de problem som de anställda vittnar om till både media och fackförbund. Det är kanske hög tid för organisationen att lära sig skillnaden mellan formella och informella organisationer och hur man kan täppa igen avgrunden mellan de två?

1,4 procent av riskkapitalet går till kvinnligt grundade bolag

Yes way
Jag tror att jag redan har visat er den här bilden från The Yes Way. Men ja, jag kände att den tåldes att lyfta igen.

Rapporten Nordic Startup Funding släpptes nyligen och visar en rätt deppig nyhet. Av de 2,3 miljarder euro i riskkapital som totalt investerats i nordiska startups så är det bara 1,4 procent av summan som gått till kvinnligt grundade bolag. Enkommafyra procent. Vad säger man ens om det? Suck?

Kvinnliga bättre ledare än manliga

En ny studie menar att kvinnliga ledare är bättre än manliga
Printscreen från TV4’s inslag om de segment som studien har arbetat utifrån.

TV4 lyfte en spännande nyhet häromdagen när de sammanfattade studien gjord av Ledarna och Stockholms universitet där över 5000 personer har intervjuats. Resultatet? Det är att så kallat kvinnliga ledaregenskaper som samarbetsinriktad och omtänksam tillsammans med neutrala chefsegenskaper som kompetens, resultatinriktad och modig skattas betydligt högre än manliga sådana.

Vad säger du om dessa nyheter? Var här något oväntat eller överraskande?

Kommentera  |  2 gillar

Mer mångfald blir en internutbildning

Mångfald är ett ord i hetluften. Men vad innebär det och hur kan göra för att få mer mångfald i sin organisation? Och varför bör inte mångfaldsarbete bara ske i mån av tid? Aysha Jones, föreläsare, författare och strategisk marknadskoordinator, delar med sig av sina bästa råd för hur ert lunchrum kan bli den bästa internutbildningen.

− Vi pratar mer öppet om mångfald idag men vi skulle behöva prata om mer än bara kön och hudton. Det handlar om att ha medarbetare med olika inlärningsstilar, funktionsvariationer, olika religioner, olika preferenser och bakgrunder i våra organisationer, säger Aysha Jones.

Läs mer: Våga anställa förstagångsledare!

Få saker rimmar så illa som när en organisation talar om hur viktigt de tycker att det är med mångfald och jämställdhet samtidigt som alla deras medarbetare ser ut att vara identiska med varandra. Bild: Pixabay

Prata om vad mångfald betyder för er

Hon menar att organisationer, för att få bättre mångfald, måste prata internt om vad mångfald betyder. Är alla välkomna att jobba här? Hur bra representation har vi i vår ledning, bland våra chefer och medarbetare. Men också i vårt marknadsföringsmaterial? Hur speglas samhället i våra produkter? Hur uttrycker vi oss i våra jobbannonser?

Aysha Jones Foto: Katriina Mäkinen

− Tänker ni på att det inte är alla människor som förstår luddiga jobbannonser? Är det en text som är tillgänglig för alla eller bara för dem som kan läsa mellan raderna för att förstå den? Säger Aysha Jones och fortsätter:

− Ord betyder olika saker för olika personer. Ordet västerländskt kan exempelvis betyda att det är standard för några. Men för andra kanske det ordet innebära självförakt eller förtryck. Som ledare kan du inte förutsätta att alla delar din syn på världen, säger Aysha Jones.

Mångfaldsarbete är inget man bara gör i mån av tid

Att jobba med mångfald och ta ställning för inkludering är inget man gör i mån av tid, det borde vara en naturlig del av er vardag. Inte minst för att det är en investering som kommer att leda till att ni når ut till fler människor oavsett om det gäller er marknadsföring eller om ni vill anställa. Ni i er organisation kommer också att bli klokare eftersom ni kan lära er mer av varandra och det är viktigt att visa allas lika värde i det ni gör.

− Vi lär oss mycket av att vi är olika. Stunderna som vi inte tänker på, vid kaffemaskinerna eller i lunchrummet, allt det är gratis internutbildning, säger Aysha Jones och fortsätter:

− Om alla semestrar på samma ställe, kör samma bil eller har samma bakgrund, vad har vi då att lära av varandra? Då måste man skicka sina medarbetare på kurser i mångfald men det behöver du inte om det finns internt i företaget, säger Aysha Jones.

Var inte rädd för att göra fel

Få vill göra fel. Men vad händer med mångfaldsarbetet om ingen vågar göra någonting alls? Ingenting. Därför är det bättre fler försöka göra något.

− Rädslan att göra fel är den vanligaste som jag möter eftersom man är rädd för drev eller att någon ska bli förnärmad. Men om du stannar i rädslan kommer inget att hända, säger Aysha Jones.

Ledarskapet är en viktig faktor

Ett vanligt misstag i ledarskapsprocessen är att man, mer eller mindre omedvetet, rekryterar personer som är lika en själv eller varandra. Men alla är vi inte lika och här har ledarskapet en viktig roll eftersom du som ledare måste kunna anpassa ditt ledarskap efter alla medarbetares styrkor, svagheter och olikheter.

− Som ledare måste du bidra till ett arbetsklimat där det är okej att vara, arbeta och tycka olika, säger Aysha Jones.

Vad säger du som läser? Hur medvetet och aktivt är ert mångfaldsarbete i er organisation?

Kommentera  |  1 gillar

Vad stressar vi för?

Enligt Försäkringskassan har antalet kvinnor i åldern 25-29 år som blivit sjukskrivna på grund av stressrelaterade symptom ökat med 370 procent sedan 2011. En siffra som får mig att må illa. Vi är så många som mår dåligt av stress, både kvinnor och män även om kvinnorna är överrepresenterade när det gäller sjukskrivningar. Så vad stressar vi för? Pengar? Tid? Omvärlden? Att inte hinna eller orka med? Ja, anledningarna är antagligen lika många som vi är människor på jorden och vissa är absolut relevanta. Jag vill med dessa rader inte på något vis förminska någons stress, ej heller raljera över den. Däremot utmana dig till att ifrågasätta den och försöka hitta varför du känner dig stressad.

Läs mer: Vi behöver inte slå nya rekord varje dag

Givetvis är det till stor del strukturer som ligger bakom vårt stressade arbetsliv och samhälle och det botas inte på individnivå. Men likväl är det viktigt att försöka stanna upp och granska och ifrågasätta sig själv och sin egen stress på vägen och inte bara svepas med i fartvinden. Bild: JESHOOTS.COM on Unsplash

Vad stressar vi för?

Att våra samhällsstrukturer har en viktig del i stressen kan väl inte förvåna någon idag (även om man gärna vill tillskriva förmågan att hantera stress på individnivå). Vi ska jobba (gärna mer än) heltid, ta prickfritt hand om vår familj, vara socialt och fysiskt aktiva och allra helst ”framgångsrika” och ha uppnått något. Inte förrän då är det helt okej att sitta på en stubbe i skogen hela dagarna. Fast man får gärna göra en uppföljande karriär där man berättar om sitt nya liv i frid och harmoni och hur man gjorde för att nå dit. Att arbeta är en dygd och de som inte gör det ska ha gjort något för att förtjäna att ”pensioneras i förtid”. Någon som känner igen sig i de kollektiva tankebanorna?

Och om vi dyker ner lite på individnivå. Är det förväntningarna utifrån som stressar oss? Är det normen och idealet om att ha fullbokad kalender och vara så himla busy? Eller är det förväntningarna inifrån. Vårt inre driv om uppnå något? Ens önskan om att få göra skillnad eller finna sinnesro? Eller är det en allmän existentiell ångest som gör att det är lättare att ha så mycket som möjligt att göra och stressa över det? Kan stress i sig vara en lindring mot den skavande känslan om livets meningslöshet?

Läs mer: Tips för att hantera stress

Vad beror det på?

Ni hör. Jag spekulerar hej vilt. Det finns tusen och en anledningar till att stressa. Ibland är den relevant, som när vi är i fara eller något traumatiskt händer oss eller våra nära och kära. Emellanåt bottnar den kanske i en mer allmän livsångest. Ibland kanske lite av båda?

Själv kan jag idag svara för den allmänna livsångesten många gånger. Den där känslan av att vara otillräcklig som trots allt bara sitter i mitt huvud utefter mina föreställningar om hurdan jag borde vara och agera. Ständigt tillgänglig och steget före trots att jag inte begär det av någon annan. Bland annat. Det viktigaste är trots allt att stress i sig inte är farligt. Däremot behöver vi återhämtning och vila från den med jämna mellanrum. Varför stressar du? Och får du den återhämtning som du behöver?

Tumme upp: Trenden jag ser spira mer och mer nu om att leva och arbeta mer hållbart. Men också att det finns chefer och arbetsgivare som tar sitt arbetsmiljöansvar och prioriterar medarbetares välmående eftersom de har fattat att det är nyckeln till lönsamhet.  

Tumme ner: För alla chefer och arbetsgivare som inte tar medarbetarnas välmående på allvar utan snarare beter sig som människor är förbrukningsvaror.


Tyckte du om detta inlägg?
Klicka gärna i hjärtat eller dela det så att andra kan få läsa det! 

Kommentera  |  2 gillar

En kolsvart outfit och lövdans

Tja, om grannarna ser mig dra fram soptunnan in i trädgården… Springa fram och tillbaka mellan mobilen och… Dansa runt i lövhögen till gräsmatta så lär de nog undra vad det är jag gör egentligen. Då får de förstås göra det! Kunde inte låta bli att fota några kvicka bilder av en kolsvart outfit när solen väl bestämde sig för att kika fram.

En kolsvart outfit passar de allra flesta sammanhang

Och varför stå still när man kan dansa?

Dance

Körde samma outfit förra lördagen när jag var i Huskvarna och föreläste och tyckte den var fin nog att få förevigas.

Fall

Vis av erfarenhet så kör jag nu nästan alltid två kjolar och inte en när jag har den här kjolen på mig. En kort trikåvariant som får fungera som underkjol till underkjolen som jag alltid har använt som en vanlig kjol. Den är helt klart för fin för att gömmas undan! Dock råkade jag visa rumpan en gång under en föreläsning när jag hade den på mig och det har jag bestämt mig för att undvika att göra en repris på. Fryser ju inte än men när det väl händer åker en kavaj eller kofta på.

Såatteh… Mer spännande än såhär blir nog inte detta blogginlägg. Jag kände mig fin och ni kommer högst troligen att få se mig klädd såhär fler gånger. Visst är det härligt att man kan få se ut nästan hur man vill om man inte har någon dress code att förhålla sig till?

Kommentera  |    Gilla!

Sida 1 av 27

© Bossbloggen.se