Kategori: Affärsliv (Sida 1 av 25)

370 procent fler utmattade, kontorshundar och skriva om historien

Jag är inte en person som brukar har svårt för att hitta orden. Men idag, har jag faktiskt det. Toppnyheten i det här inlägget gör mig nämligen så jävla förbannad. 370 procent fler utmattade bland gruppen kvinnor i åldern 25-29 år sedan 2011. WTF liksom. Det förtjänar egentligen ett eget blogginlägg men ni får en blänkare här tillsammans med andra nyheter som kontorshundar, hushållsarbete och hur det är dags att skriva om vår historia. Here we go!

370 procent fler utmattade

Bild: Free-Photos från Pixabay

Ja, du läste rätt. Tidningen Chef rapporterade i veckan om den vansinniga ökningen av unga, utmattade kvinnor och jag blir lika delar arg som trött. Tyvärr inte förvånad. Eftersom jag har varit där själv och pratar högt om det får jag också ofta höra om andras resor in i och ut ur utmattning. Det är lika bedrövande varje gång och det är verkligen dags att detta ses som en samhällsproblematik som också arbetsgivare kan bidra med att råda bot på! Ett förslag på hur, som långt i från passar alla, kan vara…

Kontorshundar kan minska stress på jobbet

Bild: JacLou DL från Pixabay

Nej, det är inte så enkelt att alla arbetsplatser som skaffar kontorshundar blir stressfria. Inte minst eftersom det inte är möjligt att ha hund överallt. Men flertalet studier har enligt Veckans Affärer visat att hundar på kontoret minskar stressnivåer hos medarbetarna. Inte minst om du klappar hunden vilket kan öka nivåerna av hormonet oxytocin som får oss att må bra.

Hushållsarbetet för kvinnor historiskt sett detsamma

Bild: Michal Jarmoluk från Pixabay

I början på 1900-talet var hemmet den främsta arbetsplatsen för många kvinnor. Då hade vi dessutom långtifrån alla de tekniska moderniteter och hjälpmedel som vi har idag. Och bara den borde ju vara otroligt tidsbesparande, eller hur? Inte enligt den forskning som presenteras i en krönika i Veckans Affärer. Istället påvisas det att mängden obetalt hushållsarbete för kvinnor var ungefär densamma, ungefär 27 timmar per vecka, år 2005. Detta trots att män gör betydligt mer hushållsarbete nu än förr (om än inte lika mycket som kvinnorna) och att studier också visar mer jämställt hushållsarbete ger lyckligare äktenskap.

Dags att skriva om historien

Bild: Yerson Retamal från Pixabay

Oftast, när det talas om stora, historiska författare från 1800-talet så är det manliga sådana som lyfts fram. Men ett forskningsprojekt vid Göteborgs Universitet har nu, rapporterar Sveriges Radio, kartlagt att deras kvinnliga kollegor faktiskt nådde en mycket större publik. Vår moderna teknik gör det nämligen lättare att kartlägga hur författarnas verk nått ut i världen och det har då blivit tydligt hur kvinnliga författare var mer lästa.

– Svensk litteraturhistoria behöver skrivas om ur ett internationellt perspektiv. Vi beskriver svensk litteraturhistoria i dag utifrån de författarskap som man höjt upp som nationellt viktiga och vi har glömt bort vad som egentligen spreds och representerade svensk litteratur, säger Yvonne Leffler till SR.

2 Kommentarer  |    Gilla!

Volontärarbete, arbetstider och arbetsmiljö på olika sätt

Äntligen är det dags att börja med nyhetssvepen igen! Ett blogginslag som på intet vis ge sken av att vara en heltäckande bevakning av nyhetsflödet – det har jag inte tid till tyvärr. I stället kan vi väl snarare som ett litet silverfat med godbitar som oftast blir rätt blandade? De senaste veckorna har jag exempelvis läst nyheter om volontärarbete, arbetstider och hur man kan jobba med arbetsmiljö på olika sätt. Här är dem!

Kroppsburen kamera som arbetsmiljöförebyggande åtgärd

Jag tänker också, helt spekulativt, i att det kanske kan bli problematiskt att alltid behöva bära en kamera på jobbet med? När det gäller integritet för både medarbetare och passagerare. Eller det kanske det inte behöver vara? Bild: Free-Photos från Pixabay

I Västra Götaland så har kvinnliga tågvärdar varit extra utsatta för både hot och våldsamheter i sitt arbete rapporterar SVT. De berättar också om en rapport från Arbetsmiljöverket 2018 så är hela 85 (!) procent av anmälningarna om våld och hot på arbetet om kvinnliga tågvärdar.
En av de säkerhets- och arbetsmiljöförebyggande åtgärderna för att råda bot detta är alltså kroppsburna kameror som personalen ska bära, en annan är att ha med extra ordningsvakter. Helt galet att det ska behövas men bra att arbetsgivaren tar problematiken på allvar.

EU vill satsa på att unga ska volontärarbeta

Själv hade inte velat vara utan mina erfarenheter som volontärarbetare men det är helt klart viktigt att det är ett genomtänkt och hållbart upplägg som arbetet genomförs med. Och att det verkligen behövs och inte görs bara för att! Bild: rawpixel från Pixabay

EU-kommissionen har budgeterat för att satsa mer på att unga ska volontärarbete globalt berättar Sveriges Radio. Ett beslut som fått både beröm och kritik från olika håll. Volontärarbete kan förstås vara både viktigt, behövligt och skadligt beroende på hur det drivs men ur ett ledarskapsperspektiv så ser jag det också som en möjlighet för unga att få prova på ledande roller i (förhoppningsvis) uppstyrda miljöer.

Så mycket kostar det att gå ner i arbetstid

Hade du velat gå ner i arbetstid om du hade kunnat? Bild: nile från Pixabay

Förra veckan skrev jag ju en krönika om att ifrågasätta heltidsarbete som norm. Och bara dagar efter det så såg jag den här artikeln från DN där du kan räkna ut vad det faktiskt kostar att gå ner i arbetstid. För jo, dessvärre är pengar en del av allas vår verklighet och det är bra att hålla koll på vad det kostar att gå ner i tid. Inte minst i pension och hur det kan kompenseras om det är en av två i hushållet som gör det!

Myndigheten för arbetsmiljökunskaps arbetsmiljöbrister ska utredas

Det går att arbeta med arbetsmiljö på olika sätt - vissa bättre än andra
Den kritik som har presenterats i media har bland annat berättat om ett ledarskap som är detaljstyrande, diskriminerande och hierarkiskt vilket skapat stor personalomsättning, stress och dålig arbetsmiljö. Bild: CJ från Pixabay

En nyhet som jag inte hann ha med i något nyhetssvep innan semestern var att Myndigheten för arbetsmiljökunskap har fått massiv kritik internt för sin bristande arbetsmiljö. Något som DN nu har följt upp eftersom både generaldirektören och arbetsmarknadsministern säger sig ta kritiken på allvar och nu har inlett en utredning. Något som ska bli väldigt intressant att följa eftersom generaldirektörens ledarskap är det som har kritiserats hårdast. Nu är det alltid svårt att utifrån en medierapportering kunna avgöra vad som händer och inte händer i en organisation. Men om så bara en gnutta av kritiken stämmer är det definitivt något som bör gör om och göras rätt. Att en myndighet som arbetar med dessa frågor har dessa problem är lika skevt som att så många inom vård och omsorg överansträngs så att de blir sjuka när deras uppdrag är att vårda människor. I mitt tycke då alltså.

Har du sett någon intressant nyhet de senaste veckorna som du vill dela med dig?

Kommentera  |  2 gillar

Utmaningar för arbetande föräldrar

En behöver inte gå särskilt långt i sociala medier, eller ha barn, för att se att det finns utmaningar för arbetande föräldrar. Exempelvis att få tiden att räcka till, få en sjyst löneökning eller att vara behövd både på jobbet och hemma. Och diskussionerna är många kring hur man ska vara som förälder. Främst som kvinna – något som vi bland annat pratade om här. Så när jag läste om ett poddavsnitt i ämnet hos HBR tänkte jag att det kan vara intressant att se vilka utmaningar som den intervjuade författaren Daisy Dowling ser för arbetande föräldrar. Och om ni bloggläsare som är det kan känna igen er i dem?

Utmaningar för arbetande föräldrar, vilka är dem? Och hur kan man kombinera arbetsliv och föräldraliv?
Blir lika glad varje gång som jag möter en chef som uppmuntrar sin personal att vara föräldralediga och ger sjysta förutsättningar för att kunna vara en arbetande förälder. Bild: 5540867 från Pixabay

Utmaningar för arbetande föräldrar

Det är fem olika utmaningar som primärt diskuteras i podden och det är:

Övergångsutmaningen

Övergångsutmaningen står enligt Daisy Dowling övergången som du som förälder gör både när du går från föräldraledigheten tillbaka till arbetet. Men det behöver inte ens vara så stora övergångar som tar på krafterna i vardagen. Tvärtom sker det övergångar hela tiden. Exempelvis när du åker till och från jobbet och ska komma hem och gå från engagerad ledare och medarbetare till att vara en kärleksfull och tålmodig förälder.

Den praktiska utmaningen

Den praktiska utmaningen är vad det låter som. Allt praktiskt som måste göras varje dag. Hämta, lämna, äta och kirra det som står på att-göra-listan.

Kommunikationsutmaningen

Den tredje utmaningen kallar Daisy Dowling för kommunikationsutmaningen. Att du som arbetande förälder behöver kunna (och orka) kommunicera om dina behov och förutsättningar för att balansera arbetslivet och föräldraskapet.

FOMO-utmaningen

FOMO står för Fear of Missing Out och är min bristande översättning till vad Daisy Dowling kallar för “the loss challenge”. Svårigheterna här ligger i att du riskerar att missa saker som känns viktiga. Antingen med barnen eftersom du arbetar eller i arbetslivet eftersom du är förälder och slits mellan dem.

Identitetsutmaningen

Sist men inte minst beskrivs identitetsutmaningen, att hitta sin identitet som förälder och inte minst arbetande förälder. Vem är du hemma? Vem är du på jobbet? Och kan det vara så att det krockar mellan hur du var på jobbet innan du blev förälder? Detta är enligt Daisy Dowling inte helt ovanligt.

Själv är jag inte förälder men hoppas ju verkligen att det finns sätt att kunna få kombinera både föräldraskap med arbetsliv på ett sjyst sätt. Går det eller är det en illusion? Bild: Chuck Underwood från Pixabay

Lösningarna som diskuteras

Nu är inte denna text tänkt att prata om lösningarna på ovan utmaningar men jag tänker att den lär kännas ofärdig utan om de inte nämns alls. Så, här är några av de praktiska råd som Daisy Dowling ger. Nämligen att:

Öva inför olika situationer

Att öva inför olika nya situationer innebär att du övar på saker i förväg. Om du exempelvis ska börja jobba inför föräldraledigheten, tar en dag där du går upp och gör dig i ordning för att åka till jobbet. Då blir du bättre förberedd på vad för utmaningar som kan dyka upp på vägen och underlätta för dig själv i övergången mellan hemmaliv och arbetsliv.

Men du kan också öva inför att komma hem genom att skapa dig en rutin för hur du ska lämna jobbet på jobbet. Om det sedan är att gå ett extra varv runt huset, sitta kvar i bilen trettio sekunder extra eller något annat spelar mindre roll. Det viktiga är att göra något som hjälper dig mentalt att göra övergången från ditt jobbjag till föräldrajaget. Övning kan också hjälpa dig om du har olika kommunikationsutmaningar som du står inför.

Uppdatera din identitet

Ett annat tips som Daisy Dowling ger är att ge dig själv tiden att fundera kring din identitet som arbetande förälder. Vem var du på jobbet innan du blev förälder (eller flerbarnsförälder)? Vem vill och kan du vara nu?

Korta ner att-göra-listan

Att-göra-listan kan bli långt och det snabbt och kan kräva sin beskärda del både att skriva, överblicka och sedan avverka. Försök därför att rensa den så mycket som möjligt. Prioritera vad som är viktigt på riktigt och delegera. En annan faktor, som inte nämns här men slår mig ändå, är väl även vikten av att så mycket som möjligt dela både ansvar och börda med sin partner? Men ja, det är en annan diskussion.

Välj en bra chef

Denna rubrik är en sammanfattning av diskussionen som sker i podden. Där pratar de nämligen om hur man som chef kan stötta arbetande föräldrar genom att hjälpa dem med sjysta förutsättningar för att både kunna jobba och vara föräldrar. Något som en bra chef gör! Välj alltså en bra chef om du kan som uppmuntrar och stöttar sina medarbetare som också är föräldrar.

Men nu är jag nyfiken, känner du som arbetande förälder igen dig i utmaningarna som beskrivs här? Är det enkelt eller svårt att kombinera föräldraliv och arbetsliv? Hade varit jättespännande att höra era tankar och erfarenheter i ämnet. Och för dig som vill lyssna på avsnittet hittar du det här.


Tyckte du om detta inlägg?
Klicka på hjärtat eller dela det gärna så att andra kan få läsa det! 

Kommentera  |  3 gillar

Låt folk jobba som de vill

En sak som jag har funderat över mycket genom åren är heltidsarbetet som norm. Den uppstod under industrialismen när våra liv delades in i treskift. Åtta timmars arbete, åtta timmars sömn, åtta timmar fritid. Nu, mer än hundra år senare, är det fortfarande standard. Trots att antalet stressade personer i arbetslivet ökar radikalt. Måste vi ha det så? Hela vårt samhälle är en socialt påhittad konstruktion. Baserat på oss som verkar i det, våra traditioner och lite till. Kan vi inte då göra om och göra annorlunda om vi vill det? Så låt folk jobba som de vill och därmed så mycket eller så lite som de vill, orkar och har har råd med.

Låt folk jobba som de vill oavsett om det är heltid eller deltid
Att få anpassa jobbet efter livet är viktigt. Ibland vill och kan en jobba mer och ibland mindre. Något som bör avspeglas mer i arbetslivet och möjliggöra att fler kan jobba. Bild: StockSnap från Pixabay

Låt folk jobba som de vill

Självklart behöver vi förvärvsarbete som drar in skatter och bekostar vår välfärd. Jag säger inte att alla ska sluta jobba. Däremot ifrågasätter jag normen som säger att du måste tillhöra arbetslinjen till 100 procent och det alltid. Varför är det inte mer socialt accepterat att ta en paus och jobba mindre i de perioder av livet en upplever att man behöver det? Om man har råd att inte ha ett sommarjobb som student eller har råd och ork att bara jobba 75 procent – då kan väl det få vara lika bra som något annat?

Möjligheter att få jobba heltid som deltid och variera det oavsett vart i karriären som en befinner sig borde vara en självklarhet. Att jobba deltid är lika bra som att jobba heltid. Det är precis lika värdefullt och lika viktigt. Och, obs, ska absolut inte utnyttjas så att personer som jobbar deltid förväntas göra ett heltidsarbete. Men om möjligheterna är lika stora att jobba deltid som heltid så bidrar det till att fler faktiskt kan få plats i arbetslivet. Då spelar det heller ingen roll om det är förmågan eller viljan som avgör varför en inte kan jobba heltid, fler får plats och fler kan bidra och må bättre på köpet.

Tumme upp: Moderna arbetsgivare som erbjuder både heltids- och deltidsanställningar!

Tumme ner: Arbetsgivare som passar på att lägga löneökning under två procent bara för att medarbetare är föräldralediga, sjuka eller på annat vis borta från jobbet.


Tyckte du om detta inlägg?
Klicka på hjärtat eller dela det gärna så att andra kan få läsa det! 

Kommentera  |  6 gillar

Saker vi kan göra för att må bättre

För första gången någonsin så har jag börjat lyssna på årets Sommarprat redan från början och favoriten hitintills helt klart läkaren, psykiatrikern och författaren Anders Hansens sommarprat. Har du inte lyssnat på det – gör det! Och för dig som kanske inte hinner eller orka lyssna, eller vill se dess höjdpunkter i textformat, läs vidare. Det var så infernaliskt bra att jag på lyssnande fot bestämde mig för att skriva ner några av de guldkorn om saker som vi kan göra för att må bättre.

Anders Hansen sommarprat handlar om saker vi kan göra för att må bättre
Sommar i P1 2019 Anders Hansen Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio

Saker vi kan göra för att må bättre

Motionera

Människan är utvecklad för rörelse och Anders Hansen berättar att det historiskt sett verkar som att att hjärnan utvecklades för att styra kroppens rörelser. Och regelbunden pulshöjande aktivitet bland annat är:

  • Läkande
  • Kan förebygga depression eftersom stora delar av hjärnan aktiveras när vi motionerar
  • Bromsar vårt åldrande eftersom hippocampus krymper i takt med att vi åldras. Motion inte bara motverkar detta utan medför enligt studier att hippocampus växer i stället.
  • Våra pannlober som hjälper oss att resonera logiskt och “hålla huvudet kallt” när saker händer stärks eftersom blodcirkulationen ökar och att nya blodkärl bildas.
  • Stärker minnet och ökar vår koncentrationsförmåga
  • Kan rentutav förändra våra gener, hur häftigt är inte det?

Rörelse före prestation ger bättre resultat

Han berättar även om en studie där studenter antingen fick sitta ner och vänta eller gå en promenad före ett kreativitetstest. Gruppen som promenerade hade 60 procent bättre resultat.

Snabba promenader i 30 minuter, få upp pulsen 3 ggr per vecka. Andfådd och svettig. Allt är bättre än inget eftersom varje steg gör skillnad för hjärnan.

Sömn

Vi överlever med fyra till fem timmars sömn men det får konsekvenser. Sover vi tillräckligt blir vi mer känslomässigt stabila och tvärtom. Om vi inte sover blir vi känsligare för stress, reagerar starkare på negativa saker och sjukdomar. Ändå så sover vi mindre och mindre och antalet unga som sökt vård för sömnproblem har ökat med 500 (!) procent sedan millennieskiftet. Så sov, sov, sov och sök hjälp om du har sömnproblem som påverkar dig negativt.

Att vara med andra, sova ordentligt och röra på oss är hörnstenar i det mänskliga måendet menar Anders Hansen. Bild: MilouRost från Pixabay

Umgås med andra

Ensamhet är en annan faktor som kan påverka vårt mående negativt eftersom vi i grund och botten är flockdjur. Vi mår sämre av att vara ensamma och isolerade och Anders Hansen beskriver att det just nu tycks spridas en “epidemi av ensamhet” nu i världen. Det finns flera olika anledningar till det men förändringar i de sociala strukturerna och den ökade individualismen sägs vara några. En annan bedömer han vara den mobila livsstilen som kan riskera att bidra till att vi blir mer frånkopplade och därmed mer isolerade.

Lägg undan mobilen

Mobilen är i mänsklighetens tidsspann en ögonblicklig företeelse – samtidigt styr den de flestas vardag. Vuxna bedöms använda mobilen 3 timmar och 20 minuter varje dag, än mer för ungdomar. Och det räcker inte att bara lägga ifrån sig den eftersom vår hjärna då tycks bli upptagen med att ignorera telefonen i stället för att fokusera på det vi gör. Lägg den i ett annat rum och försök välja dina stunder när du använder den i stället.

Vi är inte gjorda för att må bra jämt

En annan viktig och intressant punkt är konstaterande att vi kanske inte ska må bra jämt. I ett historiskt perspektiv så har vi inte särskilt länge. Vi har inte heller varit särskilt trygga. Den som var vaksam hade förmodligen mycket större chans att klara sig i världen jämfört med den som mår bra och är tillfreds. Anders Hansen menar därför att ångest och depressioner snarare är symptom som har hjälpt oss genom tiderna mot faror. Du behöver alltså inte vara trasig eller sjuk för att du känner ångest. Samtidigt innebär det inte att vi ska gå runt och må dåligt. Tvärtom! Det är både bättre och viktigt att söka hjälp så att du kan få stöd att börja må bättre.

Vad säger du som läser? Har du hört på sommarpraten och vilken har i så fall varit din favorit hitintills?

Kommentera  |  3 gillar

Sida 1 av 25

© Bossbloggen.se